Bosse och Jag

@bosseochjag-blog

En historia där ordet fitta blir vackert. En tankekarta där realitet varvas med fiktion. Ett ständigt sökande efter intellekt, symbios och glädjemani. här hävdar jag min egen existens var gaJsHost = (("https:" == document.location.protocol) ? "https://ssl." : "http://www."); document.write(unescape("%3Cscript src='" + gaJsHost + "google-analytics.com/ga.js' type='text/javascript'%3E%3C/script%3E")); try { var pageTracker = _gat._getTracker("UA-16168957-2"); pageTracker._trackPageview(); } catch(err) {} http://www.formspring.me/bosseva

338 posts

Posts

JAG GÖR SLUT

Jag är ingen vidare "förhållandetjej" så jag gör slut, för jag har hittat mig ett roligare tidsfördriv. vilket ni hittar här. http://bosseochjag.blogspot.com lite mer sofistikerat skitsnack.

Det känns som om att jag måste välkomna ångesten med öppna armar annars är jag rädd att saker och ting kommer att stiga mig åt huvudet. Avstånd kan vara jobbigt ibland, man vill vara närvarande, känna att man kan hjälpa till.. krama om. Säga att allting kommer att bli OK. Jobbigare är det att acceptera faktumet om det långa avståndet och att man inte kan göra mer än att just finnas där.

Hur närmar man sig ett problem som är alldeles för långt bort samtidigt som det ligger mitt framför näsan på en? Jag undrar om det är stanislavskiij och folkis som driver på dessa rader av förvirring.. som tar alldeles för mycket plats i min spexiga blogg.

spiderboi

Det spöregnar ute och i sedvanlig ordning smiter jag ut på balkongen tillsammans med Norrland. Det brukar oftast vara ganska så behagligt och mysigt att stå där ute och blicka ut över skog och betong. Men grejen är att det hänger sjukt mycket monsterspindlar och chillar längs väggarna och nyss så bevittnade jag den största spindeln jag sett på länge. Världens jävla flebbspindel! HERREGUD! HUR FAN KUNDE DEN VARA SÅ FET?! Norrland stod och skrek som en liten flicka och jag fick panik! VADFAN DET ÄR JU HÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖST!!! Om det finns så många godzillaspiders på balkongen så funderar jag på hur många det är som gömmer sig i mitt rum.. längs listerna och i garderoberna. Så att eh, jag är nervös och exalterad på samma gång, jag kan inte riktigt slappna av. Känner mest för att springa och skrika i korridorerna, vilket jag givetvis inte bör göra, om jag vill hålla mig kompis med folk dvs. och det vill jag ju. Exalterad runt tio snåret brukar aldrig sluta bra för min del, så jag rundar av.

Idag har jag vandrat genom NorrköpingCity tillsammans med Norrland. Han wajnade loss mest hela tiden och bevisade en gång för alla att han är mer av en bitterfitta än vad jag är. Dock ett bra shoppingstöd är han allt, vilket han ska ha eloge för. Mitt rum ser ut som skit och jag har feber. Feber är någonting som jag har tampats med den senaste veckan och framtiden ser inte så ljus ut, "Du måste ta hand om dig ordentligt" var någonting som jag fick höra idag. Men det är svårt! Första gången jag är sjuk utan Mamma och det är big shit. Jag är femton år mentalt.. känns det som. Har nyss läst "Damen med hunden" av Tjechov och jag förundrades av textens enkelhet. Vackert och konkret. Så nu kan jag boka av en av fem grejer som skall göras. Jag vet vad jag önskar mig i julklapp! Det är matlagningsskillz. Igår fick jag höra att min mat såg ut och luktade som kattmat. MEN FAN LÄR MIG ATT LAGA MAT DÅ. Öjöj.

övergripande känsla i bild

Allting känns så långt borta samtidigt som det känns så brutalt nära

ghettofab'

Omg, titta jag ser ju relativt smal ut på den här bilden. Är det bara jag som tycker det? Tacka Gudarna för webcams med dålig upplösning. Tror nog att jag drar av mig alla kläderna för en photosession med mig själv, det lär ju stärka självkänslan.. om inte självkänslan så självförtroendet. Ligga där naken, tajt som ett kycklinglår och känna sig som Xena Krigarprinsessan.. är verkligen någonting som livar upp vardagen må jag få säga. Men innan dessa nakenfasoner så ska jag läsa femtio sidor tills imorgon. Femtio sidor av teatraliskt djupt babbel som ska få mig att förstå ens eget arbete med teater som skådespelare.. få mig att förstå någon slags helhet.. en fulländning. Men det ända jag tänker på.. fantiserar om när jag läser dessa rader av historisk genialitet är hur han såg ut.. den där Stanislavskij.. Och nej, jag tänker inte ta reda på det.. för det skulle förstöra hela charmen med min fantasi. Men först så ska jag kirra mig en kopp kaffe i vanlig ordning.

Det stryker omkring en mysig känsla längs väggarna i mitt rum. Det drar lite från fönstret, men jag fryser inte, jag är helt lagom just nu. En liten kiss på toaletten skulle vara på sin plats, men jag förmår mig inte att resa mig ur sängen, jag har den perfekta positionen. Rumpan har nästan sugits in i madrassen och mina fötter har domnat bort. Helt perfekt. Men alla måsten, måste göras, så är det ju.. när man är vuxen.. så att gå och kissa just nu vore ett väldigt stort steg för mig.. någonting ansvarsfullt. Vilket jag är.. ansvarsfull alltså.

När jag imorse stod framför spegeln så undrade jag vafa-an jag såg ut som Olivia Wilde för! Pure sexynezz. Nej så romantiskt var det faktiskt inte.. jag såg ut som skit, kände mig som skit och fram för allt så luktade jag skit. Inte härligt alls. Runt fem snåret hamnade jag i sängen och slöt ögonen för att vakna upp till spöregn. Känner mig utmattad samtidigt som jag känner mig väldigt glad, bortsett från min andliga öppenhet, så jag har ingenting att klaga över. Det var en väldigt väldigt fin första fest, no doubt about it. Har läst ett helt kapitel av upprepningar som den där slavve har skrivit. Produktiv, javisst. Lyssnar på Kultiration och ska snart pallra mig neråt för att titta på film. Värt.

Saknar mina Rebeccor

Vackra är ju ett jätte bra och fint ord på alla sätt och kanter, men det där med kladda låter väldigt mycket mer syndigt än härligt. I alla fall i min bok //Norrland

Kladda med fingerfärg, kladda med brunsås, kladda med karameller. Kladda är härligt. Isåfall så bör du börja skriva om din bok Norrland.

KOMMENTERA HÄR

#formspring.me

Det är tydligen så att några har försökt göra inbrott på IcaMaxi så parkeringen vid skolan är avspärrad, awesome. Vardagsdramatik när den är som bäst, sedan så ska tydligen poliserna (som besöker den här skolan ganska så ofta..) vara redigt snygga karlar och det är ju välkommet. Solen skiner och jag lyssnar på Kultiration (Tack Norrland, jag är besatt) och alldeles nyss så slaktade jag en abnormalt stor geting som satt på mitt skrivbord, japp, jag är en krigarprinsessa. Antagligen så kommer det att ta ett tag för mig att börja identifiera mig som en teaterpedagog, det begreppet känns sjukt vuxet och jag känner mig som en femåring mentalt. Heppa heppa, no time to be lazy.

Hej vackra, vi borde kladda. Är fan i mig en raggningsreplik som jag skulle falla för. Även någonting som jag känner att jag borde andvända i framtiden. Hej vackra Där vilseleder man lite, framstår som.. ja typ.. snäll? Vackra är ju fint. En tämligen bra komplimang. Då känner antagligen offret sig relativt trygg och tycker att man är lite.. ja.. romantiskt framfusig. Vi borde kladda BOOM, där visar man liksom vart skåpet ska stå. Nu eller aldrig. Samtidigt som kladda är ett ganska så gulligt ord. Ett ord som får en att tänka tillbaka på tiden då man kladdade med fingerfärg.. och då känner man sig härlig. Syndigt härlig. Om nätterna så är jag alltid någonting på spåren. Meningen med livet here I come!

Bara för att

Ibland brukar jag bli lite smårädd när random utländska bloggar lägger till mig på tumblr. Just nu är en sådan gång, why GOD why, ska självmordsbenägna människor följa min blogg? Jag är världens jävla solstråle ju, emot allt som har med destruktivitet att göra. Det borde man självfallet förstå om man tar sig tid till att läsa allt mitt jävla skitsnack som bubblar omkring på den här bloggen.

Fiktion gör världen vackrare

När det blir mörkt så kan jag höra dina djupa andetag Jag försöker minnas hur det kändes när min själ var i brand, hur ett par glada ögon väckte barnet inom mig. Minnas hur vacker din andedräkt som fuktade min hud var, hur tiden bara stod still när du log mot mig. Känslan av känslomässigt uppror, hur allt inom mig bara exploderade. Tonerna av skratt som ekade i oändlighet, hur ett euforiskt rus forsade genom hela mitt jag, i evighet. Framför allt så försöker jag minnas dig.

No pain no gain

"Eh folkis är flummigt, på folkis så knullar man mer än vad man läser litteratur" är någonting som jag har gått omkring och trott, någonting som jag har sett fram emot att få göra. Men ne-eeehejrå! Tjii fick jag! Vi har sjukt mycket litteratur som skall plöjas den här terminen, ojoj! Först ut är En skådespelares arbete med sig själv som är skriven av ingen mindre än Konstantin Stanislavskij. Två hela kapitel har jag att se fram emot denna mulna fredags eftermiddag, jag klagar inte, absolut inte. Men jag är rädd för att jag kommer att nörda Stanislavskij i ett bra tag fram över och kanske framstå som lite retarded.. För jag känner lixom hur det klickar till mellan mig och "Stanis" vi spelar lixom på samma flöjt. Först kaffe.

dom ger dig då fa-an inte enkla frågor här //Norrland

Nej duvet, livet är inte lätt. mvh firefox_ladybitch_90

Det är jag som är oraklet, fråga vad du vill

#formspring.me

Bosse och Jag @bosseochjag-blog - Tumblr Blog | Tumgag

Trending Blogs

Recently Viewed Blogs

Bosse och Jag