Jag Àr nationalekonom, statistiker, utredare, förelÀsare, skribent, pedagog och till vardags utredare hos HyresgÀstföreningen. HÀr samlar jag mina texter. Du nÄr mig enklast via LinkedIn eller ragnarbengtsson[a]zoho.com
Rapporten baseras pÄ Ärsredovisningarna frÄn 25 privata och 5 allmÀnnyttiga fastighetsÀgare, av olika storleksordning, spridda över landet. Resultatet visar att den privata fastighetssektorn ÄterhÀmtat sig snabbt efter de senaste Ärens ekonomiska oro. Trots stigande kostnader stÄr de flesta bolag stadigt.
Analysen visar att rÀntan Àr den enskilt viktigaste faktorn för att förklara de svÄrigheter som branschen sett de gÄngna Ären, inte ökade kostnader för förvaltning.
Hela rapporten gÄr att lÀsa hÀr, eller via hyresgastforeningen.se
Sedan 1997 har den hÀr rapporten kommit vartannat Är. I stort sett har trenden varit densamma. Att de unga vuxnas ekonomiska marginaler pressas, att bostÀder Àr allt svÄrare eller allt för dyra att komma över. Analysen har och Àr att unga behöver och anvÀnder sig av hyresrÀtter för att komma ur förÀldrahemmet. NÀr fler konkurrerar om fÀrre bostÀder blir fler unga vuxna kvar i förÀldrahemmet, kvar i barndom, mot deras vilja.
Andelen unga vuxna som bor hos sina förÀldrar minskar
Bostadsbristen Àr fortsatt extrem
Bostadsbristen Àr fortsatt extrem
Hela rapporten kan du lÀsa hÀr, eller via hyresgastforeningen.se
Ett bÀttre sÀtt att specificera bostadsbrist och byggbehov
Rapporten gÄr igenom andras berÀkningsmodeller och presenterar en berÀkningsmetod för bostadsbrist och byggbehov pÄ kommunnivÄ som Àr bÄde lÀtt att förstÄ och replikera via offentliga data.
Hela rapporten gÄr att lÀsa hÀr eller via hyresgastforeningen.se
Bostadsbidraget Àr ett av sorgebarnen i den svenska vÀlfÀrdspolitiken. Till skillnad frÄn flera av ersÀttningarna och bidragen Àr bostadsbidraget inte indexerat, och Àr dÀrmed beroende av aktiva politiska beslut för att kunna höjas.
Byggkrisen, som vi fortfarande Àr mitt i, kommer att kasta en lÄng skugga över svensk bostadsförsörjning. Byggandet gÄr ner i alla lÀnder, men Sverige Àr nÀrmast unikt i sin extremt konjunkturkÀnsliga byggtakt.
LÀs hela rapporten hÀr eller pÄ hyresgastforeningen.se
2010-talet kantades av lÄga rÀntor, svaga regeringar, statligt sparande, bostadsbrist och ökad barnfattigdom. Marknaden och ett fÄtal medelinkomstkommuner bar ansvaret för byggandet, men trots det minskade tillgÄngen pÄ bostÀder.
Det 2010-talet gav oss var ett miljonÀrsprogram, nÀr det vi hade behövt var ett nytt miljonprogram.
Ladda ner rapporten hÀr
Eller via HyresgÀstföreningens officiella sida för rapporten
Renoveringsbehovet i Sverige har nÄtt en kritisk nivÄ. Miljonprogrammet behöver totalrenoveras. Ska vi nÄ klimatmÄlen behöver bostÀderna dessutom energieffektiviseras. FrÄgan Àr hur det ska finansieras? MÄnga hyresgÀster klarar inte hyreschocken efter en renovering. HyresgÀstföreningen föreslÄr dÀrför paketet Renovera Sverige.
Hela rapporten kan du ladda ner hÀr
Eller via HyresgÀstföreningens officiella sida för rapporten
I HyresgÀsterna 2022 lÀt vi Novus frÄga 4100 svenskar om vad de tycker i en rad olika bostadsfrÄgor inför valet. HÀr kan du lÀsa vad de svarade. Rapporten Àr uppdelad efter:
VĂ€ljaropinion
SĂ„ vill Svenskarna bo
Trygg eller otrygg
Bostadsbristens konsekvenser och lösningar
Befolkningens bÀsta bostadspolitik
Ekonomi och utsatthet
Hela rapporten kan du ladda ner hÀr
Eller via HyresgÀstföreningens officiella sida för rapporten
För att lösa bostadsbristen behövs en nationell översiktsplan och regler som frÀmjar byggande. I utredningen Plats för fler bostÀder presenterar HyresgÀstföreningen Ätta markpolitiska förslag för att öka byggtakten i kommunerna.
Rapporten kan laddas ner hÀr
Eller via HyresgÀstföreningens officiella sida för rapporten
Rapporten gÄr igenom rörligheten pÄ bostadsmarknaden i Sverige de senaste 20 Ären. Rörligheten verkar inte pÄverkas av de de reformer vi gör för att öka den, eller de vi tror ska minska rörligheten. IstÀllet Àr den hög och stabil, högst inom hela EU faktiskt.
Hela rapporten kan du ladda ner hÀr
Eller via HyresgÀstföreningens officiella hemsida för rapporten
Norge har högre ambitionsnivÄ för sin bostadspolitik Àn Sverige. I Norge finns en större politisk kraft för att nÄ sina bostadspolitiska mÄl och en vilja att betala vad det kostar att ha en högre ambition med politiken.
Norge har en modell som fokuserar pÄ att fÄ sÄ mÄnga som möjligt att Àga sitt eget boende. Trots detta hyr en fjÀrdedel av befolkningen sin bostad och de som hyr gör det till sÀmre villkor Àn hyresgÀster i Finland och Sverige.
Rapporten hittar du hÀr samt pÄ HyresgÀstföreningens hemsida
Finland högre ambitionsnivÄ för sin bostadspolitik Àn Sverige. Finland har politisk kraft för att nÄ sina bostadspolitiska mÄl och en vilja att betala vad det kostar att ha en hög ambition med politiken.
Finland har genomgÄende en mer genomtÀnkt modell för att se till att utbudet av bostÀder upprÀtthÄlls och att alla grupper i samhÀllet fÄr tillgÄng till en bra bostad till en rimlig kostnad.
Rapporten hittar du hÀr samt pÄ HyresgÀstföreningens hemsida
HyresgĂ€stföreningen har frĂ„gat 4 089 svenskar om deras boendesituation. Trivseln i bostaden Ă€r hög bĂ„de bland hyresgĂ€ster, husĂ€gare och bostadsrĂ€ttsĂ€gare, men den ekonomiska utsattheten Ă€r större och bostadsbristens konsekvenser mer kĂ€nnbara bland hyresgĂ€ster. 8 av 10 tycker att bostadsbristen Ă€r ett allvarligt politiskt problem som mĂ„ste lösas. Budskapet frĂ„n enkĂ€tsvaren Ă€r tydligt: BYGG BORT BOSTADSBRISTEN!Â
Rapporten hittar du hÀr samt pÄ HyresgÀstföreningens hemsida
Sverige lider av allvarlig brist pÄ bostÀder, en brist som byggts upp under lÄng tid, först i vÄra tillvÀxtomrÄden och dÀrefter i allt fler delar av landet.
Bostadsmarknaden Àr inte som vanliga marknader, den centrala skillnaden Àr svÄrigheten för producenter att svara pÄ prisinformation. Planregleringar och osÀkerheter i finansiering och tillstÄnd begrÀnsar effektivt nyproduktion och förnyelse av fastigheter och omrÄden.
En reformering av planmonopolet Àr vÀlkommen men inte tillrÀckligt. Oavsett regleringens utformning kommer den begrÀnsa marknadens möjligheter kraftigt. Det Àr dÀrtill varken önskvÀrt eller realistiskt att ta bort den lokala politikens inflytande över kommunens miljö och karaktÀr.
Men det finns vÀgar framÄt, tvÄ ÄtgÀrder Àr viktigast för att öka byggandet. Den ena Àr att motivera kommunerna att tillgÀngliggöra mer mark, i synnerhet i attraktiva kommuner med höga markpriser. Det andra Àr att sÀkra konjunkturstabil produktion av billiga bostÀder sÄ att producenter kan hitta en marknad som klarar av att efterfrÄga denna större produktion.
HyresrÀtter Àr den enda boendeform dÀr staten pÄ ett effektivt sÀtt kan pÄverka produktionen sÄ att sÀnkta kapitalkostnader kommer konsumenten till del genom lÀgre boendekostnader. Om finansieringen sker genom lÄn kan stödet dessutom vara, i princip kostnadsneutralt för staten.
Erfarenheterna frÄn krisen pÄ 90-talet visar vad en illa genomtÀnkt bostadspolitik kan orsaka i en ekonomisk nedgÄng. Flera riskfaktorer som gjorde den krisen sÄ allvarlig finns dock inte kvar. SÀrskilt Àr vÄr rörliga kronkurs en sÀkerhet mot liknande kriser. Flera lÀrdomar kan ÀndÄ dras av 80-talets bostadspolitik. Den viktigaste Àr att stöd aldrig ska formuleras som rÀttigheter utan kostnadskontroll. IstÀllet bör de frÄn början sÀkras frÄn en orimlig kostnadsutveckling genom anslag eller andra regler som fasar ut stödet nÀr mÄlsÀttningen nÄtts. Skillnaden kan illustreras av dagens rÀnteavdrag (rÀttighet) och investeringsstöd (anslag).
Rapporten föreslÄr ett utökat investeringsstöd som genom att finansiera nyproduktionen av hyresrÀtter kan sÀkra en stabil bostadsproduktion sÄ att produktionen av hyresrÀtter ökar nÀr produktionen av andra bostÀder minskar.
Ăver byggkonjunkturen behöver troligen omkring 35 000 bostĂ€der finansieras med omkring 29 miljarder kronor som Ă„rligen lĂ„nas upp för att dĂ€refter lĂ„nas ut till producenter med 0,5 procent rĂ€ntemarginal mot statslĂ„nerĂ€ntan. Genom att sĂ€kerstĂ€lla att konventionella banker Ă€r inblandade med egen utlĂ„ning och genom att krĂ€va en vakansförsĂ€kring kan statens risk minimeras. DĂ€rtill bör andelen som finansieras skifta i tid och geografi efter behovet av nya bostĂ€der. Stödet bör krĂ€va samma typ av hyressĂ€ttning som dagens investeringsstöd gör (maximal normhyra pĂ„ 1550/kr /kvm/ Ă„r).
EU:s regelverk för statsstöd komplicerar, men omöjliggör inte pÄ nÄgot sÀtt, att stöd kanaliseras till ökad bostadsproduktion Àven om vissa val behöver göras.
DÀrtill uppmanas staten att driva en linje inom EU som kan undanta stöd till bostadsproduktion frÄn statsstödsreglerna. Förslaget om utökat investeringsstöd utgÄr frÄn att det behövs förÀndringar pÄ bostadsmarknaden för att lösa den omfattande brist pÄ bostÀder som finns idag.
Att inte införa ett utökat stöd för Àven det med sig kostnader och allt vÀrre sÄdana nÀr produktionen Är efter Är understiger befolkningstillvÀxten. Kostnaderna Àr sociala och ekonomiska nÀr mÀnniskor inte kan flytta till studier eller arbete, inte lÀmna sitt förÀldrahem, inte skilja sig. Bristen driver Àven privat skuldsÀttning som i sig medför omfattande finansiella risker som liknar det sena 1980-talets.Den som menar att det inte gÄr, att vi inte har rÄd, mÄste komma med egna svar för hur produktionen ska sÀkras och framtiden tryggas för alla som behöver en bra bostad. Idag och imorgon.
Rapporten hittar du hÀr (lÄng version) (kort version). Samt pÄ HyresgÀstföreningens hemsida
Denna rapport sammanstÀller möjligheterna att hyra eller köpa ett
boende för ett antal typhushÄll, tÀnkta att fÄnga mÄngfalden av van-
liga hushÄll i Sverige. HushÄllens boendesituation analyseras med hjÀlp
av officiell statistik över inkomster, hyror, priser kötider och officiella
riktlinjer över bostadsbehov. Resultaten visar att boendesituationen Àr
problematisk för mÄnga grupper. Att flytta för arbete, relationer el-
ler pÄ grund av nya familjeomstÀndigheter visar sig vara svÄrt för flera
hushÄll, Àven sammanboende med normala inkomster. Situationen Àr
dock vÀrst för ensamstÄende hushÄll som behöver förÀndra sitt boende.
De möter lÄnga kötider till hyresrÀtter och avslag frÄn bankerna Àven
om de skulle kunna spara ihop till handpenningen. Handpenningen Àr,
Àven i de fall ett hushÄll tillÄts lÄna, svÄr att spara ihop till dÄ det krÀver
lÄg konsumtion över flera Är.
ArbetslöshetsersÀttning och arbetslöshet: FörvÀntade effekter av regeringens politik
Rapport till Sveriges A-kassor, Författad av: R.Bengtsson och E.Hegelund
Sammanfattning
BÄde den nuvarande regeringen och tidigare regeringar har genomfört förÀndringar i arbetslöshetsförsÀkringen. Denna rapport diskuterar hur förÀndringar i arbetslöshetsersÀttningens ersÀttningsgrad (ersÀttning i relation till den arbetslöses tidigare lön) kan förvÀntas pÄverka arbetslösheten utifrÄn forskning. Vi presenterar berÀkningar pÄ ersÀttningsgraden och jÀmför utifrÄn forskning hur detta kan tÀnkas pÄverka arbetslösheten.
Den nuvarande regeringen höjde 2015 dagersÀttningen för dag 1-100 i arbetslöshet med 150 kr, och grÀnsen för högsta dagersÀttning till 760 kr. Under 2018 sÀnks antal karensdagar frÄn 7 till 6. Dessa reformer innebÀr att ersÀttningsgraden ökar med 10 procentenheter.
MÄnga studier har försökt uppskatta hur mycket vi kan förvÀnta oss att arbetslösheten förÀndras dÄ arbetslöshetsersÀttningens ersÀttningsgrad ökar med 1 procentenhet (elasticitet). I ett urval av tidigare publicerade resultat finner vi att elasticitet kan ligga mellan 0,01 och 0,34. I sÄ fall skulle det innebÀra att 10 procentenheter högre ersÀttningsgrad kan leda till att arbetslösheten ökar med mellan 0,1 och 3,4 procentenheter, allt annat lika. Arbetslösheten Àr idag kring 6,5 procent. En ökning pÄ 3,4 procentenheter fÄr dÀrför betraktas som mycket stor.
Detta bör tolkas försiktigt av flera skÀl. VÄr berÀkning Àr enkel. Effekten kan förstÀrkas och försvagas av andra faktorer. Annan ekonomisk politik eller hÀndelser i omvÀrlden kommer att pÄverka utfallet. Rapporten utelÀmnar ett flertal intressanta men mer komplicerade frÄgor, sÄsom att förÀndringar av arbetslöshetsersÀttningen kan ha olika effekt beroende pÄ hur hög ersÀttningsgraden Àr före reformen. Effekten kan Àven variera beroende pÄ hur övriga delar av arbetsmarknaden fungerar, sÄsom vilka krav som Àr förenade med att erhÄlla arbetslöshetsersÀttning.
Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstÀdares arbetsmiljö
...enkĂ€tundersökning 2017 bekrĂ€ftar och visar att arbete inom hotellstĂ€d Ă€r ett slitsamt och fysiskt krĂ€vande arbete. NĂ€stintill alla anstĂ€llda Ă€r kvinnor. Resultaten vittnar om ett arbete dĂ€r mĂ„nga trivs med sina kollegor och arbetsledare, men dĂ€r arbetet sliter vĂ€ldigt mycket pĂ„ den anstĂ€llde â bĂ„de fysiskt och psykiskt. 78 procent trivs bra eller mycket bra med sina arbetskollegor. Samtidigt Ă€r förhĂ„llandena kopplat till yrkesutövningen anmĂ€rkningsvĂ€rda och fortsatt alarmerande. 92 procent lever med vĂ€rk som kan kopplas till arbetet, 72 procent upplever mycket stress pĂ„ jobbet och hela 45 procent anger att de mĂ„r dĂ„ligt nĂ€r de Ă€r pĂ„ jobbet. Under de senaste 12 mĂ„naderna, frĂ„n att enkĂ€ten gjordes, har 11 procent upplevt hot eller vĂ„ld pĂ„ jobbet och 7 procent har upplevt sexuella trakasserier. De positiva delarna i arbetet vĂ€ger inte upp...
Snart kan vi stÄ med lagar som kraftigt bakbinder politiken utan att regering, opposition eller myndigheter som Àr satta att bevaka frÄgan vill ha dem. Normalt har vi genom remissrundor en bred debatt dÀr berörda parter fÄr uttala sig om förslag till ny lagstiftning.
Men inte nÀr det gÀller handelsavtal. Kritiska röster har svÄrt att komma till tals vilket har lett till en upptrissad debatt mellan vad som lÀtt kan framstÄ som frihandelsalarmism och frihandelsevangelism.
LÀs hela artikeln hÀr
Ragnar Bengtsson @ragnarbengtsson - Tumblr Blog | Tumgag
