Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont// Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Den här klänningen fångade mitt öga på Pinterest. Och det är lite lustigt sånt där, att man ser en bild och omedelbart vet vad man vill göra, som kanske bara påminner om bilden eller lånar element från den. Men kanske är det just det som är inspiration?
Att min variant skulle vara längre än bildens och ha ärmar, det stod klart från början. Även att ärmarna skulle vara i stickad ull, det har jag ju gjort förut och jag gillar det skarpt. Ärmar i samma vävda tyg som klänningen själv känns ofta stelt och hårt, ärmen behöver ha en vidd jag inte gillar för att inte strama. En klänning i vävt med stickade ärmar blir både kostymigt snygg och mjukt bekväm. Tycker jag.
Från början var dock min tanke att göra klänningen i samma färgställning som på Pinterestbilden. Beige, svart och vitt ihop är ju helt enkelt skitsnyggt. Så hittade jag den svarta och den beigea nyansen i superfin ull från Tygverket och köpte på mig dem, trots att de inte hade något vitt eller off-whitealternativ inne. Jag tänkte att det kanske går att hitta en snutt på Sidencarlsson eller någon annan som säljer bröllopstyger?
Men sen när jag kom hem drabbades jag av två saker - dels den ständigt närvarande ivern... Jag är ivrig att iscensätta mina idéer när jag får dem, “nu” är ibland för sent, “igår” hade varit bättre, och nu hade jag inte det vita tyget hemma, så jag kunde inte börja!
Och den andra: hur bra är det egentligen med ett vitt ulltyg på en klänning man vill kunna ha till vardags? Det blir smink på och fläckar av allt möjligt, kommer att se solkigt ut fort... Och så vitt upp mot ansiktet i november när hudfärgen skiftar i grönt - hur snyggt är det? Och så hade jag ju inget vitt hemma, så att jag kunde sätta fart på en gång...
Så vad hade jag hemma då? Jo, ännu mera svart pleather! Och den här mönsterdelen fick jag ju ut av en liten snutt som blivit över från något annat - helt jäkla “gratis” alltså! Och jag kunde dra igång genast!
Basen till den här klänningen är Twiggy, från den första Famous Frocks-boken. Jag har sytt den en gång förut, här. Nu började jag med att rita av framstycket (som är i två delar ursprungligen, en övre och en nedre) i en del, och hitta bystinsnittet i skarven mellan delarna så att säga. Här höll det på att bli riktigt fel, för jag tänkte inte på att mönstredelarna hade 1,6cm sömsmån - jag ritade ihop dem om om de inte hade det och hade jag inte justerat så hade bystinsnittet blivit för lågt, som tur var kom jag på det innan det var för sent! Först alltså satte jag ihop övre och undre delen. Sen ritade jag ut ett helt framstycke, spegelvände vid mitt fram-markeringen alltså. Efter det smalnade jag av sidorna lite, innan jag på fri hand ritade de olika delarna som framstycket består av.
Nu är jag bara lite osäker på om jag ska behålla den här lite längre längden - strax nedanför knät - eller om jag ska lyfta den till min “vanliga”, strax ovanför knät. Egentligen är jag sugen på att korta den, men handsömnaden gör att jag håller emot. Vi får se, jag använder den kanske ett tag som den är så jag kan känna efter?
[Och så gick jag in och tittade på bilderna på min andra Twiggy jag sytt och inser att jag absolut ska klippa av denna till samma längd... Hoppas jag hittar något bra att slötitta på på TV:n i kväll då...]
