Himlens utkant
Såg
förtroligt
på
när du vässade
dina klor
längs med
allt som skreks
ut
mellan gemener
och versaler
stilla bedjanden
torrt saliv
ett vakant väckelsemöte
i den sömnlöses
mardrömmar
vi
sjönk ihop
och andades ut
mot
badkarskanten
strömvirveln av
vitt upplösningstillstånd
som lämnat lungorna
spottats in och ut
av vår moders ande
vågat och vägrats
komma tillbaka och fram
pressat marken
till himlens utkant