Kroppsavläsning
Jag tyckte att min kropp såg lite mer stark och firm ut än förut. Så jag tog ett kort men det gick inte att jämföra med videon jag gjorde för 5 månader sen. Så jag drog fram hela kitet och gjorde en likadan video. Dags att se svart på vitt.
Det jag såg då sådär lite snabbt för att jag var GALET mycket starkare för fem månader sen. Det kändes sådär eh...för jag trodde..? Sedan flipprade något till och jag såg nåt annat under. Vad är det som...? Hm..måste analysera det här. Så jag satte mig med lugn musik och bara...let’s see. Det här såg/förnimmade jag:
Staaarkare för nästan fem månader sen. Men det känns som…? Ytligt stark. JÄTTEBRÄCKLIG underneath. Skakig, barely keeping it together. Lite lim och tråd mellan grenarna. Tvärtom 5 månader senare. Mycket mer försiktig/svag på ytan men under…? Inte perfekt men det är spacklat och tryckt ner i jorden med lite betong. Vänstra kunde knappt stå pga att pinnarna var så ostabila och lagade med repanordningar. Skulle se helt ut och starkt ut men… fusklim och gömda saker. ”helt” stod det på klisterlappen på benet men under var det hafsigt lagat med rep och oh please please håll nu.
5 månader senare. Det är SKILLLNAD. Ja nä det är väl vad det är, står det, men hon har lagt en betonggrund i marken och byggt utifrån den. Hon skrapade bort ”helt” och lagade istället. Det är rejäla skruvar i träbitarna. Men det är inte lika stort som förut. Lite som att hon plockade ner typ hela den ostadiga konstruktionen och gjorde om. Typ 1/3 av storleken men det är sjuhelvettes mer stabilt. Så hon står mycket mer stabilt nu. Kanske måste in och justera med en skruv till men då gör hon det noggrant. Borrar hål innan och inte bara använder…rep. Kan varit så att den för fem månader sen försökte bygga på den ostadiga konstruktionen så att det blev ännu större och då rasade hela grejen istället. Nu har hon förberett med flera betonggjutningar där nästa ska sitta.
Jäääävlar vad klister och nödlösningar det fanns i kroppen då. Dragit konstiga ledningar och fix. Mjälten fick låna av levern som fick dropp av lungorna. We have to do this together. Den försökte. Saker fick stängas ner och skäras ned på. Näe det måste has till dedär som är mycket viktigare. Amen då tar vi en gren till och surrar fast den runt den här. Tada…! Ska se ut som hus. Men puttar man lite lätt med handen så är det RIKSRANGLIGT och det går inte att bo i om man inte vill riskera och dö.
Fem månader senare är det snarare oro för att det ska vara så rangligt igen så hon hällde på en hel del betong i grunden. T-t-tänk om den inte står stabilt…! Näe jag tar mer betong. Nu..kanske det blir bättre. Huset får INTE rasa igen, skitläskigt. Livsfarligt.
Kroppen börjar återgå. Mjälten får vara mjälte och lungorna behöver inte droppa lika mycket. Vi kanske kan klara det här, tycker kroppen. Organen sitter mer på sin plats igen. Fortfarande brist/för lite men mycket lugnare. Lite stretchiga snören istället för rep. Mer böjlig igen. Det sa KNAK förut. Det fanns inget böjrum. Titta JO jag kan böja mig. Hon gjorde nåt snabbt, typ 2 cm åt höger och SNABBT tillbaka igen. 5 månader efter är det mer hur ska jag böja mig? Så? Vad är det med det? Yogapositioner. 80cm åt vilket håll. Man kan dra i henne, mer gummi nu. Det håller.
Nä nu är det mer skakigt för hur illa det varit, men träet är gjutet. Men hon är osäker och vet inte. Är det såhär man gör då? Ja. Kroppen är mer aooooom och saker har återgått mycket mer till dess orginalplatser. Den där behövde inte vara lika högt upp, för nu klarar den sig bättre själv och nån del pustar ut för den är inte lika sträckt längre. Oh thank god. Sakta men säkert börjar det återgå. Fortsätter hon så kommer det bli bättre och även extrafunktioner och lyx kommer funka igen.
Just nu är det mer så att kroppen försöker få det basala att funka igen. Balansen ska återgå. Ok, jamen då får du min kaka där och sen tar jag tillbaka den där du lånade. Japp. Så! Det är ju så det ska vara. De är lite mer glada och nöjda. Kriget är mycket mycket lugnare. Det gick inte att gå vidare förut, allt var SÅ …inte utan att börja bygga mer stabilt från grunden. SÅN jävla mess i hennes kropp förut. Pga konstiga lagningar och att inget satt där det skulle så blev det ”effekter” lite här och var som kroppen inte orkade med. Lite mossa här dra bort där för att dedär skulle funka. Tunnare hud på vissa ställen för att kroppen behövt det till annat. Till organen.
5 månader senare: Lite så att huden till och med fått lite. Det som blivit över. Det har lagat lite. Vissa saker har inte orkat förut, vissa saker är bättre men fortfarande under konstruktion. Väggar ska byggas igen och lagas. Förut var det så skört att minsta lilla nudd rasade saker. Det är fortfarande känsligt men lite plankor har förstärkt bygget även där.
Hjärtat jobbade lite för fort förut. En överarbetad arbetare. Massa papper som ska hinnas med. Men det fanns kaffepauser och lugna kvällar. Sen var det dags för det högstressiga jobbet igen. Hjärtat nu..? Lugnare men tyngre…? Inte alls lika mycket pappersarbete. Lite gråtig. Vågar knappt tro att det är sant? Mindre ansträngt. Lite fötterna på bordet och luta sig tillbaka. Märker skillnad men tycker det är konstigt. Varför... kommer det ingen post som det gjorde förut…? NÅT är annorlunda. Sneglar och tycker…happ…har mest tre papper att fylla i. Lite understimulerad och ledsen (hon rör sig för lite?) Lite vill den ändå jobba med. Fast förut var det alldeles för högt tempo.
Hormonobalansen skapade ojämn hudfärg förut, nu när allt flyter bättre är det mer mjuka övergångar. Lätt irriterad kropp förut. Nu jobbar hela tillsammans igen och löser saker tillsammans. Förut fick handen kanske klara sig själv. Had to make do.
Hon fick hålla i andra mycket mer förut. SÅ ostabil. Kunde stå pga andra. Nu har hon släppt mycket av deras händer och hittat balansen i sig själv igen.
Inte perfekt men 700 ÅR bättre.
(Magbit. man ser lite även där att huden är mer jämn i nyansen)