#mumieland

[replikboken-blog]

Jag har alltid önskat mig vänner som inte är födda.

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

När jag sitter och läser i min väntan kan jag inte koncentrera mig på ordens innebörd, hjärnan är bortkopplad. Läsandet förvandlas till en fysisk sysselsättning. Jag läser utan att ta in någon information, ger inte orden någon betydelse, bara ljudar krumelurerna tyst för mig själv. Det gör mig avslappnad, att hjärnan är sysselsatt och inte vandrar fritt gör mig lugn. Att läsa är samma sak som att räkna siffror, det vill säga ett staplande av ingenting.

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Vad gör man med ett liv som dunkar?

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Jag drabbas av klarsyn i varje sekund av mitt liv. Världen jag befinner mig i raseras och sekunden efter träder den egentliga världen fram. Och den egentliga världen raseras i nästa sekund när ytterligare en värld framträder.

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Min bild av min egen förträfflighet skulle ju vara min långvariga överlevnadsstrategi. Men skärvorna slåss fortfarande för dig. Det finns inga strategier att luta sig mot.

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Jag trillade in i världen och kommer aldrig hinna bli klar med den, trillar ut igen, ofullgången, precis som alla andra.

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Vi kan väl bara vara rusiga och drunkna i varandra?

Mumieland, Sara Tuss Efrik

[replikboken-blog]

Hela världen är byggd på oändliga osannolikheter. Eller på oändliga sannolikheter.

Mumieland, Sara Tuss Efrik