Pressmannen
Efter femton år av att ha undvikit journalistförbundet så fick de mig. Jag måste ha presskortet. Det finns ingen chans att bevisa att man jobbar som journalist om man inte har det och det finns inget sätt att få det om man inte är med i förbundet.
Och nu hände det jag misstänkte skulle hända då jag får tag på det. Anledningen till att jag verkligen inte velat ha det. Jag känner hur jag plötsligt förvandlas till något mer än bara en man. Jag blir ... jag är ... PRESSMANNEN – Beskyddare av de som inte har presskort!
För de flesta kommer jag bara att förefalla vara en vanlig Joe, där jag flanerar längs med stadens gator iklädd min vanliga schyssta klädstil. Men där orättvisan presenterat sitt ansikte kommer jag aldrig tveka att slå den med mitt trumfkort:
– Jag hade hoppats att jag inte skulle behöva göra det här men, sir, you leave me no choice ...
Med mitt presskort i min plånbok kommer kunden alltid att ha rätt! Budgetar kommer alltid att hållas! Lögner kommer att luckras upp och ge plats för sanningen! Vädret kommer att kännas bättre! Och klänningar kommer inte att ses som något annat än vita och guldiga!
Med mitt presskort kommer du äntligen att kunna vara trygg i din säng, förvissad om att PRESSMANNEN vakar över dig, visualiserad som en siluett i månskenet ståendes i en kraftfull posé på ett hustak.
Vakandes över dig och den orättvisa staden du sover i.
