John & Sofie go to Nashville

We are going to be in Nashville from September until December 2015 - meeting people, writing songs, learning about the music industry, and singing our hearts out! Read all about it here.

[johnandsofie-blog]

Dalavision/TV Malung-Sälen har gjort ett jättefint program om vår resa till Nashville i höstas! :) Tack Jörgen Danielsson!

[johnandsofie-blog]

I really enjoyed going to Jeff Burke’s bluegrass jam class on Sundays at the Station Inn! On the last day of class we got to sing a song each on the stage - what an honour to get to play at this legendary venue! :)

[johnandsofie-blog]

Follow us on our dream Nashville adventure! Three months of music and songwriting!

Check out our youtube channel for lots more videos from Nashville!

Kolla in vår youtubekanal för en massa mer video från Nashville !

[johnandsofie-blog]

Sofie got to go to a songwriting camp hosted by ace fiddle player Megan Lynch Chowning: http://www.nashvillesongwritercamp.com/ One of the tasks during the weekend was to co-write a song with two other people. I got to work with Daniel Crabtree and Bill Burch, and we had a great time coming up with his song, called Echoes in my Mind. It was a totally new experience for me: what happens when you sit down in a room with complete strangers and you have a few hours to write a song together from scratch? It was very interesting, and really enjoyable. At the end of the weekend, our song got picked for the demo recording session, however, this audio is from our performance of the song in the classroom. The reason is that the demo that we recorded is a very bare-boned, no frills, no arrangement, version of the song, which is the way it's done in Nashville, we learnt, when you record a demo to present a song to artists who might potentially be interested in recording your song. I thought this audio might be a bit more interesting to listen to! :)

Sofie deltog i en låtskrivarkurs hos fiolspelare Megan Lynch Chowning: http://www.nashvillesongwritercamp.com/ En av uppgifterna under helgen var att samarbeta och skriva en låt med två andra personer. Jag fick arbeta med Daniel Crabtree och Bill Burch och vi skrev en låt tillsammans som vi kallade Echoes in my Mind. Det var en helt ny erfarenhet för mig: vad som händer när du sätter dig ner i ett rum med fullständiga främlingar och du har ett par timmar att skriva en låt tillsammans helt från grunden? Det var mycket intressant, och verkligen roligt. I slutet av helgen valdes vår låt ut för en demoinspelning, men detta är en inspelning från vår presentation av låten i klassrummet. Anledningen är att den demo som vi spelade in är en mycket enkel (inga krusiduller, inget arrangemang) version av låten, som är hur det går till i Nashville, lärde vi oss, när du spelar in en demo för att presentera en låt till artister som kan potentiellt vara intresserade av att spela in din låt. Jag tänkte att denna inspelning kanske är lite mer intressant att lyssna på! :)

[johnandsofie-blog]

[johnandsofie-blog]

Sharing the stage with Old Man Ludecke at the Station Inn on 8 November was Tim O’Brien. This man is music and rhythm embodied.... Just fantastic to experience.

[johnandsofie-blog]

Old Man Ludecke playing at the Station Inn on 8 November 2015. It was a great show, and this is such a nice song...

[johnandsofie-blog]

This is Larry Cordle, who was one of the teachers as the songwriting camp I went to in November. Such a nice guy, and what a great songwriter (check out his songs Highway 40 Blues, Murder on Music Row, and Jesus and Bartenders, e.g.)! http://www.larrycordle.com/

This was at the Station Inn when he was playing with his band New Monday - check out the two videos below! Fantastic band!

[johnandsofie-blog]

We are now back on our hill in Sweden! We are looking forward to doing some skiing, and playing lots more music! We are really grateful for our time in the USA, all the fantastic things we got to do, and all the super amazing fantastic kind people we met! Maybe we will be able to go back one day. 

We will keep posting on this blog page as we have so many more photos and videos that we want to show you!

Vi är nu tillbaka på vårt fjäll i Sverige! Vi ser fram emot skidåkning och att spela mycket mer musik ! Vi är verkligen tacksamma för vår tid i USA , alla fantastiska saker som vi fick göra , och alla super fantastiska vänliga människor vi mötte! Kanske kommer vi att kunna åka tillbaka en dag .

Vi kommer att fortsätta posta på denna bloggsida eftersom vi har så många fler bilder och videor som vi vill visa dig!

[johnandsofie-blog]

On my second last night in Nashville I got to go to The Bluebird Café (thank you so much Jerry for inviting me!) to listen to Jerry Vandiver, Jack Sundrud, Misty Loggins, and Tim Buppert - fantastic songs, what a night! Here’s Tim Buppert singing his song For another nine minutes.

Näst sista kvällen i Nashville fick jag gå på The Bluebird Café (tack så mycket Jerry för inbjudan!) För att lyssna på Jerry Vandiver , Jack Sundrud , Misty Loggins , och Tim Buppert - fantastiska låtar, vilken kväll ! Här sjunger Tim Buppert sin sång For another nine minutes .

[johnandsofie-blog]

I am such a big Taylor Swift fan, and today I got to visit Rick Barker in his office on Music Row - Rick was Taylor’s first manager! :)

Jag älskar Taylor Swift, och idag fick jag hälsa på Rick Barker på hans kontor på Music Row - han var Taylors första manager! :)

[johnandsofie-blog]

New Monday at the Station Inn again. That’s Aubrey Haynie setting that fiddle on fire.... :)

[johnandsofie-blog]

At the Station Inn every Monday night: Larry Cordle and New Monday! Really fantastic music!

[johnandsofie-blog]

Robert’s Western World on Broadway every Monday night: John English and the Western Swingers! You might recognise John England from the Carolyn Martin clip below. And that’s Jeff Pearson guesting on the guitar on the left. The fiddle player used to play with Bill Monroe... Such a nice voice as well.

[johnandsofie-blog]

Latest update from Nashville! / Senaste nytt från Nashville!

Here’s the newsletter that we sent out to our mailing list recently!

Hi there!

Hope you're doing well! First of all, thank you so much for all your e-mails and messages and all the encouragement we've received in the last couple of weeks - it's been truly amazing and we are so grateful! Thank you! We haven't been able to write personal replies yet but we will get on to that soon!

John is still with his mum in Scotland. He had an interview booked with the US embassy this week but he has cancelled it as it just sounded too uncertain that he would get a new visa before we were going back to Sweden anyway. He also risked being without his passport for up to six months, which could have caused even more trouble.... This decision of ours made it very difficult for me to figure out what to do. I had a couple of different options:

1) Stay in Nashville until we were meant to go home on 14 December

2) Drive to Asheville and Johnson City on my own, which is what we had planned to do together

3) Go home immediately, or

4) Compromise

So I decided on a compromise. I am going to stay in Nashville on my own for another week while John spends another week with his family in Scotland. Then we will both go back to Sweden, two weeks earlier than planned. We have booked all the tickets and I have now moved into a rented room in another part of East Nashville. I have decided to use every moment of this last week and have booked meetings with various people I wanted to meet before I leave.

......

So that's the news so far! We will keep you updated on what's going on here!

Thank you so much for your support! <3

Big hugs from John & Sofie xx

Och så på svenska:

Hej!

Hoppas du mår bra! Först och främst, tack så mycket för alla meddelandena och all uppmuntran som vi har fått under de senaste veckorna - det har varit helt fantastiskt och vi är så tacksamma! Tack! Vi har inte hunnit skriva personliga svar ännu, men vi kommer att göra det snart!

John är fortfarande med sin mamma i Skottland. Han hade en intervju bokad med den amerikanska ambassaden i veckan, men han har avbokat eftersom det lät alltför osäkert om han skulle få ett nytt visum innan vi skulle tillbaka till Sverige ändå. Han riskerade också att vara utan sitt pass i upp till sex månader, vilket kunde ha orsakat ännu mer problem.... Detta beslut gjorde det mycket svårt för mig att bestämma vad jag skulle göra. Jag hade ett par olika alternativ:

1) Stanna i Nashville tills vi var tänkta att åka hem den 14 december

2) Köra till Asheville och Johnson City ensam, vilket var vad vi hade planerat att göra tillsammans

3) Åka hem omedelbart, eller

4) En kompromiss

Så jag bestämde mig för en kompromiss. Jag kommer att bo i Nashville ensam i en vecka medan John tillbringar ytterligare en vecka med sin familj i Skottland. Då kommer vi båda att åka tillbaka till Sverige, två veckor tidigare än planerat. Vi har bokat alla biljetter och jag har nu flyttat in i ett hyrt rum i en annan del av East Nashville. Jag har beslutat att använda varje ögonblick av den här sista veckan och har bokat möten med olika människor jag ville träffa innan jag åker hem.

.....

Så det är nyheterna hittills! Vi kommer att hålla dig uppdaterad om vad som händer här!

Tack så mycket för ditt stöd! <3

Stor kram från John & Sofie!

[johnandsofie-blog]

I don’t know how much longer I will be in Nashville so today I took the chance to try something exciting: I went to a writing office on Music Row to sit down and try to write a song! (Thank you Rick Barker for inviting me!) This is a very special place: all the great music that's been written and recorded here, and all the talented people who have worked here with such passion! I feel very humbled to have been given the chance to sit and create in this very special corner of the world. And here's the song that came out - I think the lyrics are very topical of the situation me and John are in at the moment, but also of the state of the world right now. / Sofie xx

Jag vet inte hur mycket längre jag kommer att vara i Nashville så idag tog jag chansen att prova något spännande : jag gick till en “skrivkontor” på Music Row för att sätta mig ner och försöka skriva en sång ! (Tack Rick Barker för inbjudan! ) Detta är en mycket speciell plats: tänk bara all den fantastiska musik som skrivits och spelats in här, och alla duktiga människor som har arbetat här med sådan passion ! Jag känner mig väldigt ödmjuk över att ha fått chansen att sitta och skapa på denna mycket speciella plats på jorden . Och här är den sång som kom ut - jag tycker att texten passar in väldigt bra på John och min situation för tillfället , men också på tillståndet i världen just nu . / Kram från Ann-Sofie!

[johnandsofie-blog]

Some sad news from Nashville... / Sorgliga nyheter från Nashville...

This is the letter we sent out to our mailing list a couple of days ago, but we wanted to share the information on here as well:

We have some sad news to share with you.... John's dad, Peter, passed away last week. He'd been ill for a while and things went very quickly at the end. We have spent so many nice times with him over in Balintore in Scotland and we will miss him so much. He was a very funny man, always telling jokes, and he loved crosswords and game shows and speedway, and we used to sit in the front room together and watch TV and try to guess the value on the antiques roadshow. One of my best memories was when we had a Eurovision song contest night together in front of the TV and rated all the songs and had such a good laugh!

The funeral was organised for this Monday, four days ago, and me and John had a big stressful scramble to get John a plane ticket to go over to Scotland for the funeral. All went well, despite everything being very sad of course.

Then John was flying back to Nashville two days ago, and I was completely unprepared when John's mum skyped me to say that John had been stopped at Newark airport and would be sent back to Scotland..... She told me that he had been interrogated very harshly for two hours, he had been thrown into a jail cell, they took his phone and passport from him, and he would be escorted by armed guards onto the next plane back to Scotland.

So you are probably thinking "what would warrant this kind of harsh treatment" - well, John's "crime" is that he came to the USA in 2004 to play music with a band that he thought had organised a visa for him and when he found out that they hadn't, he left the country but he had overstayed by a month. We have entered the US twice since then without problems, we'd registered online this time as well, without any problems, and we thought everything was ok. But this time, at Newark, somebody really dug deep into their system and found the information from 2004.

So John had to fly back to Scotland where he got on a bus back north. He hadn't slept for two days and we were of course frantically trying to figure out what to do. Every day we spend in Nashville is important and valuable to us, and we are now looking at a situation where John might be back here in the beginning of December, if we are lucky. His wonderful friend Debbie has helped him fill in the form to apply for a B-2 visa and he has an interview scheduled with the US embassy for the end of November.

John is very tired and upset, and all this trouble with being sent back to Scotland means that he hasn't even had a chance to process his dad's death and the funeral properly..... The staff at Newark airport paid no attention to the fact that he was in a fragile state due this his father's death and had just been to the funeral and treated him really badly. It was extremely stressful for John.

We are hoping that John will be back in Nashville in a few weeks, but until then we are hanging in midair.... I'm on my own in Nashville and will try to make the best of the situation. We haven't really told anyone about what's happened but we wanted to let you know first, because we really appreciate your support! We have been so excited about this trip and talked about it so much and we thought you might be wondering why we've suddenly gone so quiet...

This is an awful situation to be in and so sad on so many levels, but at the same time I try to tell myself that at least John is alive, he's in good hands, it could be worse (news is coming in here about what's happened in Paris.....), and there is a small chance that he can come back to Nashville for at least a week or two before we have to go back to Sweden.

Thank you for reading this long, sad letter, and take care!!

Lots of love from Sofie xx

PS. If you'd like to send John some words of encouragement - and I know he would appreciate it - the best way to reach him just now is through our Facebook page: https://www.facebook.com/johnandsofiemusic/

Maskinöversättning till svenska:

Vi har några tråkiga nyheter att dela med dig.... Johns pappa, Peter, avled i förra veckan. Han hade varit sjuk ett tag och det gick mycket snabbt i slutet. Vi har tillbringat så många trevliga stunder med honom i Balintore i Skottland och vi kommer att sakna honom så mycket. Han var en mycket rolig man, han skämtade alltid, och han älskade korsord och frågesport och speedway och vi brukade sitta i vardagsrummet tillsammans och titta på TV och försöka gissa värdet på antikprogrammen. Ett av mina bästa minnen var när vi hade en Eurovision song contest kväll tillsammans framför TV: n och betygsatte alla låtarna och hade ett gott skratt!

Begravningen var i måndags, för fyra dagar sedan, och jag och John hade några stressiga dagar då vi försökte ordna en flygbiljett åt John så att han skulle kunna åka till Skottland på begravningen. Allt gick bra, trots att allt var mycket sorgligt förstås.

Sedan skulle John flyga tillbaka till Nashville för två dagar sedan, och jag var helt oförberedd när Johns mamma ringde mig för att säga att John hade stoppats på Newark flygplatsen och skulle skickas tillbaka till Skottland ..... Hon berättade att han hade förhörts mycket hårt i två timmar, hade han kastats i en fängelsecell, de tog hans telefon och pass från honom, och han skulle eskorteras av beväpnade vakter på nästa plan tillbaka till Skottland.

Så nu tänker du förmodligen ”vad motiverar en så hård behandling" - tja, Johns "brott" är att han åkte till USA 2004 för att spela musik med ett band som han trodde hade organiserat visum för honom och när han fick veta att de inte hade det så lämnade han landet men han hade stannat en månad för länge. Vi har kommit in i USA två gånger sedan dess utan problem, vi hade registrerat oss online även denna gång, utan några problem, och vi trodde allt var ok. Men den här gången, i Newark, grävde någon verkligen djupt i system och hittade informationen från 2004.

Så John var tvungen att flyga tillbaka till Skottland där han gick på en buss norrut. Han hade inte sovit på två dagar och vi var naturligtvis desperata och försökte lista ut vad vi skulle ta oss till. Varje dag vi tillbringar i Nashville är viktig och värdefull för oss, och vi har nu en situation där John kan vara tillbaka här i början av december, om vi har tur. Hans underbara vän Debbie har hjälpt honom att fylla i formuläret för att ansöka om ett B-2 visum och han har en intervju planerad med den amerikanska ambassaden i slutet av november.

John är mycket trött och ledsen, och allt detta problem med att skickas tillbaka till Skottland innebär att han inte ens har haft en chans att bearbeta sin pappas död och begravningen ordentligt ..... Personalen på Newark flygplats tog ingen hänsyn till det faktum att han var i en bräcklig tillstånd på grund av hans fars död och hade just varit på begravningen och de behandlade honom riktigt illa. Det var otroligt stressande för John.

Vi hoppas att John kommer att vara tillbaka i Nashville om några veckor, men tills dess hänger allt i luften .... Jag är ensam i Nashville och kommer att försöka göra det bästa av situationen. Vi har inte berättat för någon om vad som har hänt, men vi ville låta dig veta först, eftersom vi verkligen uppskattar ditt stöd! Vi har varit så glada åt denna resa och har talat om det så mycket och vi tänkte att du kanske undrar varför vi plötsligt har blivit så tysta…

Detta är en förskräcklig situation att vara i och så sorglig på så många sätt, men samtidigt försöker jag intala mig själv att John åtminstone lever, han är i goda händer, det kunde varit värre (hörde om det som hänt i Paris…..), och det finns en liten chans att han kan komma tillbaka till Nashville i minst en vecka eller två innan vi måste åka tillbaka till Sverige igen.

Tack för att du läste detta långa, sorgsna brev, och ta hand om dig!!

Stora kramar från Sofie xx

PS. Om du vill skicka John några uppmuntrande ord - och jag vet att han skulle uppskatta det - så är det bästa sättet att nå honom just nu genom vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/johnandsofiemusic/