mot hösten
Promenad i referenspunkter
knutna till somrar som varit
Varje Är nya trÄdar som binds
Kastas över och frÄn
broar, fasader
ett fönster man sett frÄn insidan
till en bÀnk som plötsligt
efter en kvÀll bytt innebörd
En privat ordkedja som bildades
Med blicken förankras punkterna
i nÀt över staden
vÀvs
till tunga linor i bÄgar som
förmörkar
Man kÀnner att man Äldrats
högt pÄ bron
sveps allt med i en skiftande himmel.











