Eftersom jag kan, så måste jag!

[pedagogplutt]

Ordlista & Referenslista

Ordlista:

Kapitel 1. Intro (om teknik och fenomen)

Eldklot

Meteor

Meteorit

Atmosfär

Fenomen

Material

Fantasi

Praktik

Teori

Flyta

Falla

Flyga

Sjunka

Teknik

Naturvetenskap

Vetenskap

Teknisk aktivitet

Tekniskt objekt

Teknisk kunskap

Teknisk vilja

Magi

Praktik

Verklighet

  Kapitel 2. Normer och bärande idéer

Eldklot

Bärande Idéer

Kraft

  Kapitel 3. Newton & Krafter

Newton (Sir Isaac Newton)

Rymden

Tyngdkraft

Tröghetslagen

Enhet

Längd

Vikt

Resulterande kraft

Likformig

Konstant

Luftmotstånd (Drag)

  Kapitel 4 & 5: Atomer, Densitet & Praktik

Atomer

Densitet

Avancerad

Form

Energi

Grader

Syre

Brännbart

Kompakt  

Värme

Smältpunkt

Kapitel 6: Energi & extrema ekvationer

Elektrisk Energi

Elektronik

Kemisk Energi

Lägesenergi

Termisk Energi

Skapa

Förstöra

Omvandla

Konstruera

Enorm

Acceleration

Tyngdacceleration

  ”Kapitel 7”: Avslutnings-låt

Undervisning

Antagande

Verklighet

Mening

Pyromani

Kompetens

  Referenslista:

http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Geophys/meltrock.html https://www.quora.com/What-is-the-melting-point-of-rocks https://www.sciencefocus.com/science/the-thought-experiment-how-fast-would-i-have-to-run-to-catch-fire/

https://www.grc.nasa.gov/www/k-12/airplane/termv.html?fbclid=IwAR0q98uGeX1cMxvy6yozpgedrUrIDMWSqBRKfiIh45iozpEi75v60d6nOa0

https://www.amsmeteors.org/fireballs/faqf/#12

https://www.youtube.com/watch?v=NwCyN3ZYxKc

https://youtu.be/0-MhE0J9Tx8?t=116

https://en.wikipedia.org/wiki/Mass%E2%80%93energy_equivalence

https://www.matteboken.se/lektioner/skolar-9/geometri/klot-och-sfarer

https://en.wikipedia.org/wiki/Clarke%27s_three_laws

https://sv.wikipedia.org/wiki/Teknologi

https://ckfysik.se/fy1/text_formler_fy1.pdf

https://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet

 https://libris.kb.se/bib/559317 Rönnlund, Bo (1990). Teori och experiment för lärare och elever D. 1. 3. tr. Luleå: Norrlands skolkonsult

https://libris.kb.se/bib/17448782 Axell, Cecilia (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap: en didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2015

https://libris.kb.se/bib/14817319 Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

https://libris.kb.se/bib/19646118 Areskoug, Mats (2016). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup

https://libris.kb.se/bib/16371623 Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. 1. uppl. Malmö: Gleerup

UNDERVISNING I FÖRSKOLA - Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskolan? 2016:1 – Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet

[pedagogplutt]

Nu närmar vi oss “Endgame”.

Större, läsbar bild: https://imgur.com/a/Aklouoc

Håller det kort detta avsnitt för att fokusera på produktionen. 

Men så här ser händelseförloppet ut. 

En utmaning jag har nu är hur jag kan (och om jag ens borde?) koppla ann moraliska värderingar, genus, konstruktion och hållbar utveckling till konsten om att kasta ett eldklot??

Ett blurrigt smakprov på några av ekvationerna kring eldklotets “funktion” !  Kommer snart till en röstskådespelad video nära dig!

[pedagogplutt]

Varför form? Varför viktigt?

Artefakter är föremål som är tillverkade av människor och med hjälp av människors samlade kunskap. [...] det blir för snävt att definiera teknik enbart som artefakter, eftersom man då förbiser både kunskaper och processer som leder fram till dem samt konsekvenser som följer av deras användning (Dakers, 2006; de Vries, 2006; Gyberg & Hallström, 2009).

Om de olika tillverkade föremålen inte sätts in i ett sammanhang förbises även att de samverkar och ingår i större sammanhang, det vill säga i tekniska system (Klasander, 2010).

/ Teknikdidaktik i förskolan. Veronica Bjurulf, 2013. 

Videoklipp 1: Raklångt papper vs ihopknycklad klump.

Videoklipp 2: Ihopknycklad klump vs pappersflygplan.

[pedagogplutt]

Undervisning kring naturvetenskap. 

Med fokus kring naturvetenskapen som uppstår i vardagen (förbrukning av batterier och batteri-beroende utrustning), samt konsten att “stanna upp och stanna kvar”;  att kunna ta vara på det som händer spontant/oförberett i nuet, och skapa lärande situationer utifrån dessa.

(Areljung, 2016) kapitel 4 + 6.

[pedagogplutt]

Pragmatism, fakta, normer och pluralism.

Normer, vad som anses normalt och onormalt  agerande i en gruppkonstellation.  Dessa skapas utifrån de värderingar som de utvecklar från meningsskapande deltagande med varandra i konstellationen. Vilka normer som värderas högre än andra från grupp till grupp behövs empiriskt studeras för att förstå (jfr. Dewey, 1916/1999, 1925/1958).

Hur förekommer normer i detta projektet?

“Hur normalt är det att försöka kasta ett eldklot ur sin bara hand?”

Men för att använda normer i mer naturvetenskapligt stimulerade frågeställing:

“Enligt norm, vad anses normalt sätt att gå tillväga för att kasta ett eldklot? Ska man diskutera hur man kastar klotet, vilken tyngd/massa som klotet har, kanske ifrågasätta varför det är ett klot man kastar och ingen annan form?”

______________________________________________________________  

Feedback från kamrat 1, med fokus på: Att kasta klotet med en “flygande start” eller bara uträknat vilken hastighet som behövs för att klotet brinner?

Om man skulle istället göra ett kast från språng-sats:

En hastighet att uppnå för att föremål brinner.

“Nylon has an ignition point of about 500°C and wool will catch fire at 230°C. Which means that with the right attire, you could trot along at a leisurely 2,500km/h and still burst into flames.”

En hastighet att uppnå för att människan ska bli eldklotet.

“Bodies are typically cremated at around 1,500°C and aircraft research from NASA reveals that you’d need to be running at Mach 5 (6,000km/h) to reach that temperature.“

https://www.sciencefocus.com/science/the-thought-experiment-how-fast-would-i-have-to-run-to-catch-fire/

______________________________________________________________

Förra veckan så upptäckte vi att smältpunkten för sten är ungefär runt ~1200°C. En hypotes för att ta reda på hastigheten som en person behöver springa för att uppnå ett smältande kast för stenklotet är att göra följande ekvation:

Och med en hypotetisk uträkning på att temperaturen ökar med en grad celsius för vart fjärde (4) kilometer, så behövs nu bara utföras en enkel multiplikation.

Och därmed så kan vi konstatera att...

...det krävs en hastighet på 4800km/h för att uppnå en en temperatur på 1200°C som är en stens smältpunkt. 

...men detta är utifrån en teori och inte bekräftad fakta baserat utifrån pragmatisk ansats. Pragmatism är synonymt med realism; att kunskaper ska appliceras och utvecklas från den verkliga världen. Att agera praktiskt och fakta-baserat mot ett problem snarare än att spekulera med idéer och teorier. 

Dessutom så är det inte minst meriterande att agera utifrån pluralistiskt förhållandesätt; Att agera från flera olika ansatser och metoder snarare än att bara utgå från en enstaka.

______________________________________________________________

Feedback från kamrat 2, med fokus på: Newton, rörelsenergi, friktion & acceleration. 

En intressant poäng togs upp. Friktion är det motstånd som omvandlar rörelse-energin hos ett föremål till värme. Likt hur man värmer upp sina händer om man gnider de snabbt mot varandra; motståndet mellan händerna omvandlar den hejdade rörelse-energin till värme. Men om klotet inte kommer i kontakt med någon yta som applicerar friktion? Vad händer om den är konstant i luften?

Luftmotstånd <-- Klicka för länk

Allt som rör sig genom luft reagerar mot aerodynamik. 

Det finns fyra krafter som påverkar objekts förhållande till luften: Lyft (Lift), Drag, Stöt/Knuff (Thrust) och Tyngdkraft (Weight). För att ett föremål ska flyga så behövs en högre lyft-kraft än tyngd-kraft som drar den neråt.

Eventuellt så kommer tyngdkraften att dra ner stenklotet på marken, och den kommer till slut att stanna upp. Den behöver antingen kunna hålla sig i luften tillräckligt snabbt och länge för att ta fyr, eller skapa en friktion längs med marken för att ta fyr och skapa ett brinnande spår efter sig. 

Men varför just ett klot? Varför inte någon annan form?

För att kunna svara på den så vill jag följa upp med två följdfrågor, om jag får:

Varför är ett flygplan format som den är, och inte rund som en boll? 

Varför är en pil formad på samma sätt?  En pil skulle inte tränga igenom luften lika skarpt som om den vore formad rund som en boll.

En sfär skulle skapa mycket mer luftmotstånd, vilket i sinn tur skulle leda till mer värme och därmed den optimala formen för ett eldklot. 

En triangel-form, eller en kon-form (mer rundad än triangulär) likt formen på ett flygplan skapar inte lika mycket luftmotstånd (eller “Drag”). ...Men hur mycket / lite skiljer de sig åt, och hur räknar man ut det?

Kan jag kanske använda Newtons alla tre lagar?

https://www.grc.nasa.gov/WWW/K-12/airplane/newton.html

______________________________________________________________ 

Vad jag försöker få reda på är ett sätt att uträkna hur mycket luftmotstånd en viss form (sfären) har i förhållande till en annan (triangeln). 

Detta är ett gap som jag är medveten om att det behövs redas ut, kanske t.o.m. byta en “approach” till ett helt annat fokus-område.

Fortsättning följer! 

[pedagogplutt]

Magi i en verklig, vetenskaplig värld.

Första test: Kraft & Energi “Kan jag frammana eld ur min hand?”

Vad behöver vi känna till?

Energi: Hur den omvandlas, ges och tas emot. Kraft: Vilka kraftter som driver föremål framåt, och vilka som håller den tillbaka.

__________________________________________________________

Med total kontroll över energiomvandling och kraft, hade jag kunnat kasta ett eldklot direkt ur min hand? Är det matematiskt möjligt att omvandla fram tillräckligt med termisk energi för att få ett stenklot att brinna? 

En hypotes är att ju mer kemisk energi som personen har tillgång till, desto mer termisk energi borde vara omvandlat i slutändan (genom att den kemiska energin omvandlas i sin tur till rörelse-energi, därefter termisk energi.)

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

Vad jag försöker få reda på är vilken hastighet som klotet måste kastas i för att börja ta fyr, och i sin tur hur mycket energi som faktiskt krävs för att uppnå detta kastet.  

Även om det verkar i praktiken omöjligt, så borde det gå att räkna ut? Fortsättning följer!