#vetenskaplig

[radio-historia]

Biomedicinsk vetenskaplig definition, som är

Biomedicinsk vetenskaplig definition, vad de är. Biomedicinsk vetenskap är studiet av levande organismer och produktionen av biobaserade pro

[pedagogplutt]

Pragmatism, fakta, normer och pluralism.

Normer, vad som anses normalt och onormalt  agerande i en gruppkonstellation.  Dessa skapas utifrån de värderingar som de utvecklar från meningsskapande deltagande med varandra i konstellationen. Vilka normer som värderas högre än andra från grupp till grupp behövs empiriskt studeras för att förstå (jfr. Dewey, 1916/1999, 1925/1958).

Hur förekommer normer i detta projektet?

“Hur normalt är det att försöka kasta ett eldklot ur sin bara hand?”

Men för att använda normer i mer naturvetenskapligt stimulerade frågeställing:

“Enligt norm, vad anses normalt sätt att gå tillväga för att kasta ett eldklot? Ska man diskutera hur man kastar klotet, vilken tyngd/massa som klotet har, kanske ifrågasätta varför det är ett klot man kastar och ingen annan form?”

______________________________________________________________  

Feedback från kamrat 1, med fokus på: Att kasta klotet med en “flygande start” eller bara uträknat vilken hastighet som behövs för att klotet brinner?

Om man skulle istället göra ett kast från språng-sats:

En hastighet att uppnå för att föremål brinner.

“Nylon has an ignition point of about 500°C and wool will catch fire at 230°C. Which means that with the right attire, you could trot along at a leisurely 2,500km/h and still burst into flames.”

En hastighet att uppnå för att människan ska bli eldklotet.

“Bodies are typically cremated at around 1,500°C and aircraft research from NASA reveals that you’d need to be running at Mach 5 (6,000km/h) to reach that temperature.“

https://www.sciencefocus.com/science/the-thought-experiment-how-fast-would-i-have-to-run-to-catch-fire/

______________________________________________________________

Förra veckan så upptäckte vi att smältpunkten för sten är ungefär runt ~1200°C. En hypotes för att ta reda på hastigheten som en person behöver springa för att uppnå ett smältande kast för stenklotet är att göra följande ekvation:

Och med en hypotetisk uträkning på att temperaturen ökar med en grad celsius för vart fjärde (4) kilometer, så behövs nu bara utföras en enkel multiplikation.

Och därmed så kan vi konstatera att...

...det krävs en hastighet på 4800km/h för att uppnå en en temperatur på 1200°C som är en stens smältpunkt. 

...men detta är utifrån en teori och inte bekräftad fakta baserat utifrån pragmatisk ansats. Pragmatism är synonymt med realism; att kunskaper ska appliceras och utvecklas från den verkliga världen. Att agera praktiskt och fakta-baserat mot ett problem snarare än att spekulera med idéer och teorier. 

Dessutom så är det inte minst meriterande att agera utifrån pluralistiskt förhållandesätt; Att agera från flera olika ansatser och metoder snarare än att bara utgå från en enstaka.

______________________________________________________________

Feedback från kamrat 2, med fokus på: Newton, rörelsenergi, friktion & acceleration. 

En intressant poäng togs upp. Friktion är det motstånd som omvandlar rörelse-energin hos ett föremål till värme. Likt hur man värmer upp sina händer om man gnider de snabbt mot varandra; motståndet mellan händerna omvandlar den hejdade rörelse-energin till värme. Men om klotet inte kommer i kontakt med någon yta som applicerar friktion? Vad händer om den är konstant i luften?

Luftmotstånd <-- Klicka för länk

Allt som rör sig genom luft reagerar mot aerodynamik. 

Det finns fyra krafter som påverkar objekts förhållande till luften: Lyft (Lift), Drag, Stöt/Knuff (Thrust) och Tyngdkraft (Weight). För att ett föremål ska flyga så behövs en högre lyft-kraft än tyngd-kraft som drar den neråt.

Eventuellt så kommer tyngdkraften att dra ner stenklotet på marken, och den kommer till slut att stanna upp. Den behöver antingen kunna hålla sig i luften tillräckligt snabbt och länge för att ta fyr, eller skapa en friktion längs med marken för att ta fyr och skapa ett brinnande spår efter sig. 

Men varför just ett klot? Varför inte någon annan form?

För att kunna svara på den så vill jag följa upp med två följdfrågor, om jag får:

Varför är ett flygplan format som den är, och inte rund som en boll? 

Varför är en pil formad på samma sätt?  En pil skulle inte tränga igenom luften lika skarpt som om den vore formad rund som en boll.

En sfär skulle skapa mycket mer luftmotstånd, vilket i sinn tur skulle leda till mer värme och därmed den optimala formen för ett eldklot. 

En triangel-form, eller en kon-form (mer rundad än triangulär) likt formen på ett flygplan skapar inte lika mycket luftmotstånd (eller “Drag”). ...Men hur mycket / lite skiljer de sig åt, och hur räknar man ut det?

Kan jag kanske använda Newtons alla tre lagar?

https://www.grc.nasa.gov/WWW/K-12/airplane/newton.html

______________________________________________________________ 

Vad jag försöker få reda på är ett sätt att uträkna hur mycket luftmotstånd en viss form (sfären) har i förhållande till en annan (triangeln). 

Detta är ett gap som jag är medveten om att det behövs redas ut, kanske t.o.m. byta en “approach” till ett helt annat fokus-område.

Fortsättning följer! 

[octavecowbell]

#glacier #storglaciären #laponie #tarfala #station #vetenskaplig #swedishlapland #lapland #ice #cold (à Tarfala Research Station)