âYou see, thatâs whatâs so odd, how everyone thinks theyâre normal and the truth is no one in the world is normal at all. Isnât that wonderful?â â Christopher Barzak, The Love We Share Without Knowing
Darling river handlar om fyra personer vars öde vĂ€vs samman under bokens gĂ„ng. Idag ska jag skriva om vad banden mellan dem Ă€r och vad karaktĂ€rerna har för likheter samt min teori om vem Lo egentligen Ă€r....Â
Darling river bestĂ„r av fyra delar; Lo, moderkartan, Dolores och jardin des plantes. Lo Ă€r en i början en ung tjej som lĂ€mnats med sin far av sin mor. Hon bor med honom i ett hus som lĂ„ngsamt faller sönder och hennes ögon ser allt mindre var dag. Dolores Ă€r en ung tjej som har trauman frĂ„n sin barndom och försöker bli fri men misslyckas dĂ„ hennes förflutna stĂ€ndigt hinner ikapp henne.Jardin des plantes handlar om en enslig forskare som blir besatt av att fĂ„ en apa att teckna. Moderkartan handlar om en mor som flyr ifrĂ„n sin familj.  De Ă€r fyra vĂ€ldigt annorlunda berĂ€ttelser men dem har Ă€ndĂ„ ett band mellan dem. Dem stöter Ă€ven pĂ„ varandra nĂ„gra gĂ„nger i boken och deras relationer ser ut lite sĂ„ hĂ€r; Lo, som Ă€ven heter Dolores,  Àr döpt efter Dolores (Shiller). Moderskartan handlar om Los mor och vid ett tillfĂ€lle Ă„ker Lo till Jardin des plantes dĂ€r hon ser den tecknande apan.Â
Efter att jag dragit dessa paralleller kom jag till slutsatsen att dem alla, pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, har en anslutning till Lo. Boken börjar med Lo, och boken slutar med Lo. PĂ„ baksidan stĂ„r det "Lo Ă€r en dröm och en spegel dĂ€r Ă€ven andras öden skymtas".Â
Jag tror att Lo pĂ„ ett sĂ€tt Ă€r en inkarnation av de andra personernas öden - att Lo egentligen Ă€r alla de andras drömmar och upplevelser intrĂ€ngda i en person. Hon Ă€r Dolores barndom, moderns förlorade barn och forskarens apa - samlade i en person. Av Dolores kommer bilresorna, och de sexuella upplevelserna och de döda djuren som Los far kör pĂ„ i natten. Los bilresor kommer frĂ„n Dolores barndom men Ă€ven tiden innan hennes död. Dolores körde i sin barndom omkring i en bil med sin styvfar och i boken kör hon sedan omkring med Richard - som kör pĂ„ ett djur pĂ„ vĂ€gen och lĂ„ter det vara vilket Ă€ven pĂ„minner Dolores om sin mamma som Ă€ven hon blev överkörd. Lo lĂ€ngtar Ă€ven, likt Dolores, till Alaska.  Â
I moderkartan berĂ€ttar mor om sitt barn som hon lĂ€mnade bakom sig nĂ€r hon flydde frĂ„n sitt hem. Lo Ă€r barnet hon ibland tĂ€nker tillbaka pĂ„ men samtidigt inte Ă„ngrar att hon lĂ€mnade.Â
I jardin des plantes Ă€r Lo apan och pappan Ă€r forskaren. Pappan vĂ€grar lĂ„ta henne vĂ€xa upp och ge sig ivĂ€g och Lo's mamma försvann mot hennes vilja likt hur forskaren försöker hĂ„lla kvar apan mot sin vilja och hur apan blev separerad frĂ„n sin familj i djungeln och likt apan föregrips hennes ögon av en sjukdomen mot slutet av boken.Â
Dessutom finns det delar av "encyklopedin" som binder ihop personernas öden ytligare. T.ex stĂ„r det i encyklopedin pĂ„ sidan 61 "BarnsĂ€ng. Oftast vit, liknar en bur. Materialet Ă€r trĂ€ eller jĂ€rn. Det hĂ€nder att mĂ€nniskor sover i barnsĂ€ng hela livet, detta gĂ€ller sĂ€rskilt en viss sorts kortvĂ€xta kvinnor och Ă€ven kvinnor som av en eller annan anledning förblir barn tills de dör. Detta pĂ„ grund av deras ovilja att stiga ut ur barndomen och deras permanenta relation till exilen d.v.s. exilstatus i vĂ€rlden". Dolores dör i barnsĂ€ng. Lo sover i en barnsĂ€ng. Apan lever i en bur och modern förblir i exil.Â
Jag vill avsluta med att sĂ€ga att Lo bara, i min hypotes, Ă€r en reinkarnation av de andras dĂ„liga sidor och det Ă€r dĂ€rför hennes omgivning alltid verkar "oren", döende och smĂ€rtsamt. Hon har bara var en av deras sĂ€msta sidorna. Hon har Dolores rĂ€dslor, apans sjukdom, moderns vilja att vilja vara fri men Ă€ven forskarens krav pĂ„ kĂ€rlek. Lo Ă€r inte en person i sig utan, som boken sĂ€ger det - en spegel som visar de andras öden.   Â
Barndomsskildringarna i den hĂ€r boken Ă€r inte lyckliga och ingen av dem fĂ„r heller ett lyckligt slut. Alla berĂ€ttelser handlar om mĂ€nniskor vars barndom prĂ€glats av ensamhet och brist pĂ„ kĂ€rlek och gemenskap. Ingen av dem verkar ha gĂ„tt en "vanlig" barndom utan Ă€r alla tragiska pĂ„ sitt egna sĂ€tt.Â
Dolores har trauman frĂ„n sin barndom. Vi fĂ„r veta att hon fortfarande Ă€r ganska ung, att hon hade en styvfar som hon inte gillade och att hennes mor dog. Hon Ă€r rĂ€dd för att hennes styvfar ska pĂ„ tag pĂ„ hennes barn vilket indikerar pĂ„ att han inte behandlade henne speciellt vĂ€l. Hon har redan sett mycket av det dem passerat i Richard bil vilket indikerat att hon har varit ute och rest mycket tidigare. För sin unga Ă„lder har hon ocksĂ„ avsevĂ€rd sexuell erfarenhet och hon bryr sig inte vem hon ligger med, utan det fungerar som en drog för att stilla hennes smĂ€rta. Det mĂ€rks ocksĂ„ att hon egentligen inte Ă€lskar Richard men hon vill inte heller vara ensam - hon behöver nĂ€rhet av nĂ„gon Ă€ven om den inte behandlar henne vĂ€l.Â
Dolores berĂ€ttelse handlar alltsĂ„ mycket om dĂ„liga saker som hĂ€nde i hennes barndom vilket Ă€n idag ger henne mardrömmar och förhindrar henne frĂ„n att leva ett ordentligt liv och gĂ„ vidare. Dolores berĂ€ttelse visar oss innebörden av att ha en bra barndom och konsekvenserna av att inte ha en.Â
Los berĂ€ttelse Ă€r lik Dolores dĂ„ Ă€ven hon Ă€r vĂ€ldigt ung men Ă€ven vĂ€ldigt "mogen" och "erfaren" för sin Ă„lder. Hon röker, dricker och har samlag med flera olika mĂ€nniskor trots att hon knappt Ă€r vuxen. Ăven Lo blev lĂ€mnad av sin mamma - men i hennes fall var det mammans fall - vilket kan ses som en del av varför hon har sĂ„dan törst efter bekrĂ€ftelse. Hennes pappa behandlade henne ocksĂ„ vĂ€ldigt illa nĂ€r hon var yngre t.ex. nĂ€r han slĂ€ngde ut henne ur bilen i mitten av vĂ€gen sĂ„ att hon var tvungen att gĂ„ hela vĂ€gen tillbaka hem.
Los berĂ€ttelse handlar om att vilja bli Ă€lskad men att aldrig kĂ€nna sig önskvĂ€rd. Hennes pappa behandlar henne illa, hennes bröder och den ryska lĂ€karen lĂ€mnar henne men hon skyller inte pĂ„ dem - det Ă€r hennes fel. Hon skyller inget pĂ„ dem utan skulden ligger pĂ„ henne. Hon skĂ€ms för sig sjĂ€lv. Hon Ă€r rĂ€dd för att vĂ€xa upp och omger sig av saker för unga kvinnor men hon ger stĂ€ndigt av kĂ€nslan av att kĂ€nna sig smutsig men desto sjukare och Ă€ldre hon blir, och desto mer hennes sjĂ€lvkĂ€nsla sjunker, desto smutsigare blir hon - tills hon till slut börjar falla sönder.Â
Forskarens barndom fĂ„r vi inte heller veta sĂ„ mycket om men vi vet att han har blivit mobbad och att han - trots sin Ă„lder - aldrig Ă€lskat nĂ„gon pĂ„ ett romantiskt plan. Detta har lett honom till att vara isolerad frĂ„n omvĂ€rlden pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att han inte riktigt vet hur han ska interagera med dem. MĂ€nniskorna undviker honom vilket har gjort honom desperat efter att nĂ„gon ska vara med honom till sĂ„n grad att han betalar hur mycket pengar nĂ„gon vill för att dem ska vara med honom. Han har vĂ€ldigt lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla. Â
Forskaren har visserligen inte haft sÄ mycket socialt umgÀnge, men han har lÀst en del och ses som mycket intelligent. DÀrefter Àr hans sÀtt att se pÄ mÀnniskor och djur vÀldigt naturvetenskaplig och utan hÀnsyn till deras kÀnslor eller behov.
Forskaren verkar Àven komma frÄn en familj som har skÀmt bort honom och inte pÄpekat hans misstag och fel. Detta kan man se dÄ han skÀlv inte verkar se medveten om sina fel utan istÀllet tror att det Àr nÄgot fel pÄ dem andra och att dem borde gilla honom dÄ han Àr "snygg" och "utbildad".
Forskaren, kan man alltsĂ„ sĂ€ga, Ă€r en bild av hur en person inte nödvĂ€ndigtvis mĂ„ste fĂ„ en lycklig framtid om de har bra förĂ€ldrar utan hur vĂ€nskap och kĂ€rlek Ă€ven vĂ€gs in.Â
För min del skulle jag sĂ€ga att jag kĂ€nner igen mig lite i alla, dock Ă€r jag inte sĂ„ gammal och om nĂ„gra Ă„r kommer jag sĂ€kerligen se tillbaka pĂ„ den hĂ€r tiden som min barndom. Min framtid Ă€r inte Ă€n bestĂ€md och jag tror Ă€n att jag kan pĂ„verka den sjĂ€lv. Snart ska jag gĂ„ tillbaka till boken och hur jag kan relatera till karaktĂ€rerna, men först vill jag tillĂ€gga att den har biten antagligen kommer bli lite diffus och dĂ„lig förklarad och det Ă€r inte pĂ„ grund  av brist pĂ„ skrivkunskaper utan för att jag föredrar att det förblir sĂ„.Â
Min barndom skulle antagligen inte ses som den bĂ€sta. Jag har aldrig trĂ€ffat min riktiga far men till skillnad frĂ„n Dolores och Lo hade jag min mamma. Dock hade jag Ă€ven en styvfar som jag, likt Dolores, aldrig kom överens med och som jag snarare göra mitt bĂ€sta för att undvika. Likt forskaren hade jag inte mer Ă€n en vĂ€n förrĂ€n jag gick i sjuan och likt forskaren spenderade jag stora delar av min barndom med att lĂ€sa vilket har lett till att jag Ă€n idag har svĂ„rt att förstĂ„ mĂ€nniskor och för att förstĂ„ dem har jag försökt lĂ€sa psykologi, ytterligare ett teoretiskt Ă€mne, vilket har fungerat lite sĂ„dĂ€r.Â
Likt Dolores har jag mĂ„nga Ă€rr frĂ„n min barndom och likt henne fĂ„r jag periodvis mardrömmar och obehagliga kĂ€nslor som jag helst skulle vilja leva utan och likt Lo kĂ€nner jag mig ibland lĂ€mnad och som om ingen bryr sig om min och, till följd av min barndom.Â
Precis som de andra i den hĂ€r boken vill jag vara Ă€lskad och ibland kĂ€nner jag som om ingen förstĂ„r mig - men till skillnad frĂ„n dem i boken hanterar jag mina kĂ€nslor genom att stötta bort mĂ€nniskor och istĂ€llet försöka intala mig sjĂ€lv att jag klarar mig bĂ€ttre ensam. Till skillnad frĂ„n Lo som grĂ€ver ner sig i smuts avskyr jag orena saker och dem gör mig stressad. Â
Slutligen vill sĂ€ga att Ă€ven om det finns nĂ„gra likheter mellan mig och karaktĂ€rerna i boken, sĂ„ Ă€r vi vĂ€ldigt olika. Jag skulle troligtvis kunnat bli lik dem men jag hade mer tro pĂ„ att framtiden blir bĂ€ttre och att jag inte behöver andra för att klara mig. Men som sagt sĂ„ Ă€r jag fortfarande ung och det finns mycket som jag kan pĂ„verka sĂ„ att jag, nĂ€r jag blir Ă€ldre, iallafall inte Ă„ngrar val jag gjorde av min egen vilja. Â
Darling river handlar om fyra personer vars öde vĂ€vs samman under bokens gĂ„ng. Idag ska jag skriva om vad banden mellan dem Ă€r och vad karaktĂ€rerna har för likheter samt min teori om vem Lo egentligen Ă€r....Â
Darling river bestĂ„r av fyra delar; Lo, moderkartan, Dolores och jardin des plantes. Lo Ă€r en i början en ung tjej som lĂ€mnats med sin far av sin mor. Hon bor med honom i ett hus som lĂ„ngsamt faller sönder och hennes ögon ser allt mindre var dag. Dolores Ă€r en ung tjej som har trauman frĂ„n sin barndom och försöker bli fri men misslyckas dĂ„ hennes förflutna stĂ€ndigt hinner ikapp henne.Jardin des plantes handlar om en enslig forskare som blir besatt av att fĂ„ en apa att teckna. Moderkartan handlar om en mor som flyr ifrĂ„n sin familj.  De Ă€r fyra vĂ€ldigt annorlunda berĂ€ttelser men dem har Ă€ndĂ„ ett band mellan dem. Dem stöter Ă€ven pĂ„ varandra nĂ„gra gĂ„nger i boken och deras relationer ser ut lite sĂ„ hĂ€r; Lo, som Ă€ven heter Dolores,  Àr döpt efter Dolores (Shiller). Moderskartan handlar om Los mor och vid ett tillfĂ€lle Ă„ker Lo till Jardin des plantes dĂ€r hon ser den tecknande apan.Â
Efter att jag dragit dessa paralleller kom jag till slutsatsen att dem alla, pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, har en anslutning till Lo. Boken börjar med Lo, och boken slutar med Lo. PĂ„ baksidan stĂ„r det "Lo Ă€r en dröm och en spegel dĂ€r Ă€ven andras öden skymtas".Â
Jag tror att Lo pĂ„ ett sĂ€tt Ă€r en inkarnation av de andra personernas öden - att Lo egentligen Ă€r alla de andras drömmar och upplevelser intrĂ€ngda i en person. Hon Ă€r Dolores barndom, moderns förlorade barn och forskarens apa - samlade i en person. Av Dolores kommer bilresorna, och de sexuella upplevelserna och de döda djuren som Los far kör pĂ„ i natten. Los bilresor kommer frĂ„n Dolores barndom men Ă€ven tiden innan hennes död. Dolores körde i sin barndom omkring i en bil med sin styvfar och i boken kör hon sedan omkring med Richard - som kör pĂ„ ett djur pĂ„ vĂ€gen och lĂ„ter det vara vilket Ă€ven pĂ„minner Dolores om sin mamma som Ă€ven hon blev överkörd. Lo lĂ€ngtar Ă€ven, likt Dolores, till Alaska.  Â
I moderkartan berĂ€ttar mor om sitt barn som hon lĂ€mnade bakom sig nĂ€r hon flydde frĂ„n sitt hem. Lo Ă€r barnet hon ibland tĂ€nker tillbaka pĂ„ men samtidigt inte Ă„ngrar att hon lĂ€mnade.Â
I jardin des plantes Ă€r Lo apan och pappan Ă€r forskaren. Pappan vĂ€grar lĂ„ta henne vĂ€xa upp och ge sig ivĂ€g och Lo's mamma försvann mot hennes vilja likt hur forskaren försöker hĂ„lla kvar apan mot sin vilja och hur apan blev separerad frĂ„n sin familj i djungeln och likt apan föregrips hennes ögon av en sjukdomen mot slutet av boken.Â
Dessutom finns det delar av "encyklopedin" som binder ihop personernas öden ytligare. T.ex stĂ„r det i encyklopedin pĂ„ sidan 61 "BarnsĂ€ng. Oftast vit, liknar en bur. Materialet Ă€r trĂ€ eller jĂ€rn. Det hĂ€nder att mĂ€nniskor sover i barnsĂ€ng hela livet, detta gĂ€ller sĂ€rskilt en viss sorts kortvĂ€xta kvinnor och Ă€ven kvinnor som av en eller annan anledning förblir barn tills de dör. Detta pĂ„ grund av deras ovilja att stiga ut ur barndomen och deras permanenta relation till exilen d.v.s. exilstatus i vĂ€rlden". Dolores dör i barnsĂ€ng. Lo sover i en barnsĂ€ng. Apan lever i en bur och modern förblir i exil.Â
Jag vill avsluta med att sĂ€ga att Lo bara, i min hypotes, Ă€r en reinkarnation av de andras dĂ„liga sidor och det Ă€r dĂ€rför hennes omgivning alltid verkar "oren", döende och smĂ€rtsamt. Hon har bara var en av deras sĂ€msta sidorna. Hon har Dolores rĂ€dslor, apans sjukdom, moderns vilja att vilja vara fri men Ă€ven forskarens krav pĂ„ kĂ€rlek. Lo Ă€r inte en person i sig utan, som boken sĂ€ger det - en spegel som visar de andras öden.   Â
Som ni redan vet har jag sedan sist börjat lĂ€sa boken "Darling River" och att lĂ€sa den Ă€r en upplevelse i sig sjĂ€lv dĂ„ den lyckas förvĂ„na mig, pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, varje gĂ„ng jag lĂ€ser den. Hursomhelst sĂ„ ska denna text inte handla om det jag har lĂ€st, utan om vad jag förvĂ€ntade mig av boken innan jag började lĂ€sa den.Â
Innan jag började lĂ€sa boken hade jag fĂ„tt höra att den skulle vara emotionell och stark och av framsidan att döma verkade det stĂ€mma överens med vad jag hade hört. Framsidan visar en bild pĂ„ en ung kvinna som hĂ„ller i en bild och pĂ„minner mycket om sĂ„dana fotografier som har mĂ„nga olika innebörder beroende pĂ„ hur man tolkar dem vilket fick mig att tĂ€nka att Ă€ven den hĂ€r boken, likt bilden pĂ„ framsidan, har sitt djup och gĂ„r att tolka pĂ„ olika sĂ€tt.Â
NĂ€r jag lĂ€ste baksidan av boken var det första som fĂ„ngade mitt intresse att Dolores Haze (Lolita) Ă€r med i denna bok och jag förvĂ€ntade mig dĂ€rför att boken skulle ta upp samma teman som i "Lolita" men kanske ur Dolores synvinkel.Â
Efter de femton första sidorna insĂ„g jag dock att boken inte alls handlade om det jag trodde. NĂ€r jag öppnade boken och började lĂ€sa om Lo och hennes far förvĂ€ntade, och fruktade, att boken skulle ta samma vĂ€g so "lolita" men Lo Ă€r inte Dolores Hase (Ă€ven om hon Ă€r döpt efter henne) och hennes relation med hennes far Ă€r vĂ€ldigt annorlunda - Ă€ven om jag kan dra vissa paralleller. Â
SĂ€ttet pĂ„ vilket boken skrivs gör den svĂ„rtolkad men den skapar Ă€ven en bra inlevelse och fĂ„r mig att vilja veta mer. Det kĂ€nns som det finns mycket bakom varje ord och jag fĂ„r lĂ€sa lĂ„ngsamt för att förstĂ„ vad som verkligen sĂ€gs. NĂ€r Lo sĂ€ger " Det Ă€r bara en sĂ€rskild sorts blommor som inte sjunker genast: magnolians skĂ€ra blommor och blommorna som blĂ„ser ner frĂ„n valnötstrĂ€den ovanför. NĂ€r kronorna virvlar ut i vattnet breder bladen ut sig som en liten livrĂ€ddningsdrĂ€kt som lĂ„ter blomman leva Ă€nnu en tid. Men till slut, nĂ€r förruttningsprocessen inleds, efter timmar eller dagar, kommer hon ocksĂ„ dras ner under den stumma flodens bruna vatten" tror jag att hon egentligen pratar om sig sjĂ€lv - hur hon inte har nĂ„got att leve för men Ă€ndĂ„ fortsĂ€tter leva men hur, Ă€ven hon, för eller senare kommer att dö och försvinna. Â
Slutligen sĂ„ vill jag bara avsluta med att konstatera att jag verkligen njutit av att lĂ€sa denna bok, den har varit intressant och den har överraskat mig positivt. I nĂ€sta veckas blogginlĂ€gg skall jag fördjupa mig mer i karaktĂ€rerna i boken.   Â
Hej och vÀlkommen till min blogg! Jag som driver bloggen heter Sofia och jag Àr en 16 (nÀstan 17 till och med) Är gammal teknikelev som gillar att lÀsa:) Den hÀr bloggen kommer att handla om mig och mitt lÀsande samt mina tankar kring det jag lÀser.
Jag gillar framförallt att lÀsa böcker som Àr historiska och psykologiska romaner men jag Àr alltid öppen för förslag. Mina favorittitlar hittills Àr "Krig och fred" av Leo Tolstoy, "The love we share without knowing" av  Christopher Barzak och "Torka aldrig tÄrar utan handskar" av Jonas Gardell.
Boken jag kommer börja att lÀsa idag heter "Darling River" och Àr skriven av Sara Stridsberg. Den verkar intressant av det lilla jag hört sÄ jag ser redan fram emot det.
Jag hoppas att ni kommer njuta lika mycket av att lĂ€sa mina blogginlĂ€gg som jag kommer njuta av att lĂ€sa:) Â