#16.57

[janatunrahmilah]

Tuhan, maaf aku sedang jatuh cinta. Mungkin belum tepat waktunya. Maka, aku selalu meminta di pertemukan di waktu yang sangat tepat. Jika salah, hilangkanlah. Jika benar, peliharalah. Sampai pada titik di persimpangan jalan-Mu.

JR

[oavye-blog]

Krisseh

Jag vet nu hur jag blir intresserad av folk. Jag träffar någon, denne är trevlig och rolig, tid går. Någon gång slår tanken mig att personen är snygg, tapable, trevlig, whatever och en idé gror om att man kanske skulle göra ett move. Så följer det sedan en del fantasier, till en början väldigt få under en lång tid, men sedan oftare och oftare. Man märker små detaljer hos personen som man gillar, många småsaker. Till slut blir man glad av att träffa personen, försöker se till så att denne kan komma över om det blir en gathering. Och bam så får man en crush. Men jag inser också, när jag ser personen sitta och le mot sin telefon samtidigt som hen skriver något, att jag antagligen inte är den enda som gillar personen. Det borde inte vara bara jag åtminstone. Och så känner jag mig lite sviken på något sätt, fastän inget har hänt - varken en initial love story eller en dumpning. För personen ser väl mig som en vän, eller en väns vän.