Enda sättet att inte låta sig "besittas" av det absurda är att inte dra några fördelar av det.
Albert Camus, Anteckningar II : januari 1942 - mars 1951

seen from Malaysia
seen from United States
seen from Netherlands
seen from Russia

seen from Singapore
seen from Singapore

seen from Malaysia
seen from Canada
seen from South Africa

seen from United Kingdom
seen from United States
seen from Türkiye

seen from Angola
seen from Türkiye
seen from Türkiye
seen from Türkiye

seen from Singapore

seen from United States
seen from Pakistan
seen from Ireland
Enda sättet att inte låta sig "besittas" av det absurda är att inte dra några fördelar av det.
Albert Camus, Anteckningar II : januari 1942 - mars 1951
När en människa har kommit fram till det absurda och försöker leva konsekvent upptäcker hon alltid att det allra svåraste som finns är att ständigt vara medveten. Omständigheterna sätter sig nästan alltid på tvären. Det handlar om att leva klarsynt i en värld där upplösningen är regel.
Då inser hon att det verkliga problemet även utan Gud är den psykologiska enheten [...] och den inre friden. Hon inser också att den senare inte är möjlig utan en disciplin som svårligen låter sig förenas med världen. Häri består problemet. Ty det gäller just att förena den med världen. Det handlar om att förverkliga en sekulär regel.
Hindret är ens förflutna liv (yrke, äktenskap, tidigare åsikter osv.), det som redan hänt. Ingen enda aspekt av detta får förbises.
Albert Camus, Anteckningar II : januari 1942 - mars 1951
det enda rimliga. gränserna för det riktiga. ramarna för det realistiska. t ex kan flyktinglägren vara av intresse för den privata sektorn. eller så ställer man sig på öresundsbron med en kulspruta
Judith Kiros, Det röda är det gränslösa
Det absurda framstår alltid som resultat av en jämförelse [...] I förevarande fall och på det intellektuella planet kan jag alltså säga att det absurda finns, inte inom människan [och] inte heller i omvärlden, utan i deras gemensamma närvaro. Det absurda är det enda band som tillfälligt förenar dem.
Albert Camus, Myten om Sisyfos
Det finns ett påtagligt faktum som förefaller helt moraliskt till sin karaktär, nämligen att en människa alltid är ett byte för sina sanningar. Sedan hon väl en gång erkänt dem kan hon inte slita sig från dem. Något måste man betala. En människa som blivit medveten om det absurda är för alltid bunden vid det. En människa som är utan hopp och medveten om det hör inte längre framtiden till.
Albert Camus, Myten om Sisyfos
[...] det absurda är hoppets motsats [...]
Albert Camus, Myten om Sisyfos