#bromangymnasiet

[bowikman]

En blå kvinnofigur väckte nyfikenhet vid estetelevernas utställning på #Bromangymnasiet i #hudiksvall under onsdagskvällen. (på/i Bromangymnasiet)

[siljejagbrant]

Som en spark i huvudet.

Nu har det gått en vecka sedan jag började gymnasiet och det mesta känns helt okej. Men fortfarande kan jag inte glömma Svenstavik och Fjällgymnasiet. Kanske är det inte en bättre skola än Bromangymnasiet här i Hudiksvall men för mig känns det ändå som det. Jag har längtat i många år nu efter att få flytta. Och ja, jag har flyttat, men bara till Hudiksvall och det var inte hit jag ville. Förmodligen låter jag som en bortskämd snorunge som inte får precis vad hon vill och blir arg. Men för mig betyder det mycket. Jag blir arg för att man inte ska få gå där man vill och vart man vill. Att man inte ska kunna välja det som verkligen känns rätt. För det här känns inte helt hundra rätt.

För några dagar sedan kändes det faktiskt bra att gå på Broman. Allt kändes bra och för en stund glömde jag Fjällgymnasiet och Svenstavik. Men sedan ringde en kvinna från Fjällgymnasiet och undrade om jag hade börjat på en annan skola, eftersom jag tydligen fanns med på deras lista så undrade dom vart jag var. Då började tankarna igen, skulle det inte gå att lösa ändå? På något sätt? Men nej, tyvärr.