
seen from United States

seen from Türkiye
seen from United States
seen from China
seen from United States
seen from Germany

seen from United States
seen from China

seen from United States
seen from United States
seen from Singapore

seen from Singapore
seen from Singapore

seen from United States
seen from United States
seen from Italy
seen from Germany

seen from Malaysia
seen from United States
seen from United States
Plötsligt händer det. En blåsig söndag i Farsta Centrum kompletteras min skivsamling med två favoritlåtar från förr om åren. Väldigt trevliga trudelutter, fortfarande.
Den ena är Don Lennons “My Debut Album”, som jag hörde på P3 Pop någon gång i slutet av förra århundrandet, och ögonblicklingen fastnade för. Ett idogt letande ledde inte till mer än en väldigt brusig mp3-fil, och det blev inget Don Lennon-köp förrän jag ramlade över “Downtown” några år senare. Den har spelats många gånger sedan dess, och det lär hans, ehum, debutalbum - som alltså slumpades bort för en tjuga på Stadsmissionen - också göra.
Den andra är “Oh I Have Left The Ground”, av St. Thomas. Neil Youngskt vemod från Norge som jag vet att jag skrev om även när St. Thomas tragiskt gick bort för några år sedan. Låten hörde jag första gången på en Uncut-cd från tidigt 00-tal. Nu finns den alltså också i min skivhylla. Och på Spotify såklart.
(Don Lennon)
(kronprinsen)
I am the world’s biggest Don Lennon fan and honestly think he should be huge, at least Jonathan Richman big.
Niklas Angergård