#förluster

[atsvensson]

Energistatistik döljer hur elektrifieringen förändrar världen

En ny analys från Ember visar att det vanligaste sättet att mäta energi döljer hur snabbt elektrifieringen förändrar världens energisystem. Räknat utifrån den nytta energin faktiskt gör, levererar solenergi, vindkraft och batterilager redan en betydligt större andel än vad traditionell statistik visar. Den siffra som oftast citeras i internationella energirapporter – att fossila bränslen står för…

Energistatistik döljer hur elektrifieringen förändrar världen

[foxandcatlibrary]

86th Book I Read in 2024

Title: Förluster

Author: Barbro Lennéer Axelson

Notes: Helt klart en intressant och kunskapsgivande bok, men inte helt 100% så bra som jag hade hoppats att den skulle vara. Kändes som lite för många sidor i den som egentligen inte sa någonting. Kommer nog försöka hitta ett nytt hem till denna snarare än att behålla den.

[forislynx]

Det var omöjligt att prata om för att det var omöjligt att begripa.

Johanna Wallin, Ingen vanlig pappa som man bara har

[fredrikmattsson]

Självbedrägeri och energi

Det är inte ofta man får flera chanser i livet, att testa nya typer av arbeten. Nya typer av människor, nya sätt att se på saker.

I 20-årsåldern började jag och en god vän sälja datorer, som blev till att även sälja datordelar, som blev till att även sälja hemelektronik, som slutade med över 11 milj omsättning och så mycket att göra att vi höll på att bli uppätna av vår egen prissättning och den nya typen att näthandel vilket då inte hunnit bli så populärt.

Efter det bytte jag bransch till att köpa fastigheter och hyra ut lägenheter i liten skala. För att nyfikenhet drog för hårt.

Några år efter det var jag delägare i ett annat lokalt datorföretag, som än idag kämpar på i samma lokaler på industriområdet. Olika sätt att göra affärer och olika sätt att resonera, med en annan harmoni kring den gamla hederliga balansen mellan ordning och kaos där för mycket ordning kan bli tyranni där inget okänt händer och därför inget nytt utvecklas, eller där för mycket oordning inspirerar och förändrar men kan bli kaos och ohanterligt.

båda delar behövs men det är sjukt viktigt att se dina svagheter för att kunna bli en bättre person. vet jag inte vad jag gör dåligt så kommer jag garanterat upprepa mitt misstag så att utforska sin egen person är nyttigt. även om det är svårare än man tror, speciellt eftersom vi felaktigt tenderar att tro att vi känner oss själva. det gör vi inte och de flesta känner inte ens sig själva "skapligt mycket" utan knappt alls. Min erfarenhet är att de dom inte är ödmjuka nog att se på sitt eget beteende utan att direkt döma och då hamna i ångest eller försvarsställning inför sig själv, tror att de har minst problem med självkännedom och har flest svar på rätt och fel, är också samma personer som ligger på botten i insikt om sig själv. Där på botten har jag varit i större delen av mitt liv.

En annan del för att lära mig hur jag ska bete mig bättre, att ta mer ansvar för människor och försöka göra folk omkring mig glada eller lyckliga, blev för mig att försöka byta bransch eller jobb. Inte att försöka byta sätt att se på världen eller försök till att förbättra sin karaktär.

efter mina år inom dataföretaget så sålde jag ett IT-system i några år, som marknadschef för ett företag som verkade inom hälsa och sjukvård. Där trodde jag att jag skulle utvecklas i mig själv men tillsammans med privata missöden så blev det inte mycket insikter utan mer en blandning av att försöka lära sig en ny bransch samtidigt som jag försökte lära mig ett nytt jobb, samtidigt som jag försökte lappa ihop känslan av krypande ångest med att ändra på privatlivets relationer. För mycket att hantera, samtidigt som det redan är svårt när man inte vet varför man gör olika saker.

Nu hjälpte jag socialen med olika uppdrag och vi hade två ensamkommande barn hemma, vilket gjorde att jag blev mer och-operations intresserad av hur flyktingmottagandet fungerade. Jag fick via en bekant höra att hon börjat arbeta för ett utbildningsföretag, vilket jag sökte till och började inom kort.

Åter igen bytte jag jobb men nu också bransch, till att lära ut dagarna i ända. Eftersom jag redan hade hunnit skaffa mig många uppdrag inom politiken så resonerade jag kring att det vore nyttigt att arbeta som lärare, för att jag då skulle bli bättre på att tala inför folk. Jag skulle bli säkrare och jag skulle lära mig knep kring hur det ska skötas. På alla vis skulle jag då utvecklas och bli bättre.

Jag tycker inte att jag hade fel. Det var otroligt roligt att lära ut och jag fick träffa massor av folk som både kollegor och elever, något som jag aldrig kommer att glömma. Men tillsammans med som mest tre ensamkommande barn hemma på heltid, två egna barn, ett hus som jag glidit in på ett bananskal kring att hjälpa till med och flera uppdrag på socialen så kostade allt på. Dessutom hade jag hunnit komma in i fyra fem kommunala styrelser med allt vad det innebär att arbeta med politik. Det gick gott att säga att livet var proppfullt på alla vis.

Just då händer dy otänkbara och jag förlorar ett syskon och min bästa vän, en fosterbror och tre andra nära släktingar. Där slutade jag fundera på vem jag var och varför jag gjorde saker, där började överlevnadsläge och jag blev samtidigt tröttare och tröttare, något som än värre försämrade alla områden. Det blev några år där jag trodde att jag kanske hade något epileptiskt eller något neurologiskt, där något verkade fel och där jag inte kände igen min egen energinivå, som gått ner. I efterhand såg jag inte det jag lätt ser av att jag bara skriver ner händelseförloppet, att det antagligen var livet självt som blev för påfrestande och att jag slutade försöka förbättra ovh istället hålla hårt i hatten för att ens stå kvar på två ben. Allt skedde dock utan att jag satt över mitt liv och resonerade kring hur jag mådde, istället funderade jag ännu mindre på mig själv. Naturligt då jag jämförde med andra som inte längre fick leva och att jag i den jämförelsen skulle vara tacksam att ens få finnas, men om jag hade jämfört med hur jag själv mådde innan så skulle jag enkelt se att jag behövde varva ner och få kontroll istället för att köra på ännu hårdare.

Här är problemet med självbedrägeri, eftersom det händer hemska saker i livet ibland så reagerar vi kanske på det som händer genom att bryta ihop eller jobba på mer. Varför jag gör det ena eller andra kan jag inte veta om jag inte känner mig själv, är jag ledsen utan insikt så kanske jag väljer att jobba hårdare på alla områden för att döva något som gör ont, eller så säger jag upp mig från allt för att jag tror att jag blir osams med chefen över nån smågrej. Har jag ingen aning om varför jag jobbar mer så hamnar jag bara plötsligt i en situation där allt är värre men utan att veta hur jag tar mig ut eller varför jag hamnade där jag hamnat. Desto värre saker som händer i livet desto fler konstiga beslut tas av anledningar som är ytterst okända. Det ger ännu mer ångest att hamna i en sån situation så därför gör jag ytterligare ett märkligt beslut för att lindra, men där jag åter igen inte har en aning om varför jag gör det jag gör, mår som jag mår eller varför det blir som det blir.

Snöbollen av självbedrägeri snurrar snabbare och snabbare och växer sig större och större och likt alla förändringar som hela tiden ökar eller minskar så märks det inte utan större hopp i tiden, man ser inte hur allt blir sämre när det sakta blir sämre. Sitter du i ett badkar som sakta ökar värmen så går det att svimma eller dö av värmeslag tillslut, eftersom du inte kommer märka hur illa det blivit efter en stund. Vägen till avgrunden går med små steg i taget, när du väl är på botten är det lika lång väg upp igen.

Tillbaka till branscher. Efter några år som lärare saknade jag mina datorer igen och jag blev sjukskriven en period för sömnproblem efter de värsta privata händelserna inträffat. När jag fått arbeta som lärare ett par år var det skönt att gå tillbaka till det jag kan bäst, datorer. Men utan att veta varför något sker, blir inget bra. Jag visste inte varför jag tog vissa beslut och jag visste inte hur jag mådde. Utan att veta hur man mår blir det svårt att tänka långsiktigt. Går saker dåligt är det ännu viktigare att ha en plan för att ta sig ur, men eftersom vi ofta lurar oss själva som mest desto värre vi mår så har vi mest bra planer när vi minst behöver dem och minst bra planer när vi desperat behöver dem.

Så, både när vi mår bra och dåligt är självinsikt så otroligt viktigt. Att veta vad som får oss att må på vilka vis och vad vi kanske gör för dåliga saker om vi känner oss sårade eller ledsna, kanske dåliga saker riktat mot fel person över en sak som inte ens är missförstådd rätt, men som ändå förstör för oss och de omkring oss.

Att gå tillbaka till att fixa datorer blev inget bra beslut. Det var förstås inte anledningen till att allt kändes fel, att jag saknade datorer. Några datorer skulle heller inte hjälpa någon ångest över dödsfall eller saknad över relationer som betytt mycket. Inte heller nu visste jag vad jag skulle göra och istället för att börja fundera igenom var jag är och var jag vill så gör jag som många andra, byter jobb, eller partner, eller lägenhet eller bil. Men har samma dåliga känsla kvar och beter mig lika illa eller värre. Utan att veta varför.

Av en slump fick jag förfrågan att börja arbeta för ett industriföretag, med fjärrstyrning av anläggningar runt om i Skandinavien. Det kändes som en kul grej och det gick otroligt fort att börja, vilket nu var några månader sen.

Idag sover jag igen. Sover bra, vecka efter vecka. Inte beroende på en snabb lösning utan för att jag fick byta bransch igen och fick utnyttja energin jag får av att jag är så nyfiken. Den nyfikenheten fick mig att komma igång på andra sätt för att till slut börja fundera igenom vad jag tidigare har missat att tänka på. Komma på hur jag beter mig när vissa saker händer. Komma på hur jag kan bete mig bättre, trots min personlighet för att må bättre och få andra att må bättre. Kunna vara ärlig mot sig själv och andra, i allt om det går. Även sluta med att vara tyst om jag inte håller med, eftersom det blir en typ av lögn som kan leda till att jag gör något av bitterhet eller vemod några timmar senare. Sånt måste undvikas, då är är ärlighet allt.

Idag har jag riktigt kul på jobbet i en helt ny bransch igen, där jag sjukt nog också tjänar mer än jag någonsin gjort, en detalj som också löser några extra bekymmer förstås.

Men framförallt är det kul. Det ger energi och det ger andra rutiner och nya kollegor. Saker som gör att jag kan använda energin till att tänka igenom varför saker är som de är, använda energin till att få mina barn att må bra och att ge vänner tid igen. Saker som i sin tur ger saker tillbaka automatiskt.

Relationer är ett minne blott och sedan jag bestämde mig för att jag bara vill ha en person, då är det lättare att ge upp alla andra. Jag har haft det alldeles för bra kring den biten så att skippa relationer helt går bra så länge det inte handlar om rätt människa. Ska jag vara själv i resten av mitt liv så är det ok om det är fel person som är alternativet. Känns det dessutom som att rätt person tror saker som är fel och vill saker som är oklara, så kan det vara bättre att inget förstå än att satsa allt utan att få helhjärtat tillbaka. Men hursomhelst är det nyttigt att veta att det viktiga inte längre är detaljer utan helheten och viktiga saker som hur barnen gillar personen och om hon vill ha fler barn och bo ihop elle inte. Bo på olika platser kan jag vara utan, då kan man va själv.

Förr hade en annan kvinna som flirtade varit toppen, nu vet jag att det bara är fysiskt och psykiskt plåster för något annat, så jag kämpar med att försöka hitta varför något känns på ett visst vis från början. Jag lyckas knappast, men jag har bestämt mig att försöka och att kämpa. Det ger energi att bli nyfiken, där också, kring hur man själv är och beter sig. Sån energi är värdefull och allt blir en god cirkel.

Oavsett så lär jag kämpa för att hålla nyfikenheten aktiv. Kring arbete, kring relationer, kring barnen och kring varför jag själv reagerar och känner som jag gör kring vissa saker. Med lite tur kommer det göra att sömnen fortsätter såhär bra dom den gjort, vilket fått allt att vända till att bli roligare.

Jag hoppas att nästa gång livet blir riktigt jobbigt, att jag ser vad som händer och vad jag borde justera. Att jag inte lurar mig själv att byta ut fel sak eller skälla på fel person. Kan självbedrägeri gå ut dör insikt går in så får vi hoppas på att lära oss att hantera oss själva en dag. Den som lever får se.