#ok21

[deathbyfiction]

An Archive of Our Own, a project of the Organization for Transformative Works

Chapters: 1/3 Fandom: Haikyuu!! Rating: General Audiences Warnings: No Archive Warnings Apply Relationships: Kageyama Tobio/Oikawa Tooru Characters: Kageyama Tobio, Oikawa Tooru, Karasuno Volleyball Club Additional Tags: Fluff, Getting Together, Enemies to Friends to Lovers, or something like that, i think they are neat, Oikage Day, ok21 Summary:

Oikawa’s need to see Shiratorizawa loose is greater than his pride so he decides to teach a certain crow. Now poor Tobio has to deal with him. Sending thoughts and prayers.

———————————————- This isn’t coming under the Haikyuu page on ao3:( so can you’ll please rb this

(if you’ll can see it pls let me know. i worked really hard on this:()

[monstergirltheartist]

Tre självporträtt, I tre olika färger.

[monstergirltheartist]

Vad tynger dig?

Här är resultatet av en emotionell vecka i ateljén. Där jag lät känslorna styra mina händer.

Jag tog mig tid att bearbeta minnen från en jobbig tid i mitt liv och räta ut de frågetecken som blivit kvar.

Det resulterade i en emotionell urladdning men jag fann en teknik som jag vill tillbaka till.

[monstergirltheartist]

Reply, a two part series.

Ett svar till en kärleksförklaring som inte längre existerar.

[monstergirltheartist]

Slututställning på Hjo folkhögskola 2021

[monstergirltheartist]

Family

[monstergirltheartist]

A shape only a mother could love

Jag ville skapa min egen skulptur. Från början hämtade jag inspiration från popkulturen. I mitt huvud såg jag något plastigt och färgglatt men med processen så förändrades min vision. Jag anpassade mig efter materialet och kom på egna lösningar när jag stötte på motstånd. 

Med tiden så började forma en tanke. “A shape only a mother could love”. Jag ville göra något eget. Förlösa min skapelse till världen. Någonting som saknade referenser och utan en färdig bild av slutresultatet. Jag ville älska mitt verk genom hela processen. Varje bit som lades till skulle vara som balsam för själen. Jag ville inte ta en färdig form och sätta mina ord på den utan jag ville testa att vara originell. Utmana mig själv och min kreativitet. Jag ville skapa en form som var unik för mig.

Och liksom med ett nyfött barn så stod jag med gjutformen i famnen och såg hur materialet härdade. Likt en tonåring vägrade min skapelse att ge vika och låta sig formas. Sprickorna som uppstod under gjutningen är tecken på en tonårsrevolt.  

Och glädjen jag kände när de två halvorna inte passar perfekt var som hos en moder som tittade på sitt eget barn. Jag kommer alltid att älska dig och tillsammans kommer vi på lösningar. Den transparenta linjen i mitten är en kompromiss mellan mig och materialet.

[monstergirltheartist]

Stilleben på en sprayburk

https://konstshop.se/author/olivia-kristianssonhjofolhogskola-se/