Vem är det som kör? Om medborgarinflytande och nätneutralitet
Stiftelsen .SE har sedan mitten av 2011 genomfört regelbundna mätningar för att se om internetleverantörer på något sätt påverkar trafiken, dvs måttet av nätneutralitet. I förra veckan kom en ny rapport. Nätet är neutralt om det inte förekommer några blockeringar eller prioriteringar, men resultatet visar att det ofta är svårt att få en klar bild av denna verklighet eftersom endast leverantörerna kan tillgå vissa uppgifter.
Sammanfattningsvis så känns det som att nätet för närvarande är hyfsat neutralt. Konsumentkraft och bra infrastruktur gör att leverantörerna inte vågar eller behöver prioritera eller blockera tjänster. Det finns undantag, givetvis. Men de är relativt få.
På de flesta ställen är trafikmönstret brusigt men det finns alltså även exempel på skillnaderna i trafiken som tyder på styrning (strypning). Frågan är då varför vissa bolag reglerar trafiken? Svaret är enligt .SE ekonomisk vinning. Vi är fler användare som vill komma åt Internet vid vissa tider av dygnet av andra (efter jobbet, 17-21). Istället för att behöva bygga ut dyr infrastruktur ändrar man helt enkelt lite på flödet i kablarna för att inte överbelasta systemet. Nätet är än så länge inte konstruerat för att alla användare ska komma åt det de vill samtidigt, givet de tekniska och ekonomiska förutsättningarna.
Detta ämne bör självfallet diskuteras mera och Fores bjuder därför in till seminarium den 4/6 kl 11:30-12:30 om Internets funktion och reglering. Anmälan görs här.
I veckan installerades Lawrence Lessig, mannen bakom Creative Commons och professor i juridik vid Harvard, som hedersprofessor vid Lunds Universitet. Under sitt besök i universitetsstaden deltog Lessig i en paneldiskussion om korruption och aktivismen som ett redskap att bekämpa den. De andra deltagarna var Carl Rudbeck, liberal debattör, Tannie Nyboe, miljöaktivist och Jan Teorell forskare i politik och demokrati och moderator Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenskan.
En stor del av debatten handlade om korruptionens olika ansikten. Det som många av oss idag ser som korruption, exempelvis mutor, är i länder som USA och Sverige ett relativt begränsat problem. Lessig menar istället att det som orsakar mest skada är den moderna formen av korruption, institutional corruption.
If you look in the relatively nearer historical perspective, the harm done by the traditional corruption is small compared to the modern corruption. It is the modern corruption that created the financial crises in 2008.
Grunden för denna typ av korruption ligger i systemets utformningen där de folkliga representanterna till stor del är beroende av finansiering för att 1) kunna bli invalde i senaten och huset, 2) sedan kunna bli omvalda. Det innebär som Lessig uttrycker det, att representanterna börjar leta efter finansiärer från sin första arbetsdag i kongressen. Därför ligger inte makten hos folket, som konstitutionens stiftare från början avsåg, utan hos de som har de finansiella resurserna att påverka makthavare.
Debatten om medborgarinflytande togs denna vecka upp även med anledning av EU:s nya dataskyddslag. SvD uppmärksammar i en artikel hur företagen varit ovanligt aktiva i denna diskussion, medan användarnas röster förblir tysta. Det tycker Jérémie Zimmerman, talesperson för opinionsbildaren La Quadrature du net, kan upplevas som ett stort problem.
Att låta Facebook och Yahoo diktera hur vi ska reglera nätet är som att låta bankindustrin bestämma nästa bankreglering
För att se vad de europeiska invånarna har för åsikter tittade vi därför igenom en av Eurobarometers undersökningar om medborgarnas beteende och hållning mot hantering av personuppgifter, dataskydd och integritet. Där framkommer det att
74% of the Europeans see disclosing personal information as an increasing part of modern life.
Social networking and sharing sites users are more likely to disclose their name (79%), photo (51%) and nationality (47%)
The most important reason for disclosure is to access an online service, for both social networking and sharing site users (61%) and online shoppers (79%).
Just over a quarter of social network users (26%) and even fewer online shoppers (18%) feel in complete control.
To protect their identity in daily life, 62% of the Europeans give the minimum required information.