Steve Mullaney »Chickadee« Rooster, 1980, USA Vermont
Vermont ligger i USAs nordöstra hörn, precis på gränsen mot Kanada. Staten är mest känd för sin tillverkning av lönnsirap och sin vackra natur. Jag inbillar mig att det påminner en hel del om Sverige. Jag inbillar mig också att Steve Mullaney fångar Vermonts själ på sin skiva »Chickadee«. Texterna berättar om skogarna, djuren, årstidernas växlingar och de snöklädda bergen i norr. Just naturromantiken präglar verkligen skivans texter. Andra återkommande teman är resande och längtan. Längtan efter kärleken, vännerna och våren.
»Chickadee« släpptes 1980 på det lilla privata skivbolaget Rooster i staden Bethel i centrala Vermont. Att skivan släpptes så sent som 1980 hörs inte alls. Den har ett tidlöst sound och kunde lika gärna släppts under 70-talets första år. Akustiska gitarrer samsas med piano, dulcimer, flöjt och congas.
Steve har en speciell sångstil och sjunger ofta högt och gällt, nästan falsettliknande, men rösten tenderar däremot aldrig att bli jobbig att lyssna på. Ibland är den på väg att spricka, andra stunder närmast pratar han över låtarna. Ett par spår är instrumentala och där är det istället Steve Mullaneys gitarr som skapar stämningen.
Alla spår på »Chickadee«, utom två, är skrivna av Mullaney. Den traditionella »Grizzly Bear« och en fin version av Jesse Colin Youngs »Sunlight«. Skivans centrala och längsta spår, »Gypsies«, handlar om ett par vänner till familjen Mullaney som har tagit sin bil och gett sig ut på vägarna. De lever som resande och njuter av att uppleva vackra platser de bara läst om och av att träffa vänner, nya som gamla. Jag slås av känslan att »Chickadee« redan känns som en gammal vän. En vän som kommer följa mig och bli mitt soundtrack för de kommande höstmånaderna.
Steve Mullaney med sin dotter Erin.
