Nu ligger vi startgroparna för att ge oss i kast med Statens historiska museers nya uppdrag från Kulturdepartementet, som innebär att ”ta fram underlag och utveckla metoder för mer jämställd representation i samlingar och utställningar”. Jag är projektledare och ska att driva projektet tillsammans med en kärntrupp bestående av Lotta Fernstål, Malin Grundberg och Fredrik Svanberg på Historiska museet. Laguppställningen kan komma att utökas beroende på vad som ska utföras under resans gång.
Men uppdraget ska involvera många fler än så. Vi vill ha en bred samverkan och kommer att bjuda in till en hearing före sommaren där olika intressenter på museiområdet kan vara med och kartlägga vilka behov som är mest angelägna att ta tag i under de kommande två åren. Vi planerar också att skapa en samverkansgrupp för fortsatt input och förankring. Jag vet att det redan finns många som jobbar aktivt med genusfrågor i museerna. Jag ser fram emot intressanta och viktiga diskussioner och är övertygad om att vi tillsammans kan lyfta jämställdhet och genus i verksamheten!
Jämställda vikingar? Teckningar av barn på Historiska museet. Det är både pojkar och flickor, men ett har bilderna gemensamt - hjälmen med horn. Jämställdhet behöver också sättas i relation till andra fenomen för att tolkningarna ska ändras. Foto: Ulf Bodin, från Historiska museets fotoström på Flickr.
Det är fördelat på två år och 3 miljoner kronor finns avsatta för museiområdet. I beslutet slår Kulturdepartementet fast att bland annat propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) visar hur nödvändigt det är att fortsätta arbetet för att uppnå jämställdhet mellan könen på kulturpolitikens alla områden och att jämställdhetsaspekter ska få större genomslagskraft i museernas verksamhet. Även om det är Historiska museet som har tilldelats uppdraget är det självklart att andra museer, högskolor och relevanta organisationer ska involveras.
Ta fram underlag för att på nya sätt arbeta för hur jämställdhetsaspekter kan få större genomslagskraft i museernas verksamhet.
Belysa och ge nya perspektiv på samlingarna och utställningarna utifrån jämställdhetsaspekter
Utveckla metoder för att på nya sätt arbeta för hur jämställdhetsaspekter kan få större genomslagskraft i museernas verksamhet.
Beakta och visa på goda exempel både nationellt och internationellt.
Genomföra uppdraget i samverkan med universitet och högskolor samt med berörda institutioner och organisationer på kulturområdet. Statens historiska museer bör särskilt samråda med Riksförbundet Sveriges museer och de centrala museerna.
I uppdraget ingår även att anordna seminarieserier eller en konferens i samband med att uppdraget redovisas.
På ett pyttelitet guldbleck från yngre järnåldern omfamnar två figurer varandra. Tusentals sådana amuletter har hittats i långhus i Skandinavien och arkeologerna kallade dem länge för "guldgubbar". Men föreställer de bara gubbar? Foto: Gunnel Jansson. Föremålet är en av Ingas 10 favoriter i Historiska museets fotoström på Flickr. Där kan du läsa hennes berättelse om motivet.
Den 10 mars gick kulturministern och jämställdhetsministern ut med en gemensam debattartikel där de offentliggjorde nya uppdrag för att främja jämställdhet inom museer, musik och film. I den efterföljande debatten tyckte några att slutsatserna om ojämställdhet är helt felaktiga, medan andra tyckte att det är på tok för lite pengar avsatt. Ja, det är en temperaturmätare på hur olika man kan uppleva situationen beroende på perspektiv. Själv tycker jag att det är en bra satsning och kan inte låta bli att förundras över vilka starka känslor jämställdhet kan väcka och att det ännu idag av många kan uppfattas som en kvinnofråga.
Varför behövs en jämställdhetsatsning på museerna? På Riksförbundet Sveriges museers stafettblogg skriver Lena Adelsohn Liljeroth att det är viktigt att ta med museerna i satsningen, inte för att de är bättre eller sämre än andra, utan för att de är viktiga samhällsinstitutioner. Jag tolkar det som att museerna ska vara goda representanter för jämställdhet i samhället.
I Historiska museets utställning Forntider finns exempel på gravar där flera personer har gravlagts tillsammans. Vilka relationer hade de till varandra? Familjenormerna under stenåldern såg säkert annorlunda ut än i dag och det här är en av de frågor som diskuteras i utställningen. Foto: Christer Åhlin, SHM.
Det aktuella uppdraget fokuserar på vilka signaler museerna sänder i sina utåtriktade verksamheter. Hur skildras till exempel kvinnor, män och familjerelationer? Är det männens historia och den normativa heterosexuella blicken som dominerar? Eller kan man kanske använda just museerna för att diskutera mångfald i samhället och peka på vilken variation i roller och normer som har funnits? Jag är säker på att just detta behövs. Tro det eller ej, men det kan vara kontroversiellt att upptäcka att en krigargrav från vikingatiden inte innehåller den förväntade mannen, utan faktiskt ett kvinnoskelett. Är det ett felaktigt och osannolikt resultat, eller en modern blick som inte tillåter avvikelser från stereotyperna? Och kan till exempel två män som begravts tillsammans vara något annat än vapenbröder? Det lär vi kunna tro olika om.
När det är lika för barnen leker man bäst
Häromdagen berättade Lilla Aktuellt att en tredjedel av barnen i mellanstadiet inte tycker att flickor och pojkar behandlas lika i skolan. Här finnas inga skillnader mellan könen, upplevelsen av olika behandling gäller alla. Många barn känner tydligen att de bemöts utifrån förväntningar om deras kön. Den senaste tiden har jag studerat ett antal gymnasiegrupper som kommer till Historiska museet (och tjuvkikat på några andra museer också för den delen). I samtliga grupper är det en märkbar dominans av pojkar som ställer frågor till pedagogen – och som pratar sinsemellan. Flickorna tar väldigt lite plats i museisituationen, oavsett om det verkar vara en klass med god och varm stämning eller om ungdomarna har en stökig och rå jargong. Samtidigt finns en debatt om att dagens skola missgynnar pojkarna eftersom flickorna generellt får bättre betyg. Hur ska man förstå dessa mönster och vilka konsekvenser får de för ungdomarna senare i livet? Kan vi på museerna bemöta ungdomarna på ett sätt som motverkar de här strukturerna?
Kul på museet. Foto: Ulf Bodin, från Historiska museets fotoström på Flickr.
Jämställdhet är inte en kvinnofråga eller en fråga för minoritetsgrupperingar. "I ett jämställt samhälle har män och kvinnor samma möjlighet att forma sina liv", säger professor Anita Göransson, som berättade om sin forskning tillsammans med trettio andra forskare vid Genusfokus på Kulturhuset häromveckan. På Genusfokus presenterades många intressanta studier, men ingen direkt forskning om museer. Det som stannade kvar hos mig efter den dagen är nödvändigheten av att analysera kön i kombination med sexuell läggning, kulturell bakgrund och andra sociala kategorier. Jag är övertygad om att museerna har mycket att bidra med här.
