#sjukhumor

[andreasrorqvist]

[rorqvist]

Punda loss

[beccadahlin-blog1]

😂😂😂 klart dom finns, vissa människor beter iallafall sig som såna 😂 Nog bara jag som garvar åt den typ.. #sjukhumor #knäppibollen #varitledigförlänge #jävlahittepå

[broekland-blog-blog]

Kukläten från badrummet

Det handlade om pengar. Det visste Mröka Vrekhus. Hennes lägenhet var av denna anledning inackordering för ett gäng små lodisar. De satt i hennes badkar och flåsade varandra på hakorna.

”BETALA GENAST BADAVGIFTEN!!” Vrålade Mröka i falsett. Hon tog tag i den fulaste lodisens mage och vred så mycket hon orkade. Otrevligt men nödvändigt. Fick hon inte pröjs skulle hon tvingas äta upp lodisarnas smutsiga armhålshår, och det ville hon såklart undvika. Lodisarna skrattade kräkigt, utom två stycken som skrek. Plötsligt kom lodisarna på att pengarna var borta. De började kräkas överallt och allting kräktes på Mröka.

”PENGARNA!!” Tjöt Mröka och kladdade kräks på magen som tillhörde lodisen.

”Nepp, de får du intäää för viii har bara slarvat och slösat, så de är BORTA!!” Tystnaden föll över badrummet som ett moln av urin. Man hörde lodisarnas penisar skramla runt i deras kladdiga brallaxer.

”Okej, så pengarna är borta?” Frågade Mröka.

”FATTAR DU INGENTING?!?” blev svaret från badkarsinvånarna.

”Då måste vi göra något åt det.” sade Mröka och hämtade en cirkelsåg. Kräket kröktes av skräck. Lodisarna delades i hundra fula delar. Penisarna slutade låta.

[broekland-blog-blog]

Köttslig hemnyckel

”Teknik är komplicerat.” Utbrast Kruffe när han inte fattade hur hans ytterdörr fungerade. Nyckeln var rätt isatt men någonting stämde ändå inte. Full som han var började han genast dregla saliv på nyckeln.

”Nu får du fan FUNKA!” Röt han så ytterdörren skallrade. Men öppnades gjorde den inte. Förtvivlad drog Kruffe ner sin gylf, slängde hårt fram kuken började trycka den mot grannens nyckelhål.

”Öppnaaaaa!” skrek Kruffe och drämde kuken hårdare än hårdast mot nyckelhålet. Grannen, Fru Arselsjö, jobbade med att utbilda grodleverfinsmakare. Ljudet från trapphuset dånade precis som en sådan. Hon gick ut i hallen och såg Kruffes gråfuktiga lem hänga från nyckelhålet.

”Hujedamej, vad i guds porrsurfande ändtarm är då detta?” Semitänkte hon och kliade sig förstrött i armhålan.

”ÖPPNAAAAAAAAAAAAAAAAA!” Fortsatte Kruffe vråla från trapphuset.

”Vänta lite”, svarade Fru Arselsjö och gick och hämtade kameran. Hon tog av linsskyddet och putsade glaset, sedan jävlar vred hon till kuknyckeln och tog en ful bild.

”AAAAAJ!” hördes från andra sidan dörren. Kruffe försökte dra sig loss men misslyckades eftersom han var ett fullt misslyckande. Fru Arselsjö vred upp dörren och öppnade den svinfort. Hon skrek högt medan hon plåtade tusentals världsfula bilder på Kruffe.

”MIN BLOGG KOMMER BLI LIKA POPULÄR SOM HITLER UNDER ANDRA VÄRLDSFREDEN!!”

Kruffe grät av smärta eftersom Fru Arselsjö hade trampat honom på stortån. När morgonen kom satt Kruffe inne hos Fru Arselsjö och tog livet av sig.

[broekland-blog-blog]

Krigsföring i latexbrallor

Knarkkungen Drogmars mjältspene smälte i solen. Han smetade den på sig och skrålade en visa om prinsessan fulbysts urkorkade familj. Plötsligt smetade han åt fel håll och fick sin penis rakt i ögat. Skrikandes spydde han och lovade sig själv att aldrig igen smeta kuken med mjältspenar. Vad han inte visste var att hans smetande beskådades av den fula prinsen av Negeria, som själv länge velat få tag på smält mjältspene. Hans ansikte var fritt från anletsdrag och smulades till makadam av dödslarver som åt upp hans latexbralls.

M'hom-k'dulu, Negerias konung, tillkallade genast armén, som bestod av sabeltandade negerslavar specialtränade i att strypa sina fiender med sand. Tänderna var faktiskt bara gjorda av plast och gav bara ett ondskefullt first impression, men det räckte för att Drogmar skulle bli rädd som en gris i kastreringskön och skita ner sina mjältspenefläckiga brallor. Negerslavarnas byxor var nersandade vilket fick deras anus att klia nåt så sjukt mycket. Slavarna var därför extra blodtörstiga och tänkte inte alls på att de bara kunde begå självmord på fläcken eller helt enkelt ta av sig byxorna.

Kontentan med historien är att inte ha byxor, samt att aldrig någonsin smälta sina kroppsdelar i solen.

Och att inte vara neger.

[broekland-blog-blog]

Slaget om Hjalmar-urskogen år 1337

Solen var gul som vikingen Burhalda’s tånaglar. Hon bodde i en sko som var nerskiten till brädden. Året var trettonhundratrettiosju, året då Hjalmar-urskogen blev vandaliserad av mensätande troll. Faktum var att Burhalda ett mensätande troll som såg ut som en viking.

Morgonen var fantastikt ljummen och Burhalda var också det. Hennes buk stank salamanderkiss och folk reste sig från sina parkbänkar och gick/sprang därifrån när Burhalda kom sniglandes. Hon spydde hårt som sten på marken som gick under under henne. Plötsligt hördes ett vikingaskrik i hörnet av Burhaldas trädgård. Det var Säckbörda Vikingastam. De ville nypa Burhalda i tuttarna. Då flög trettio miljoner sparvar till undsättning. Säckbördorna skrek ”MJÄÄK!” och slängde genast i sig sina magiska talkottar som smakade som grankottar. Förvirrade sprang de runt runt runt runt i en rektangel. Burhalda smetade ut Sparvarnas hjärnsubstans på Säckbördornas slemfyllda handväskor. Kriget var här!

Säckbördorna hade tränat Trollrate, som var en urdödlig kampstil, men Burhalda luktade för jävligt för att kunna bli slagen. Ett enormt stort bröl klämdes ut ur Burhalda’s atomskygga käftar. Saliv stänkte överallt och luktade svavelmosad snordiarré. Säckbördorna mensade sänder sina byxor så att blodet flög fittbort genom luften. Detta gillade Burhalda. Frustandes sniglade hon sig urfort framåt mot säckbördorna, men då snubblade allesammans och kriget tog slut.

[broekland-blog-blog]

Halloweenspecial

Gargel von Drogelberg snyltade bäversylt från en lokal affär i storstokholms analklådiga dimma. Där smidde dvärgarna en magisk kula som han kunde använda till allehanda finurligheter. Mörkret lade sig över stockholmsborna likt en tjock gammal farbror som inte sovit på fyrtio timmar. Gargel hade samlat en massa negerhuvuden i en plånbok av stål. Den stoppade han varsamt i fickan innan han gick ut på småbarnsjakt. Dvärgarna sjöng lucia i fjärran och dimman blev tjockare än ister. Gargel var tvungen att skära sig ut ur porten med kniv, så tjock var dimman. Men då plötsligt kom ett fånigt spöke fram som på en sekund blev jättecoolt.

"BUUUUUUUUU" sade spöket, eller kanske mer stönade förresten, liksom som en... jag vet inte... en pudel kanske? Gargel log, tog fram sin plånbok och gav spöket ett riktigt fult negerhuvud. "Det här, min vän, kan du snaska på under småtimmarna" flinade gargel och spetsade i smyg negerhuvudet med rohypnol.

”Tack!” sade spöket, som... öh... inte fattade vad som komma skulle.

"Hahahahaha!! Vilken fenomenalplan!" tänkte Gargel högt för sig själv.

"Vadå för plan?" Undrade spöket och tänkte genast på sitt favoritplan, nämligen concorden.

”Inget, inget." sade gargel oskyldigt men flinade inombords.