När jag igår såg om Skapets fantastiska föreställning Din hand har gjort allt detta kom jag att tänka på en detalj som gör valet av scenografi/rekvisita i föreställningen så klockrent. Jag tänkte redan förra gången på hur de fyra herrbetjänterna (se bild) utgör ett slags ställföreträdande män, på en scen som bara befolkas av XX-kroppar ("kvinnokroppar", dvs med kromosomuppsättning XX). Men om man tänker på herrbetjänterna som inlånade från en främmande sfär – välbärgade män i gångna tider – så uppstår en dubbel distansering. Herrbetjänten skulle agera som en stum ställföreträdare åt den Herre som ägde den. Den var alltså redan ett slags kopia eller protes. Men på Skapets scen finns inga sådana Herrar (förutom de manliga karaktärer som då och då skymtar förbi). Herrbetjänterna är imitationer av frånvarande Herrar. (Nästan som ett slags Butlersk "kopia utan original".) I Skapets historieskrivning är Herrarnas artefakter mer intressanta och fruktbara att arbeta med än Herrarna själva.
Föreställningen spelas ikväll kl 19.00 på Kulturhuset Kåken!