whatever THE FUCK dikt av: johannes 2011 Du, och ni andra, säger till mig: "Detta är vad jag är, det är såhär det är." Sedan när jag säger till dig, och er, att det är inte så, tyvärr. Då är svaret att du och de andra definieras av att vara, göra, är och varför. Det är när och hur och därför. Aldrig får jag veta vad jag gillar för färg mest, eller vilken rätt som är min favorit. Jag tror inte att jag tycker om kräftor, jag har aldrig smakat en kräfta. Det vore kul att veta. Sådär, lite granna. Jag är ganska säker på att jag inte gillar kräfta, men har aldrig fått veta. Ägg gillar jag inte, än så länge. Det finns någonting jag har fått bestämma själv. Ni är inte mat. Det är därför. Förmodligen därför. För att jag inte äter er. Jag gillar vodka framför öl och jag köper mjölkdrinkar när jag är ute och dricker. Ibland är pannkakor det bästa som jag vet, ibland något annat. Detta är helt sant, jag lovar: vintern är min favoritårstid. Detta, och åtminstone en bråkdel till, vet jag ganska säkert om mig själv. Precis som att jag vet att jag har en egen uppfattning fastän jag inte har den. Precis som att jag vet att jag tycker om vissa för att de är mina kompisar och tilltalar mig. Fast det kanske är där som skon klämmer. Att man talar till mig. Det är det enda ni alla har i gemenskap. Alltså, ärligt, vad fan? Om det är felet vet jag inte vad jag tar mig till. Och det här ser inte ut som en dikt.












