Vi överlevde dödens väg ✌🏼️
Fulla av intryck, kärlek och glädje lämnade vi Caranavi, det var dags för resan till La Paz via Dödens väg. Vägen är avstängd på dagtid nu, de håller på att reparera den så vi körde på kl fem när de öppnade. Vi visste ju att den första biten var läskigast MEN vi visste också att vi fick ta den inre filen tillbaka. Antar att det är för lastbilarnas skull. Vägen består ju av en fil och grusväg långa sträckor. Bergvägg på ena sidan och stup flera hundra meter ner på den andra. Jag tyckte det gick mycket bättre tillbaka men jag satt ju nu mot bergsväggen. Dammar infernaliskt och varmt 😦 Så fixade vi den första sträckan, med hjälp och distraktion av svenska folksånger! 🎶 God stämning med det här härliga gänget! Vi pustade ut och gratulerade oss själva att vi klarat av dödens väg... Sen kom regnet och därefter åskan ⛈⚡️ blixten slog ner alldeles bredvid bilen en gång! Läskigt! Chauffören förstod heller inte sambandet med att ha fullt med grejer fram på fläkten på rutan så den immade igen. Otroligt enerverande att sitta och inte kunna föreslå hur han ska göra för att slippa sitta och torka rutan med en trasa och inte se ut! Han pratade inte engelska och Catrin och Ana Paula sov. Det öste verkligen ner och rutan var totalt igen immad. Han öppnade fönstret så det blev kallt för då hade vi kommit högre upp. Men så äntligen kunde Catrin föreslå hur han skulle göra och det blev bättre. Mycket märkligt hur han inte ser sambandet med fuktig luft och full fläkt med värme på rutan! Nåväl, det kändes läskigt då. Det skulle bli värre, betydligt värre... Vi kom äntligen upp på högsta punkten, 5 200 meter och vände neråt. Då körde han ner i diket på höger sida (vi hade bytt sida då, högertrafik). Tror han var ouppmärksam en liten stund och det visade sig att det var bark is på vägen 😵❄️ Han parerade och vi kom upp, men då gled vi över på andra körbanan och där kom en stor lastbil 😱 vi gled in i sidan på den och som tur var så gick det sakta! Det var otroligt läskigt! Vi visste att vi hade kommit över den värsta serpentinvägen men hade några tusen höjdmeter ner till La Paz. Alla hade klarat sig utan skador och minibussen gick att köra och efter att chauffören kontrollerat och konstaterat att vi kunde åka vidare, det var en skada fram på bilen och hans vindruta var trasig/borta, så fortsatte vi neråt. Sakta sakta åkte vi, nerför, kolsvart och kräksnö ❄️❄️❄️ Vi åkte i en karavan och en gång var vi väldigt nära att köra in i bilen framför. Idioter körde om oss med lastbilar och bilar. Det kändes allt annat än säkert med övriga idioter på vägen! Det snöade på ända tills vi kom in i La Paz, då övergick det till regn. Chauffören tog oss till hotellet och vi kom fram vid 22 istället för 20.00 Omskakande tur på Dödens väg! Omtumlande dag överhuvudtaget! Från Kaffeodling och tropisk hetta i djungeln till värsta snökaoset! 😮 Det ska verkligen inte snöa den här tiden på året här, juni möjligtvis! Klimatförändringarna märks tydligt här.
