#lrfbolivia2016

[boliviaperu2016]

Avslut, nystart och sjukdiagnos

Så var resan med We Effect slut. Ledsen att jag skrev så dåligt på slutet men mådde inte så bra. Vilken fantastisk resa de ordnat till oss! Vilka upplevelser och möten! Verkligen ett minne för livet 💖 Det märks så väl på de människor vi mött att We Effect gör skillnad och att de behövs! De samarbetar ju alltid med lokala organisationer som vet bäst hur det fungerar på plats och dessa får rådgivning och utbildning. De arbetar även med politisk påverkan. Se till att bli månadsgivare till We Effect, ditt bidrag gör stor skillnad! För att ge tex 30 kr i månaden, SMS:a BISTÅND till 72 900. Cochabamba var en fin stad som jag gärna hade velat stanna längre i för att upptäcka. Tråkigt att ligga sjuk sista fältdagen så jag missade det och middagen med Svenska ambassaden i La Paz. Jag vaknade i förrgår med skyhög feber och de ringde en läkare och sjuksyster som kom och tog prover på mig. Det visade ingen parasit, som jag trodde, utan Tyfoidfeber. Den sjukdomen kommer ifrån salmonella och dåligt preparerad mat/vatten. Allvarlig för de fattiga. Nu går det tydligen en epidemi i landet och många har den. Den smittar via saliv och avföring. Det konstiga är att inkubationstiden är 10-14 dgr men på mig bröt den ut rejält efter två 🙄 inga andra symtom än diarré och hög feber. Jag fick penicillin och piller mot diarrén samt god bakteriekulturjox. Man kan vaccinera sig mot Tyfoidfeber men det är om man var borta längre än fyra veckor... 😖 Nåja, blir det inte värre än så här så är det ingen big deal 💪🏼 Jag mår betydligt bättre nu! Ska anmäla det när jag kommer hem, lovar ☝🏼️Ingen annan har som tur var blivit sjuk, iaf har det inte brutit ut på dem än, men de kommer även det att anmäla det till Smittskyddsläkaren. Igår kom Pontus till La Paz och alla goa kvinnor som åkte med We Effectresan åkte hem. Sorgligt, fällde en tår 😢 Det har som sagt varit en grym resa! 🙏🏼 Otroligt minne för livet. Pontus och jag börjar ju nu en ny del av resan, mer turistiskt 😜 Vi började igår att åka linbanan upp i La Paz och titta på den fantastiska utsikten 👌🏼 Vi tog sen en turistbuss till Copacobana och Titikakasjön. Bussen kostade ca 30 kr/pp och tog fem timmar... Otroligt dålig väg bitvis. Förstår mig inte på hur de bygger här. Börjar på lite här och där istf att slutföra och gå vidare. Nu är det kaos överallt. Lika med husen, ser så tragiskt ut. Det var varmt och trångt men när vi väl kom mot Titikakasjön så var utsikten magnifik! Anderna med snöklädda toppar och den turkosa sjön 😍 Vi kom fram till hotel Copula och här ska vi stanna två nätter. Vi bor på nästan 4 000 möh. Känner oss inte så påverkade av det just nu. Lite huvudvärk, eller hjärnan känns ihoptryckt 😅😱 bara 😜 Det gäller dock att inte göra några hastiga rörelser eller gå snabbt, då blir man grymt andfådd. Inget planerat nu i några dagar utan chillar lite.

[boliviaperu2016]

Inte kaxig alls

Ligger i sängen på ett jättefint hotell i Cochabamba och är sjuk. Men nu har en läkare varit hit och en sjuksyster. Jag har lämnat en massa prover så snart får jag reda på vad det är. Troligtvis är det en parasit i magen. Haft diarré i flera dagar nu och feber i två så det är lika bra att ta tag i det nu. Får superbra hjälp av Catrin på We Effect som tar hand om mig och fixar och donar 💞 De åker ju hem i morgon så jag känner att det är lika bra att göra en grundlig utredning nu när jag har människor runt mig som pratar spanska flytande. Känner mig trygg i det och här vet dom ju precis vilka parasiter som finns och kan sätta in rätt hjälp för det. De andra är ute på fältbesök och ska besöka någon gård med djur, titta på potatisodlingar och bevattningssystem.

[boliviaperu2016]

Cochabamba

Nu har vi kommit fram i Cochabamba till ett super fint hotell. Ska träffa en kvinnoorg som heter PLANE nu och gå till en förskola och äta lunch med dem. Tror det är ca 100 kvinnor som ska vara med på lunchen. Jag fick magproblem igår och låg och skakade i sängen, diarré och kräktes en gång. Bättre idag men inte riktigt 100. Hoppas det blir bättre under dagen ✊🏼

[boliviaperu2016]

Vi överlevde dödens väg ✌🏼️

Fulla av intryck, kärlek och glädje lämnade vi Caranavi, det var dags för resan till La Paz via Dödens väg. Vägen är avstängd på dagtid nu, de håller på att reparera den så vi körde på kl fem när de öppnade. Vi visste ju att den första biten var läskigast MEN vi visste också att vi fick ta den inre filen tillbaka. Antar att det är för lastbilarnas skull. Vägen består ju av en fil och grusväg långa sträckor. Bergvägg på ena sidan och stup flera hundra meter ner på den andra. Jag tyckte det gick mycket bättre tillbaka men jag satt ju nu mot bergsväggen. Dammar infernaliskt och varmt 😦 Så fixade vi den första sträckan, med hjälp och distraktion av svenska folksånger! 🎶 God stämning med det här härliga gänget! Vi pustade ut och gratulerade oss själva att vi klarat av dödens väg... Sen kom regnet och därefter åskan ⛈⚡️ blixten slog ner alldeles bredvid bilen en gång! Läskigt! Chauffören förstod heller inte sambandet med att ha fullt med grejer fram på fläkten på rutan så den immade igen. Otroligt enerverande att sitta och inte kunna föreslå hur han ska göra för att slippa sitta och torka rutan med en trasa och inte se ut! Han pratade inte engelska och Catrin och Ana Paula sov. Det öste verkligen ner och rutan var totalt igen immad. Han öppnade fönstret så det blev kallt för då hade vi kommit högre upp. Men så äntligen kunde Catrin föreslå hur han skulle göra och det blev bättre. Mycket märkligt hur han inte ser sambandet med fuktig luft och full fläkt med värme på rutan! Nåväl, det kändes läskigt då. Det skulle bli värre, betydligt värre... Vi kom äntligen upp på högsta punkten, 5 200 meter och vände neråt. Då körde han ner i diket på höger sida (vi hade bytt sida då, högertrafik). Tror han var ouppmärksam en liten stund och det visade sig att det var bark is på vägen 😵❄️ Han parerade och vi kom upp, men då gled vi över på andra körbanan och där kom en stor lastbil 😱 vi gled in i sidan på den och som tur var så gick det sakta! Det var otroligt läskigt! Vi visste att vi hade kommit över den värsta serpentinvägen men hade några tusen höjdmeter ner till La Paz. Alla hade klarat sig utan skador och minibussen gick att köra och efter att chauffören kontrollerat och konstaterat att vi kunde åka vidare, det var en skada fram på bilen och hans vindruta var trasig/borta, så fortsatte vi neråt. Sakta sakta åkte vi, nerför, kolsvart och kräksnö ❄️❄️❄️ Vi åkte i en karavan och en gång var vi väldigt nära att köra in i bilen framför. Idioter körde om oss med lastbilar och bilar. Det kändes allt annat än säkert med övriga idioter på vägen! Det snöade på ända tills vi kom in i La Paz, då övergick det till regn. Chauffören tog oss till hotellet och vi kom fram vid 22 istället för 20.00 Omskakande tur på Dödens väg! Omtumlande dag överhuvudtaget! Från Kaffeodling och tropisk hetta i djungeln till värsta snökaoset! 😮 Det ska verkligen inte snöa den här tiden på året här, juni möjligtvis! Klimatförändringarna märks tydligt här.

[boliviaperu2016]

Kaffeodling i bergen

Gosch vilken dag vi hade igår! 🙄

Något så otroligt svår att beskriva i ord, väldigt omtumlande på så många sätt. Jag har fortfande jetlag och vaknar på tok för tidigt. Det är drygt. Något positivt är ju att jag hinner göra inlägg här!

Dagen började iaf med god frukost med fruktsallad, pannkakor, nypressad fantastisk apelsinjuice 😍

Vi åkte iväg strax efter åtta och skulle till ett kooperativ inom Celccars federation. Det är det som ligger längst bort och högt uppe i bergen och djungeln. Varmt och svettigt! Vi kom dit på skumpiga grusvägar. Jag kan förstå vilket jobb de har med dessa vägar när det regnar. Det var en stor uppslutning på säkert 40 personer där och vi fick gå in i en stor samlingssal, tom sånär som bänkar längs sidorna och honnörsbordet längst bort som vi fick sitta vid. Känns helt galet att sitta i ett stort tomt rum, 10 meter ifrån de andra. Vi blev bjudna på en varm dryck som var gjord av palmnötter de lagt i vatten. Tydligen var den rik på en massa vitaminer. Såg ut som blaskig oboy och var drickbar men inte min favvodricka, till det bjöd de på friterad pannkaka. Det känns verkligen helt fel att sitta så och inte äta och dricka upp och ta mer när de serverar. De tycker nog vi är väldigt oartiga. Men vi försökte iaf 😀

Därefter gick vi vidare och tittade på magnifika vattenfall som de sakta börjat marknadsföra för turister. Tyvärr var det nu kommunen som hade hand om själva turismen och den var ännu inte stor. De funderade på hur de kunde göra det mer inkomstbringande. Otroligt magnefik utsikt!!! Gick förbi kokaodlingar och de torkade koka på ett ställe på vägen. Koka är lagligt att odla och ha för eget bruk. De torkar och tuggar bladen och de ska ge bättre syreupptagning, vara uppiggande och mättande. Jag tog ett blad och testade. Smakade som att tugga på ett teblad. Kände inget, antar att man måste ta ett gäng som de gör 😜 men tror inte det är min grej. Vi pratade om vikten för dom här människorna att vidga sig och satsa på nya saker, tex turism.

Sen åkte vi vidare till en liten gård, två hus och något uthus. De ligger väldigt spridda och ensligt där uppe på sluttningarna. De trodde det var ca 50 familjer som bodde i området, varav 15 kvinnor, 15 män är med i kooperativet. På gården visade de stolt upp sin grönsaksodling som verkligen gjort skillnad för människorna här. Celccar har introducerat dem till helt nya och bättre matvanor, de hade inte grönsaker på det där viset förut. På gården hade de även kaffe-och cirusplantor som de tog fram för att ersätta gamla och nya mer härdiga för tex bladrost. De hade även sopsortering samt kompost. Miljö- och det ekologiska tänket finns med och är viktigt för dem.

Vi åkte vidare till en gård med mycket mark, bara ett hus. Alla hus är byggda av tegel här, man ödslar ingen puts eller målarfärg på husen. Vi fick åter igen sitta som panelhönor på en pinne och bli serverade palmdrycken, nu kall och någon kokt majs, såg ut som opoppad kokt majs med en skiva med koost. De häver på och jag kände att min mage var lite i uppror. Stackars Catrin var dålig i magen hela dagen och kunde inte äta någonting.

Kvinnan i huset var otroligt bastant, bestämd men hur go som helst. Otrolig gästfrihet. 💜

Vi gick ut en promenad på deras mark och i huvudsak kaffeodlingen. Magnifik utsikt, overkligt vackert låg den på sluttningen. Ingrid fick testa att plocka lite olika kaffebönor med deras speciella tygväska runt halsen. Fick nypa mig i armen. Där stod vi i Bolivias djungel och plockade kaffebönor 😳😍 Något så overkligt så jag hade svår att ta in! På vägen ner rann tårarna, det är en sådan otrolig upplevelse att få vara med om detta och jag känner sådan stor tacksamhet, vördnad för dessa människor hur de tar emot oss och visar oss deras liv och vardag. Familjen producerade även honung och hade sex-sju bikupor. När vi kom ner igen serverade de palmdrycken som isglass, jag tog dock ingen, 😑 vet oartigt något så fruktansvärt.

Den här upplevelsen kunde de satsa på till turisterna! Lätt värt att åka Dödens väg till den skitiga staden Caranavi för att få åka upp i bergen till dessa bönder! Hoppas verkligen att de förstod att de kan göra något av det i federationen.

Vi åkte tillbaka till Caranavi för avslutningsceremonin som tog några timmar. Samma här, vi satt vid honnörsbordet, de andra längs bänkar i rummet. De hade ordnat ett smörgåsbord med lokal mat, hur mycket som helst och det var ca 50 personer där.

De arbetar väldigt mycket med jämställdheten i Celccar och många kvinnor talade till oss. De tyckte det var underbart att vi var en delegation kvinnor som kommit till dem när just kvinnofrågan var så viktig för dem. Våld mot kvinnor är väldigt vanligt i Bolivia och det är bara något år sedan som lagstiftningen ändrades till deras fördel. Vi kunde se och höra hur mycket We Weffects stöd och Celccars arbete helt förändrat dessa kvinnors liv. De berättade att för något år sedan inte vågat gå utanför dörren till sitt egna hus nästan och nu stod och pratade inför oss och 40 andra. Vi kände och såg verkligen hur otroligt mycket livet förändrats för dessa kvinnor 💖 De bjöd upp till dans och vi dansade med dem så svetten lackade. De gav oss halsband och armband de gjort med kaffebönor och majs. Jag fick även ett med kokablad. Festen hade kunnat fortsätta i timmar till men vi fick tacka för oss, för Dödens väg väntade ju 😱

[boliviaperu2016]

[boliviaperu2016]

Kaffeplantage

Idag ska vi till en kaffeplantage. Kaffe odlas tydligen på mager mark och högt upp. Så det blir väl en läskig väg igen då 😅 Ätit frukost nu å fått fantastiskt god nypressad apelsinjuice 😋 De äter mycket mat här och väldigt gärna söta saker. Såg en man hade i fyra teskedar socker i sitt kaffe igår 😳 Så tråkigt att inte kunna lägga ut bilder men ni får hålla er tills jag är tillbaka i La Paz ikväll 😊

[boliviaperu2016]

Celccars plantskola

Efter lunchen åkte vi till en plantskola som Celccar har där de tar fram kaffe- och citrusfruktplantor. Det är tack vare We Effects hjälp som de kunnat starta upp denna plantskola för att stötta bönderna som är med i kooperativet. I Celccar federationen är det 11 kooperativ som är med, totalt ca 400 bönder i trakten. Det är mest kaffe och citrusfrukter de odlar här, allt är ekologiskt. Klimatförändringarna märks mycket och vädret är betydligt varmare och fuktigare. Det skapar besvär som bladrost på kaffebönorna tex, vilket drabbat bönderna hårt här i trakten. Därför arbetar Celccar med att ta fram nya härdigare kaffeplantor men även lära bönderna att odla annat som mandariner, apelsiner, avokado eller mango. Det ger bönderna större spridning i skörd och risk för angrepp. Celccar är mycket framgångsrika i sitt jämställdhetsarbete också. I styrelsen sitter lika många män som kvinnor och de har ett kooperativ enbart för kvinnor. Celccar tar fram och visar kvinnorna nya grödor som de inte odlat tidigare. De har dessa köksträdgårdar mest för den egna konsumtionen men de säljer även på den lokala marknaden. Det har givit familjerna betydligt mer varierad kost och även en inkomst. Celccar ordnar även utbildningar för kvinnor en gång i månaden det kan vara tex i hur de använder datorer eller produktutveckling som yogurt eller ost. Det är 35 st som går dessa kurser och sen utbildar de i sin tur kvinnorna i sina lokala kooperativ. 93% av allt kaffe som odlas i landet kommer ifrån Jungasregionen där Caranavi ligger. Det är en småskalig, ekologisk produktion jämfört med Brasilien. För bönderna här är det mycket viktigt med det ekologiska även i grönsaker. De vill inte förorena jorden och ser att det är bättre för hälsan. Celccar har även utbildning i hur kooperativen producerar sin egna ekologiska gödsel. De som vill kan även köpa gödsel ifrån dem. På den plantskolan vi var drev de upp nya små plantor som bönderna kunde komma och köpa till ett mycket förmånligt pris. Celccar arbetar mycket med att åka runt till bönderna. Dels för att kontrollera att de följer de riktlinjer de satt upp hur de ska förbereda jorden, plantera och sköta plantorna. De ska vara en stöttande part som även hjälper till med stöd i bokföring och administration. Efter att vi sett de olika plantorna de hade där åkte vi tillbaka till deras kontor. Hade en presentationsrunda till, fick kaffe och sen fick vi mat igen. Jag hade kunnat somna sittande där ett tag. Så mycket intryck och saker som händer hela tiden gör mig hur trött i luvan som helst! Precis när vi satt och åt gick strömmen och vi fick ta fram ficklampor. När vi skulle gå tillbaka till hotellet var det kolsvart men full kommers på stan, trots söndagskväll och strömavbrott.