Arbetssökande Ă€r inte en homogen gruppâŠ
Dag tre och jag hade en plan om vad jag skulle skriva om, till för fem minuter sedan! Hoppas nu bara att jag kommer ihÄg den hÀr planen till imorgon, det borde ju inte var helt omöjligt kan man tycka. Men det Àr ju morgondagens dilemma.
Det som förÀndrades för lite mer Àn fem minuter sedan var det att jag sÄg Ànnu en konferens/mÀssa/förelÀsningsdag som jag skulle vilja deltaga. Men som icke studerande, icke pensionÀr sÄ betalar man ju sÄ kalart fullpris. Som arbetssökande och nybliven smÄbarnspappa sÄ finns det dessvÀrre ingen möjlighet att betala nÄgra tusen för nöjet att lyssna pÄ föredrag och mingla.
NÀr du frÄgar nÄgon i dag vart jobben finns sÄ lovar jag att majoriteten skulle svara kontakter. Idag behöver du inte bara kontakterna för att fÄ det dÀr jobbet, utan du behöver det för att ens fÄ höra att det existerar.
Om jag ser till mig sjÀlv som tragglande arbetssökande sÄ det som behövs förutom kontakter för att man ska vara pÄ tÄ, söka, vara kreativ och skriva spetsade ansökningar Àr inspiration. Utan t.ex. LinkedIn, Twitter, Youtube, Pinrest sÄ hade jag nog vid det hÀr laget hamnat i en monoton lunk, jag hade kört copy/paste pÄ alla ansökningar, fastnat i det hÀr trÀsket.
Nu vet jag inte exakt hur mycket inspirations och kontakt mingel som AMS kör, sÄ dÀr fÄr ni gÀrna rÀtta mig om jag har nu har fel nÀr jag lÄter mina fördomar löpa, men jag gissar att det Àr ganska sÄ fÄ? Jag var sjÀlv t.ex. pÄ JobbmÀssan pÄ svenska mÀssan hÀr i Göteborg som AMS anordnar, jag ska vara Àrlig jag kÀnde lite loser-varning pÄ vÀg dit, men jag gaskade upp mig och tÀnkte RMI nu kör vi.
Att komma in pÄ den mÀssan var som att komma in i ett dis av hopplöshet, det var som om alla fÄtt ett hÄrt slag i solarplexus sÄ de vikt sig dubbelt och allt hopp runnit ur dem. Nej det var en stor överdrift, men det hÀngde en viss hopplöshet och uppgivenhet i luften. Kan ju sÀga att för egen del var det inte sÄ mycket som gav inspiration.
Eller jo det fanns nÄgra undantag, bland annat mÄnga roliga utbildningar, som jag inte har möjlighet att lÀgga tvÄ Är pÄ just nu. Jag trÀffade en fd. kollega som var utbildningsansvarig, vi stod och bollade ideér vilket var bÄde kul och givande. Sen sÄ fanns det lite guldkorn t.ex. LinkedIn förelÀsningen som min f.d. namne Martin Andersson  (mitt namn som ogift, ja jag tog min frus namn, kÀndes inte som ett sÄ svÄrt val Andersson eller Skoglöv) höll i. Men det var mer ett undantag som bekrÀftade regeln, i alla fall för mig.
SĂ„ tĂ€nk om man kunde fixa nĂ„gra platser pĂ„ de tillstĂ€llningarna som Ă€r intressanta, utmanande, lĂ€rorika med ett fantastiskt besöksklientel av kretivitet och framĂ„tanda till nĂ„gon form av ett subventionerat pris, som t.ex. för studenter och pensionĂ€rer?âšâš
Jag menar inte att det ska vara gratis sĂ„ att vem som helst gĂ„r bara för att bedriva tid, snylta lite och sen kunna skriva det i sin aktivitetsrapport. Utan för en överkomlig penning för en som Ă€r arbetssökande, har ett intresse av att deltaga.Â
Vi arbetssökande Àr inte en homogen grupp av lata, vÀrdelösa snyltare! Vi Àr precis som de flesta stora grupperingar en blandad massa olika kompetenser, viljor och erfarenheter. SÄ jag tvivlar pÄ att vi hade dragit ner pÄ kvalitén, snarare tvÀrtom, vi hade kunnat berika med ny input, petat lite pÄ den dÀr bubblan som kallas för Klubben för inbördes beundran.
Vem som ska stÄ för fiolerna och hur man smartas gÄr till vÀga, det vet inte jag, jag har bara kommit pÄ en ide!
