PSYKOLOGIK @psykologik - Tumblr Blog

Posts

Just nu är det många föräldrar som har sina barn hemma. Det innebär en omställning för alla men för barn med särskilda behov, som t.ex. NPF-diagnos, kan det vara extra jobbigt när rutiner bryts

Bibehåll rutiner så gott det går. Fortsätt lärandet hemmavid, testa alternativa metoder och miljöer för inlärning, Vad tycker ditt barn är intressant? Kanske kan ni tillsammans lära er mer om djur och natur genom att gå på upptäcksfärd i skogen? Eller lära er räkna genom ett datorspel?

Vilka tecken ska du vara uppmärksam på för att undvika utmattning? Kajsa Bergwall är psykolog och har jobbat på på stressmottagningen i Stockholm. Hon berättar om utmattningssyndromets alla faser, orsaker och om vägen tillbaka. Inspelat den 12 september 2019 i ABF-huset, Stockholm. Arrangörer: ABF, Personskadeförbundet RTP, Skandinaviska ledarhögskolan, Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond för hjärnforskning och Sitt & Tänk möten och konferenser.

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Övning: Utåtfokusering

I den här övningen tränar vi oss på att stanna upp och pausa tankarna när vi är stressade eller oroliga. Det gör vi genom att andas lugnt och fokusera utåt, på det vi ser och hör just nu, istället för inåt, på oss själva. Under övningen kommer du att störas av tankar, det är okej, låt det vara så. Det är en del av övningen, att låta tankarna komma, men att flytta fokus utåt igen och igen.

Nu börjar vi.

Se till att du står stadigt, sätt dig på en stol, eller lägg dig ner om du hellre vill det. Ta ett djupt andetag, dra in luften genom näsan och hela vägen ner i magen (5 sek). Och andas ut. Fortsätt att andas lugnt i din egen takt.

Uppmärksamma det du ser runtomkring dig. Räkna upp fem saker du ser tyst för dig själv. Det kan vara vad som helst, ett fönster, en bil eller solen på himlen.

Uppmärksamma nu saker du hör. Räkna upp fem saker du hör tyst för dig själv. Det kan vara vad som helst, regndroppar, datorbrus eller sorl från folk som pratar.

Uppmärksamma det du ser en gång till. Räkna upp fem nya saker du ser tyst för dig själv.

Uppmärksamma det du hör en gång till. Räkna upp fem nya saker du hör tyst för dig själv.

Försök nu att räkna upp så många saker du kan, som du ser. Det kan både vara nya saker och saker som du redan räknat upp. Kanske kan du räkna upp detaljer, såsom färgen på himlen eller klädesplaggen som andra runtomkring dig bär.

Försök nu att räkna upp så många saker du kan, som du hör. Det kan både vara nya saker och saker som du redan räknat upp.

Välj ut en utav alla de saker som du ser och fokusera bara på den (10 sek). Välj ut en utav alla de ljud som du hör och fokusera bara på det (10 sek).

Vilket var lättast? Att fokusera på att titta eller på att lyssna?

Vi avslutar med att ta ett djupt andetag, dra in luften genom näsan och hela vägen ner i magen (5 sek). Och andas ut.

Nu är vi klara med övningen.

#övning #utåtfokusering

Övning: Avslappning

I den här övningen tränar vi oss på att slappna av. Vi fokuserar på att först spänna och sedan slappna av, en kroppsdel i taget. Först är vi stela som okokt spaghetti. Sedan slappnar vi av och blir mjuka som kokt spaghetti.

Nu börjar vi.

Sätt dig bekvämt på en stol, eller lägg dig ner om du hellre vill det. Du kan blunda om du vill.

Ta ett djupt andetag, dra in luften genom näsan och hela vägen ner i magen. Och andas ut.

Fortsätt att andas lugnt i din egen takt.

Vi börjar med att spänna ena handen till en knuten näve (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i handen nu. Känns den annorlunda jämfört med den andra handen?

Nu spänner vi andra handen på samma sätt (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i handen nu. Hur känns det när handen är spänd jämfört med när den är avslappnad?

Lyft nu ena armen framför dig i luften och spänn (3 sek). Och slappna av. Låt armen falla ner igen. Känn efter hur det känns i armen nu. Känns den annorlunda jämfört med den andra armen?

Lyft nu andra armen framför dig i luften och spänn (3 sek). Och slappna av. Låt armen falla ner igen. Känn efter hur det känns i armen nu. Hur känns det när armen är spänd jämfört med när den är avslappnad?

Nu spänner vi magen, ta i med alla magmuskler (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i magen nu. Hur känns det när den är spänd jämfört med när den är avslappnad?

Nu spänner vi rumpan, knip så hårt du kan (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i rumpan nu. Hur känns det när den är spänd jämfört med när den är avslappnad?

Sträck nu ut ena benet och spänn, hela vägen från låret via knät och ner till vaden (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i benet nu. Hur känns det jämfört med det andra benet?

Sträck nu ut andra benet och spänn det på samma sätt, hela vägen från låret via knät och ner till vaden (3 sek). Och slappna av. Hur känns det när benet är spänt jämfört med när det är avslappnat?

Nu ska vi spänna tårna, knip ihop dem så hårt du kan (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i tårna nu. Hur känns det när de är spända jämfört med när de är avslappnade?

Nu ska vi spänna ryggen, vi gör det försiktigt utan att svanka. Sträck på dig, dra tillbaka axlarna och knip ihop skulderbladen (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i ryggen nu. Hur känns det när den är spänd jämfört med när den är avslappnad?

Dra nu upp axlarna mot öronen och spänn (3 sek). Och slappna av. Låt axlarna falla ner och känn efter hur det känns. Hur känns det när axlarna är spända jämfört med när de är avslappnade?

Till sist ska vi spänna ansiktet. Knip ihop ögonen och spänn kinderna (3 sek). Och slappna av. Känn efter hur det känns i ansiktet nu. Hur känns det när det är spänt jämfört med när det är avslappnat?

Fortsätt andas lugnt i din egen takt. Känn efter hur kroppen känns nu när den är avslappnad.

Till sist tar vi ett djupt andetag, dra in luften genom näsan och hela vägen ner i magen. Och andas ut.

Nu är vi klara med övningen.

#övning #avslappning

Övning: Andas

I den här övningen tränar vi oss på att andas lugnt. Vi andas in genom näsan och drar in luften hela vägen ner i magen, så att magen blåses upp som en ballong. Om du vill kan du hålla en hand på magen. Om du ligger ner kan du lägga ett leksak eller en kudde på magen och titta så att den åker upp och ner i takt med dina andetag.

Nu börjar vi.

Sätt dig bekvämt på en stol, eller lägg dig ner om du hellre vill det. Du kan blunda om du vill.

Ta ett djupt andetag, dra in luften genom näsan och hela vägen ner i magen (5 sek). Och andas ut.

Vi gör det två gånger till.

Andas in genom näsan och håll andan (5 sek). Och andas ut. Andas in genom näsan och håll andan (5 sek). Och andas ut.

Fortsätt att andas lugnt i din egen takt. Tänk på att luften ska ända ner i magen, så att den blåses upp som en ballong.

Känn efter hur det känns i kroppen när du andas. Var i kroppen känner du andningen? Är det i näsborrarna när du drar in luften? Är det i magen när den spänns ut?

Välj ett ställe att fokusera på, där du känner andningen mest.

Vi tar ett par djupa andetag igen.

Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut. Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut. Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut.

Fortsätt att andas lugnt i din egen takt.

Försök att hela tiden fokusera på hur det känns att andas, på det ställe i kroppen där andningen känns mest.

När det dyker upp tankar som stör, låt dem komma, det gör ingenting. Notera bara, helt enkelt, att där kom en tanke, och det är okej. Fokusera på andningen igen och igen och igen. Tankar dyker alltid upp oavsett om vi vill det eller inte. Vi måste flytta fokus tillbaka till andningen igen och igen och igen… Ju mer vi övar desto bättre blir vi på att fokusera på andningen. Och desto lättare blir det att släppa tankarna.

Fortsätt att andas lugnt i din egen takt (30 sek).

Vi avslutar med tre djupa andetag.

Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut. Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut. Andas in och håll andan (5 sek). Och andas ut.

Nu är vi klara med övningen.

#övning #andning

Den topografiska modellen

Det medvetna

Innehåller individens varseblivning av omvärlden, tankeprocesser, viljeakter, känslor av lust och olust, våra handlingar och dess effekter. Påverkas utifrån genom information som går genom våra sinnen och inifrån av det förmedvetna, det omedvetna och våra behov.

Fungerar med hjälp av sekundärprocesser och styrs av realitetsprincipen vilket innebär att tänkande och handlande är målinriktat och styrt utifrån verklighetens krav.

Det förmedvetna

Innehåller individens samlade erfarenheter, samt föreställningar om oss själva och omvärlden. Kan medvetandegöras men är inte för tillfället medvetet.

Fungerar (liksom det medvetna) med hjälp av sekundärprocesser och styrs av realitetsprincipen.

Det omedvetna

Innehåller element från den tidiga spädbarnsperioden när barnet ännu inte differentierar mellan sig själv och andra, som trängdes bort då barnet började utveckla sekundärprocesser, samt omedvetna element som varit medvetna men trängts ner i det omedvetna, ofta affektladdade driftsimpulser av aggressiv och sexuell natur. Kan under normala omständigheter inte medvetandegöras. Märks som drömmar eller symtom.

Fungerar med hjälp av primärprocesserna och styrs av lustprincipen med strävanden efter att eliminera olustfylld spänning. Det kan beskrivas som ohämmat, irrationellt och känslomässigt önsketänkande.

Ramarna för terapi

1. Psykologisk förberedelse: Patienten behöver ställa in sig på att det är ett arbete, att hon/han delar ansvaret med terapeuten för det terapeutiska projektet.

2. Fysiskt arrangemang: Terapeutens framtoning och stil- och utformningen av mottagningen-fungerar som en kraftig stimuli .

3. Kontrakt: Syftar på ett muntligt avtal som omfattar antalet timmar per vecka, betalning, återbud etc.

4. Instruktion: Syftar på att patienten uppmanas att ”associera fritt”, dvs tala om det som hon tänker på utan censurera sig eller hålla tillbaka något.

Ramarna både öppnar och skyddar.

Motivationsaspekter

1. Positiv arbetsmotivation: ”Jag har svårigheter i mitt liv som är mina och som finns inuti mig. Jag vill ändra på det”.

2. Negativ terapeutisk motivation: Strävar efter att misslyckas. Rädsla för att lyckas.

3. Missmotiv: Vet ej varför de kommer. Har en diffus lust att bli normala – lyckliga. Vill ha bot genom handling, konkret hjälp. Vill ha tröst och belöning.

4. Omotivation eller 0-motivation: Kan och/eller vill ej förändras. Förevisar status Q – läge för terapeuten. Ofta psykoser.

Projektiv identifikation

En interaktionell process i tre steg (Igra)

1. Projektion (sändare): Fantasin om att förlägga en del av självet i en annan männinska, t.ex. rasande hunger-vrede, som av sändaren (barnet) upplevs ta över det yttre objektet inifrån.

2. Identifikation (mottagare): En påtryckning via en interpersonell interaktion, t.ex. ursinnigt skrikande, där mottagaren (mamman) känner en påverkan att tänka, känna och bete sig på ett sätt som sammanfaller med det projicerade. Hon kan då känna ångest, förtvivlan, oro och/eller raseri gentemot barnet. (Efter steg ett och två har en projektiv identifikation skett.)

3. Bearbetning (mottagare) och återtagande (sändare): Därefter sker en inre bearbetning av dessa känslor hos mottagaren (mamman). Hon kanske lugnar sig, eller så försöker hon trots fortsatt ångest förstå varför barnet är missnöjt. Modern kanske finner att barnet måste vara hungrigt. Hon lugnar ner det, håller det skrikande barnet i sin famn och ger det mat. Under denna process kan barnet ”återta” sina egna känslor. Genom moderns empatiska bearbetning har de blivit uthärdbara och modern har inte förstörts av dem.

Om modern skulle reagera med att ge efter för sin ångest med fysiskt och psykiskt tillbakadragande, sker ingen bearbetning och barnet hamnar i ett emotionellt och kommunikativt tomrum. Barnet domineras då av ”otänkbar ångest” och ingen inre bearbetning blir möjlig.

#projektiv identifikation

Grundångest: Barnets grundläggande otrygghet och ängslan inför omvärlden, en ångest som finns i botten av varje individs själsliv och som gör att människor finner olika sätt att erövra trygghet, materiell vinning, status och prestige i tillvaron.

Det sanna och falska självet

Det sanna självet: Kan förstås som frånvaron av det falska självet. Är dock något som tar form när det falska självet undermineras och upplöses snarare än som finns väntande och vilande.

I Fairbarns modell kan det sanna självet beskrivas som det relativa uppgivandet av bindningen till inre onda objekt. Bortträngda aggressiva och libidinösa fantasier, handlingstendenser och föreställningar som i den inre världen riktas mot inre objekt kan återintegreras i det centrala jaget och därmed ingå i ett fördjupat relaterande till yttre objekt (verkliga personer). Detta gör att individen upplever sig i större utsträckning vara sina egna psykiska processer och känner sig mer verklig. Det centrala jaget blir även bättre på att assimilera “främmande” psykiska processer och därmed minskar behovet av försvarsmekanismerna: “att tala sant om sig själv, fritt från försvar”.

Det falska självet: Används för att skydda det sanna självet. Barnet måste förfalska sig själv för att anpassa sig till omvärldens krav på vad som är acceptabelt. Det falska självet inbegriper allt från artighet och tillpassning till att fullständigt sakna kontakt med oss själva.

Affekt

Affekt är kommunikation: Affekt är meningsbärande och aldrig utan innehåll. Alla affekter ses som tecken i ett utbyte av budskap med yttre objekt eller med inre objektsrepresentationer. Affekt blir en kungsväg till att utforska omedveten mening.

Dynamiskt sett representerar affekt en organismisk (somatisk och psykisk) reaktion som uttrycker förhållandet mellan motiv och måluppfyllelse hos individen vid varje enskilt tillfälle.

Affekt representerar en spontan bedömning av omgivningen. Det är en process som sker blixtsnabbt, subliminalt och automatiskt.

Terapins syfte och mål

Att återuppleva den gamla ouppklarade konflikten med ett nytt slut

Terapin syfte är inte att ge patienten den kärlek hon saknat, utan att hjälpa henne att arbeta sig igenom de känslor hon har över att inte fått denna kärlek.

Terapeutens uppgift är att lyssna sig fram till vilket slags inre objektsrepresentation det är patienten förhandlar med, idealiserar, protesterar mot, underkastar sig, längtar efter eller avvisar här och nu.

Terapeutiska interventioner

Konfrontation: Att utsätta patienten för realiteten genom att konfrontera henom med motsättningar i det hen berättar eller saker i verkligheten som patienten inte berättar. OBS! Måste presenteras på ett sätt så att den kan tas emot, annars riskeras en ökad försvarsinställning.

Klarifikation: Syftar till att klargöra något i det patienten berättar, t ex genom att fråga “Så du menar att … ?”

Föregående interventioner skall användas innan tolkningar görs.

Tolkning: Att göra något omedvetet medvetet. Ska handla om en objektrelationsnivå. Är inte magiska, måste följas upp. Att inte tolka kan ses som att inte se det patienten förmedlar och att inte bekräfta att känslan är mottagen och accepterad. Utvärderingen av en tolkning kan ligga i att man är noga uppmärksam på patientens reaktion.

Containing: att ta emot patientens projektiva identifikation och ge tillbaka den i smält form

Trending Blogs

Recently Viewed Blogs

PSYKOLOGIK