#1700-tal

[forislynx]

Det sena 1700- och tidiga 1800-talets genusordning var påfallande dynamisk och konstituerades inte bara av kön utan även av klass och etnicitet. Detta avspeglas i populärmedicinens skildringar av hermafroditism och av hur tvåkönighet i kulturens marginaler, bland foster, primitiva djur och folk indirekt förstärkte den framväxande borgarklassens könspolariserade norm.

Maja Bondestam, Tvåkönad: studier i den svenska hermafroditens historia

[forislynx]

Någon gång på 1700-talet uppfanns könet som vi känner det.

Thomas Laqueur, Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig

[stillbild]

isätra, 2017

[rehnstroem-book]

FERSEN, AXEL von. Dagbok. Utgiven av Alma Söderhjelm. I-IV. Sthlm, 1925-36. 447,(2) + 536,(1) + 425,(2) + 590,(1) s.

SEK 3750

[kattochkonst]

En hemtam katt

Marguerite Gérard (1761–1837) satte inte katterna i centrum i sina målningar, men de återkom. Hon avbildade mer människor i hemmiljö än något annat, och i den miljön ingick förutom vuxna – det verkar ha varit mycket kvinnor – många barn, möbler, instrument, hundar och katter.

Le Chat Angora, Marguerite Gérard och Jean Honore Fragonard, 1780, 65 * 53,5 cm, Bernheimer Fine Old Masters Kunsthandel

Marguerite Gérard levde stora delar av sitt liv i Paris med sin syster och  rokokokonstnären till svåger Jean Honore Fragonard, som hon inledde sin karriär med att hjälpa. Så småningom gjorde hon sig en riktig karriär på det egna målandet och skaffade sig en egen stil. Det innebar oljemålningar, intima porträttmålningar av riktiga människor i hemmiljö, rysch, pysch, prål, fint utarbetade detaljer och många historiska genrebilder inspirerade av holländskt 1600-tal. Hon specialiserade sig på finmåleri, senare särskilt miniatyrer, och blev skicklig. Titta på detaljerna.

Le Déjeuner du Chat, Marguerite Gérard, sekelskiftet, Musée Fragonard

Porträttbilderna på enskilda människor eller grupper, ofta familjer, var en lukrativ nisch. Efter franska revolutionen blev marknaden större och målningar började säljas billigare, men inte Marguerite Gérards. Till slut blev hon också förmögen, utan att verka särskilt intresserad av äran och berömmelsen.

La mère nourrice, 1803–1804, 48 * 37 cm, Marguerite Gérard, Musée Fragonard

Marguerite Gérard var överklassens konstnärsälskling och både Napoleon och Marie Antoinettes unga tronföljare Ludvig XVII köpte tavlor av henne. Hon började ställa ut på salonger och fick fina medaljer. Så småningom skrevs hon ändå ut ur konsthistorien, men så är det ju att vara kvinna.

La Maternité, 1795–1800, 51 * 61 cm, Marguerite Gérard, Pushkin Museum, Ryssland

[uppsalakostym-blog]

http://www.lauritz.com/sv/auktion/broellopskostymer-1700-tal/i3661010/#

Nu har vi lagt ut detta underbara 1700-talspar, som en auktion till förmån för Musikhjälpen 2014. Allt är skapat i Uppsalastadsteaters kostymateljé inför ett bröllop som hölls i Uppsala domkyrka under Linnéåret 2007. Följ länken ovan till Lauritz om ni vill buda och samtidigt bidra till kampen mot Hiv och Aids!