Youtube inför betalkanaler och USA:s regering tar hårdare tag för mer öppna data
Youtube kommer inom de närmaste veckorna att lansera en betaltjänst för sina användare. Men frågan är hur detta kommer att mottas på en sida som är byggd på idén om att alla kan ladda upp material fritt tillgängligt, utan kostnad. Enligt the Verge kommer varje kanal att kosta runt 1.99 dollar (i svenska pengar ca 15 kr). Betyder detta att Youtube också kan räknas till de företag som satsar på betal-tv på internet? Eller kommer användarna endast nu få betala för sådant som tidigare varit gratis? Kommer de utvalda kanalerna att kunna matcha den kvalité som andra internet-tv bolag har (Netflix, HBO som dock också utsatts för kritik). För ett av de stora problemen med Youtube är väl just att hitta kvalitet bland det enorma utbudet.
Den första försöksmodellen gäller endast för en liten del av Youtubes material och reklam kommer fortfarande att vara grundkällan till inkomsterna. För de producenter som lägger upp videor av mer avancerad produktion skapas därmed ytterligare en källa till inkomst, om man har följare som är villiga att betala för att se innehållet.
I en verkställande order den 9 maj tar president Obama hårdare tag för att göra data från den offentliga förvaltningen ännu mer öppen.
"To promote continued job growth...information resources shall open and machine readable."
Detta innebär att presidenten nu har beordrat Director of the Office of Management and Budget (budget- och förvaltningsbyrån) tillsammans med Chief Information Officer (informationsenheten), Chief Technology Officer (teknikenheten), samt Administrator of the Office of Information and Regulatory Affairs (avdelning under budget- och förvaltningsbyrån) ska ta fram en policyplan för öppna data. Enligt ett PM publicerat med anledning av denna order, kommer att kräva att myndigheter förenklar utnyttjande av informationen från offentlig förvaltning nedströms i enighet med vad citatet ovan föreskriver.
Och de har täta tidsramar för arbetet med olika deadline för publicering av riktlinjer samt att inom 180 dagar efter policyns initierande rapportera hur långt man har kommit i processen. USA:s president sätter press på sina myndigheter för att få se hur de tar sig an arbetet med att tillgängliggöra data. Här ger Vita huset en kortare, informativ presentation av förslaget. Liknande samordning saknas fortfarande i Sverige och som vi tidigare nämnt på Difri-bloggen kommer den enhet, E-delegationen, som har haft ansvar för PSI-frågor att läggas ned 2014. Vad är den svenska regeringens plan för fortsatt arbete med öppna data?
The Economist försöker i en artikel ge en överblick om vem som egentligen styr Wikipedia, ett projekt som bygger på fritt och spritt redigerande av sidans innehåll. Totalt finns idag ca. 1400 redigerare som kontrollerar nya och redan existerande inlägg. Trots att den största skepsisen mot Wikipedia bygger på principen om att vem som helst kan skriva och redigera information på sidan, är det egentliga hotet (enligt the Economist) snarare att så få har absolut makt över innehållet.
The Guardian skrev tidigare i år om Wikipedia som "an unplanned miracle" istället hyllar sidan efter dess första 10 år i livet (spridningkarta sedan start). Man lyfter upp just det knapptryck som är kärnan i dess verksamhet, just det som i artikeln från the Economist kritiseras så hår: edit. Trots den kritik som kan riktas mot Wikipedia som en säker informationskälla pga hur den är uppbyggd, kan sidan ändå sägas vara ett mästerverk i att få vitt spridda människor att samarbeta för ett gemensamt mål.