Dag sju. Studiedag.
Idag hade jag lite efterforskningar att göra med tanke på läxan vi fick tills på onsdag; en ca 5-10 minuters muntlig redovisning i grupp inför den lilla "klassen" på 13 personer. Min grupps uppgift var att undersöka ett miljöproblem, närmare bestämt freoner och utsläpp av CFC-föreningar. Andra ämnen var Toxiska substanser / Miljögifter, Jag samlade in och sammanställde lite olika punkter i ämnet och kände mig nöjd vid 12-snåret. Några timmar senare ringde jag tillbaka till min gruppkamrat och fick kort och gott att konstaterat att vi i stort sett klara. Våra källor blev sajterna The Ozone Hole samt KTH's Intranät. Här har vi snabblänk till en film från den förstnämnda sajten.
Uppgiften var att utforska vad ämnet betyder ur olika perspektiv: - Kemisk påverkan - Biologisk definition - Hur mycket som finns idag - Resultatet på naturen - Påverkan på människan och djuren Vår lilla duo var alltså de som skulle utforska Freoner och CFC-föreningar. Här förkortar jag redovisningen lite grann i de mest övergripande delar:
Till att börja med så är "Freoner" en CFC-förening. Namnet är ett marknadsprodukt skapat av det amerikanska företaget Du Pont. Översatt, Freon eller Freons i plural, härstammar från det amerikanska ordet freeze, frysa. Vad är då CFC? Klorfluorkarboner. Det finns även en senare modifierad variant med sammansättningen HCFC (klorfluorkolväten) som är en "mjukare" freon med 10 gånger mindre ozon-påverkan. Det såldes framförallt som ett nytt kylmedium till kylskåp och utvecklades till stor del på grund av de första kylmedium som användes; klormetan, eller metylklorid (CH3CL). Denna kemiska förening skapades år 1835 av de franska kemisterna Eugene Peligot och Jean-Baptiste. Föreningen är ett hopkok av metanol, svavelsyra och natriumklorid. En metod vi har byggt vidare på ända in i modern tid. Upptäckten gav runt samma år upphov till världens första moderna kylskåp, en vidareutveckling på en tidigare modell som använde ånga. En betydande kemisk formel som förändrade stora delar av världens förhållande till mat. År 1935 uppfanns freonerna och genast bytte man upp sig till dessa hemsäkra freoner, som inte var en brandfara och knappt innehöll något gift alls! Jag föreställer mig åtminstone att attityden var lite sådan. På 70 -och 80-talet började människan se hur dessa fantastiska freoner hade börjat förtunna ozonlagret och genast började vi sätta in stränga åtgärder mot användandet, som vid det här laget dessutom omfattade drivgas till sprayburkar, tillverkning av plast, industritvätt av kretskort m.m. Så vitt undersökningar fram till idag har visat så har vi klarat våra mål. Ozon-förtunningen har avstannat, men det är inte bra ännu. CFC-föreningar är nämligen mycket kemiskt stabila, och har en livsspann på ungefär 100 år, beroende på förhållanden. Det är också en av anledningarna till att de är så farliga, för att de orsakar skadan över så lång tid, och därmed kan ackumuleras till löjliga koncentrationer. CFC bryts ner av solljus, särskilt av UV-B-strålar, som ozonlagret skyddar allt levande ifrån. Eftersom att CFC är lättare än luft, förångas det och stiger ända upp ovanför ozonlagret. När solljuset träffar molekylen släpper det ifrån sig klor-atomer, och en endaste klor-atom kan katalysera förstörelsen av mellan tiotusen och hundratusen ozonmolekyler. Och fram tills dess att den första reaktionen sker så är CFC dessutom en utmärkt växthusgas. Personerna som upptäckte denna processen fick nobelpriset i kemi år 1995. År 1998 förbjöds nyinstallation av HCFC-produkter, påfyllnadsstopp år 2002. År 1998 förbjöds påfyllnad av CFC-produkter i Sverige, år 2000 förbjöds användande totalt. Idag uppskattar man att CFC-utsläppet i stort sett har upphört i Sverige. Hur påverkar detta naturen? Det skapar ozonhål och främjar därmed växthuseffekten, ett av våra största klimathot. Där ozonhålen befinner sig är det extra varmt, solens UV-B blir extra farlig (för allt levande, även havslivet), värmen påverkar i sin tur tryckskillnader, vindar och därmed hela väderklimatet. Tidigast om cirka 100 år hoppas vi att ozonet ska vara i sitt fulla bruk än en gång. 2020 väntar vi oss för än en gång se ozonlagret tjocka till sig. När det gäller kylskåpen finns det numera kylsystem som utnyttjar vatten och koldioxid som köldmedium...