#resurshantering

[ekobygg]

Onsdag vecka 3

Jag kommer att gå in mer på den nyinvigda KMA-kursen imorgon och sammanfatta hur det har gått under den här veckan. Bortsett från allt annat.

Vidare till det enda jag verkar ha tid med ikväll, fortsättningen av gårdagens sammanfattning. Här kommer den andra och sista delen av ämnet Resurshantering...

----------------------

Underbar torsdag!

Idag har avsattes studietid för en gruppuppgift vi fick i vår nystartade kurs i KMA (Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö) som jag skriver lite mer om imorgon. Nu till fortsättningen på gårdagens sammanfattning av kursen ”Resurshantering”.

Början av veckan hade alltså varit sprängfylld av deprimerande information om människans miljöpåverkan och det var på gränsen att man fick nog, men då kom vändpunkten. Vi presenterades för människans moderna lösningar på miljöproblemen, men framförallt fick vi lära känna idéerna som ligger till grund för dagens miljöarbete. Idéer som först på senare år har börjat spridas på en mer global skala och fått genomslag. Många koncept är så i framkant färska att det inte sällan saknar svensk översättning.

Jag hinner inte gå in på allt i ämnet, som är väldigt omfattande. Några av de viktigaste lösningarna i kursen är i stora drag att lära sig att greppa följande saker om resurshållning:

Den mänskliga miljöpåverkan ur olika perspektiv för att besvara frågan: Var är vi just nu?. Några av huvudproblemet idag är att resurser tar slut för fort, ökar. Vi koncentrerar och sprider gifter som stör de naturliga processerna. Tydligast beskrivet så tar vi långsamt död på oss själva.

Se samspelet mellan människan, miljön och ekonomin. Att i stora drag utforska vad som bestämmer utvecklingstakten inom samhällets många miljöframsteg.

Cirkulär ekonomi, att studera mänsklig aktivitet från design-material-tillverkning-konsumtion-avfall och minska dess miljöpåverkan så långt som ekonomin och det mänskliga kraven vill. Det får inte finnas skräp, allt bör repareras, återanvändas och allra sist återvinnas helt enligt ett komplext men lättöverskådligt kretsloppssystem i drömscenario. Idag lever vi med en linjär ekonomisk modell, där råvarorna snabbt tar slut – med oljepeaken som ett nämnvärt exempel.

Miljöledningssystem: En handlingsplan över hur man upprättar och upprätthåller miljöarbete vid nån form av aktivitet. Systemet används främst av företag (som har den största miljöpåverkan i samhället) men även organisationer eller egentligen inom all aktivitet där miljöpåverkan kan förminskas. Fler begrepp & mer info finns på nätet: ekobygg.tumblr.com

Slutligen vill jag understryka att sammanfattningen blott är ett ytskrap av kursens breda innehåll. Personligen tror jag att om kunskaper från den här kursen kunde spridas till precis alla, så kanske vi hade börja fokuserat snabbare på det verkligt viktiga. Hållbar utveckling. Då skulle vi inte längre kunna tro oss själva om vi sa att vi älskade våra barn när vi fortsatte i samma tydligt destruktiva spår. Det är blott oss själva vi väntar på.

[ekobygg]

Äh, jag börjar här ikväll

God middag!  Finns så mycket att skriva om helt plötsligt, och då finns det givetvis också ännu mindre tid. Lika bra att bara slänga upp tankarna här under veckan med tanke på att det finns mer att skriva på annat håll.  Till att börja med så har jag börjat fila på en ny utformning av kursernas sammanfattning, men den ligger än så länge bara på ritbordet. Jag hoppas att hinna bli klar med den nya designen innan vår nyligen påbörjade kurs KMA (Kvalitet Miljö Arbetsmiljö) har blivit klar. Alltså inom ca 2 veckor.

Förutom det kikar jag även på att eventuellt byta bloggmedium, beroende på en del funktioner jag saknar som moderator, dock oklart om det är mödan värt ännu, återkommer om det innan veckans slut.

Jag har också funnit ett effektivare bildsystem till mindmapen över resurshållning, som sammanfattar de olika begreppen i ämnet. Innehåller mest vad jag tog med mig, och en hel del sammanfattningar från gemensamma slutsatser samt föreläsningar.

Njut. :P (Saxat från AT Gästblogg)

--------------------------------------------------------------------

God morgon/dag/kväll! Idag återger jag del 1/2 av min beskrivning om kursen resurshållning, en väldigt nyttig kurs och den röda tråden under våra två år i utbildningen. Enjoy!

Resurshållning var under den första veckan mycket informativ och mycket kalla fakta. Vi hade en väldigt engagerad föreläsare och kursledare, Emma Peterson från Terra Institute som verkligen brann för miljöfrågor. Hon var alltid snäppet före i sin Powerpoint-presentation som flöt på i precis lagom takt, och dessutom lades upp tillgänglig på intranätet. Vi aktiverades både individuellt och i grupper, men även igenom olika studiebesök. Finns alltid någonting att fila på men i det sammanhanget var Emma en oslipad diamant. 

Det första vi fick lära oss var ordet hållbart, som innebär att efterlevande generationer ska ha samma förutsättningar till en framtid som vi har haft, och kunna det i all tid framöver utan att behöva ändra sitt sätt att förhålla sig till jordens klimat.

Som tidigare miljöintresserad hade man sedan tidigare sökt en del efter olika vägar till en hållbarare samhällsstruktur. Man visste gott och väl att det var illa, bara tanken på det gav en dålig magkänsla. Man var inte direkt sugen på att söka efter siffrorna. Det blev en elefant i vardagsrummet man inte ville gå in på.

Vi fick se en uppsjö av nedslående, entydiga siffror från olika källor gällandes människans ekologiska påverkan. Lite senare jämfördes Sveriges ekologiska fotavtryck med övriga världens och till sist fick vi rannsaka oss själva på: Länk Man fick skämmas lite grann, men man var nog inte kursens gangster (hoppas jag). Hade alla levt som jag så hade vi spenderat 1.14 jordar / år, 14% över den hållbara gränsen. Jag hade även bidragit till 6.3 ton koldioxidutsläpp varje år. Strax över medel i Sverige.

Vidare fick vi undersöka andra aspekter av miljöförstöringen än de kändaste, exempelvis koldioxidutsläppen (växthuseffekten) och förtunningen av ozon-skiktet. Vi fick lära oss att vi näst intill inte vet någonting om hur giftutsläpp påverkar miljön långsiktigt, eller hur dess kemiska sammansättning reagerar när den möter andra kemikalier under olika förhållanden. En vanlig TV idag innehåller ungefär 4 300 olika kemikalier i onaturliga sammansättningar och koncentrationer. Och de återvinns inte. Bara för att skrapa lite på ytan. Lite.

Veckan lider mot sitt slut och äntligen började vi gå in mer på lösningarna, något jag kommer att skriva mer om imorgon, så jag avslutar med som man säger; det finns inga problem, bara lösningar!

[ekobygg]

Dag sju. Studiedag.

Idag hade jag lite efterforskningar att göra med tanke på läxan vi fick tills på onsdag; en ca 5-10 minuters muntlig redovisning i grupp inför den lilla "klassen" på 13 personer. Min grupps uppgift var att undersöka ett miljöproblem, närmare bestämt freoner och utsläpp av CFC-föreningar. Andra ämnen var Toxiska substanser / Miljögifter,  Jag samlade in och sammanställde lite olika punkter i ämnet och kände mig nöjd vid 12-snåret. Några timmar senare ringde jag tillbaka till min gruppkamrat och fick kort och gott att konstaterat att vi i stort sett klara.  Våra källor blev sajterna The Ozone Hole samt KTH's Intranät. Här har vi snabblänk till en film från den förstnämnda sajten.

Uppgiften var att utforska vad ämnet betyder ur olika perspektiv: - Kemisk påverkan - Biologisk definition - Hur mycket som finns idag - Resultatet på naturen - Påverkan på människan och djuren Vår lilla duo var alltså de som skulle utforska Freoner och CFC-föreningar. Här förkortar jag redovisningen lite grann i de mest övergripande delar:

  Till att börja med så är "Freoner" en CFC-förening. Namnet är ett marknadsprodukt skapat av det amerikanska företaget Du Pont.   Översatt, Freon eller Freons i plural, härstammar från det amerikanska ordet freeze, frysa. Vad är då CFC?   Klorfluorkarboner. Det finns även en senare modifierad variant med sammansättningen HCFC (klorfluorkolväten) som är en "mjukare" freon med 10 gånger mindre ozon-påverkan.   Det såldes framförallt som ett nytt kylmedium till kylskåp och utvecklades till stor del på grund av de första kylmedium som användes; klormetan, eller metylklorid (CH3CL). Denna kemiska förening skapades år 1835 av de franska kemisterna Eugene Peligot och Jean-Baptiste.   Föreningen är ett hopkok av metanol, svavelsyra och natriumklorid. En metod vi har byggt vidare på ända in i modern tid.   Upptäckten gav runt samma år upphov till världens första moderna kylskåp, en vidareutveckling på en tidigare modell som använde ånga. En betydande kemisk formel som förändrade stora delar av världens förhållande till mat. År 1935 uppfanns freonerna och genast bytte man upp sig till dessa hemsäkra freoner, som inte var en brandfara och knappt innehöll något gift alls! Jag föreställer mig åtminstone att attityden var lite sådan.    På 70 -och 80-talet började människan se hur dessa fantastiska freoner hade börjat förtunna ozonlagret och genast började vi sätta in stränga åtgärder mot användandet, som vid det här laget dessutom omfattade drivgas till sprayburkar, tillverkning av plast, industritvätt av kretskort m.m.   Så vitt undersökningar fram till idag har visat så har vi klarat våra mål. Ozon-förtunningen har avstannat, men det är inte bra ännu. CFC-föreningar är nämligen mycket kemiskt stabila, och har en livsspann på ungefär 100 år, beroende på förhållanden. Det är också en av anledningarna till att de är så farliga, för att de orsakar skadan över så lång tid, och därmed kan ackumuleras till löjliga koncentrationer.    CFC bryts ner av solljus, särskilt av UV-B-strålar, som ozonlagret skyddar allt levande ifrån. Eftersom att CFC är lättare än luft, förångas det och stiger ända upp ovanför ozonlagret. När solljuset träffar molekylen släpper det ifrån sig klor-atomer, och en endaste klor-atom kan katalysera förstörelsen av mellan tiotusen och hundratusen ozonmolekyler. Och fram tills dess att den första reaktionen sker så är CFC dessutom en utmärkt växthusgas. Personerna som upptäckte denna processen fick nobelpriset i kemi år 1995.    År 1998 förbjöds nyinstallation av HCFC-produkter, påfyllnadsstopp år 2002. År 1998 förbjöds påfyllnad av CFC-produkter i Sverige, år 2000 förbjöds användande totalt.   Idag uppskattar man att CFC-utsläppet i stort sett har upphört i Sverige.   Hur påverkar detta naturen? Det skapar ozonhål och främjar därmed växthuseffekten, ett av våra största klimathot. Där ozonhålen befinner sig är det extra varmt, solens UV-B blir extra farlig (för allt levande, även havslivet), värmen påverkar i sin tur tryckskillnader, vindar och därmed hela väderklimatet. Tidigast om cirka 100 år hoppas vi att ozonet ska vara i sitt fulla bruk än en gång. 2020 väntar vi oss för än en gång se ozonlagret tjocka till sig.   När det gäller kylskåpen finns det numera kylsystem som utnyttjar vatten och koldioxid som köldmedium...