Varför ska man bry sig om människor som inte bryr sig om dig? Varför ska man bry sig om människor som inte ger dig den tiden du ger till de? Varför ska man bry sig om människor som man egentligen inte borde bry sig om? Dessa frågor snurrar runt i mitt huvud konstant och jag undrar varje dag varför jag fortfarande sitter här och bryr mig om dig när du inte gör det? Vad har du gjort med mig? Vad är det för grop du har tagit mig in i? När ska jag sluta bry mig om dig är största frågan här? Jag är så trött på att hela tiden bry mig om människor som skiter fullständigt i mig och mina känslor. Jag är alltid den människan som ger kärlek och respekt oavsett vad. Varför är det alltid människor som honom som alltid förstör mig? Inte en enda gång har jag varit elak mot dig, inte en enda gång har jag sårat dig, inte en enda gång har jag någonsin fått dig att gråta. Varför ska jag få uppleva allt detta när det var jag som gav dig kärlek. 24 oktober. Den dagen du kom in i mitt liv och tog allt från mig. Du tog min självrespekt, min kärlek och min livsglädje. Det glödet jag hade har jag inte längre efter dig. Ända sen du gick från mitt liv har jag inte varit detsamma. Jag vill inte vara med dig men ändå så vill jag det. Jag ångrar inte att jag kände så som jag gjorde. Jag ångrar inte den kärleken jag gav dig. Jag ångrar inte att jag har slösat min tid på dig. Jag ångrar inte min första kyss. Jag ångrar inte att jag höll dina händer. Det enda jag ångrar är att jag trodde bättre om dig. Jag tror det var det som gjorde mig mest besviken. Det var det som förstörde mig och efter det har jag slutat att lita på folk. Idag sitter jag här 330 dagar senare och tänker fortfarande på dig. Vet inte om jag kan säga att jag tänker på dig lika mycket men du finns fortfarande som ett sår. Jag vågar inte prata med någon om dig för att alla hatar dig. Alla hatar dig. Jag vågar inte nämna ditt namn utan att få höra negativa saker därför har jag valt att inte nämna dig. Jag låtsas som att jag har glömt dig. Innerst inne blöder mitt hjärta fortfarande för dig och det är det som tar på mig mest. Jag ska inte ljuga det tog på mig mer förut än vad det gör nu. Jag hatar att se folk lyckliga med sina partners. Det spelar ingen roll hur dåligt eller hur bra de har haft det jag hatar det. Vet du varför? Pågrund av att jag tänker på dig varje gång någon nämner om deras partner. Det där kunde vara vi, det kunde vara du och jag men du hade andra prioriteringar. Du valde att visa hat och avundsjuka som inte gick att bota. Medan du var svart var jag vit. Du sa alltid till mig att du kände dig trygg med mig men vet du vad, det gjorde aldrig jag. Jag gick alltid på is när jag var med dig men ändå så kändes det bra. Hur kan det kännas bra att gå på is? Hur kan det kännas bra att konstant vara rädd. Hur kan det kännas bra när man inte kan lita på den personen som bryr sig om. Du förtjänar inte detta, du förtjänar inte denna texten. Du förtjänar inte att bli skriven om på detta sättet. Jag har så mycket att ge och erbjuda men du kastade allt som det vore ingenting. Du har allt i livet förutom en sak och det är kärlek. Genuin kärlek.
“din trygga punkt”
