Jag undrar om det bara är jag som redan nu har börjat fundera över julklappsrim till årets julklappar. Det låter nog tidigt för de flesta, men jag har funderat över julrimmande redan förra årets julklappar var färdigöppnade. Jag är rätt glad i rim, det är så sant som det är sagt. Även när jag håller på med annat tänker jag ofta på rim, det oavsett vad jag gör. Jag gillar skidåkning och tillbringar en hel del tid i och utanför pisterna varje vinter. Om det inte är rent extrema förhållanden man åker i så är det ofta jag rimmar i huvudet i takt med svängar och hopp. När jag fick ett fallskärmshopp i födelsedagspresent för ett par år sedan så var det samma sak, om än lite nervösare. Men både innan hoppet och då jag för första gången befann mig i fritt fall innan fallskärmen skulle lösas ut var det just rim som för genom en skalle så fylld av adrenalin så jag trodde jag skulle explodera som en vulkan. Det gjorde jag tack och lov inte, och jag har satt som mål att ta fallskärmscertifikat senast 2020. Nästa år alltså, det blir tigit att hinna när man fegar ur och hittar anledningar att skjuta upp det. På vintern har jag oftast fullt upp med skidåkningen, och naturligtvis med julklappsrim som ständig följeslagare. På sommaren cyklar jag en hel del mountainbike även om jag inte är extremt skicklig på det. Nu cyklar jag ofta på samma ställen och i samma berg som jag på vintern tar mig ned för på skidor, och skidåkning är jag faktiskt bra på. Så att jämföra min stapplande cykeltur ned för en valfri alptopp med samma syssla på skidor är inte rättvist, men jag gillar trots det min mountainbike. Och jag blir bättre och bättre, det är alltid en morot.
Jag är något av en vagabond kan man säga. Jag reser mycket, både i jobbet och privat. Det är inte billigt alltid, även om jag har blivit bra på att hitta billiga resor. Men jag älskar att resa, och skidåkningen i Sverige är för lätt tycker jag. Så det blir många resor till alperna, men även en eller annan solsemester då och då.
