“Jag är mobbad, jag står inte ut här, jag vill byta skola” Vi stretade emot hela sjuan. Stressade och uppfyllda av våra egna bekymmer svarade vi med skepsis och förhalningstaktik. Vad säger att inte detta bara är ett infall precis som vegetariangrejen och tänk vad jobbigt det blir att komma som ny i en åttondeklass och tänk vad tidigt på morgnarna du måste gå upp om du ska gå i en skola i stan och kan du inte försöka anpassa dig lite?
Men till slut släppte förlamningen och vi lyckades få en plats på den lilla cityskolan i sista minuten till åttans skolstart. En gammal inbodd, kommunal skola, inte med den allra bästa betygsstatistiken, inte ens med jättebra omdömen från eleverna själva. Men etniskt orensad och med en sympatisk mix av inkomstskikt.
Byter man skola härute, brukar det handla om uppgradering till något flashigt privat alternativ. Men jag tror kombinationen panik och magkänsla ledde oss precis rätt den här gången. Här togs hon emot med öppna armar, fick genast nya vänner och var plötsligt först uppe av oss alla på morgnarna, för att dansa iväg till skolan i sina Dr Martenskängor. Temaveckan Elevens Val avslutades med skolshow. Hon sjöng skjortan av alla med sitt rockband Muskelsmurf. Och pappa svällde av stolthet.
