Berömt blev Friedrich Wilhelm III:s Palmhus i den väldiga botaniska trädgården på Pfaueninsel i Berlin på 1830-talet. Här under palmernas kronor lär Alexander von Humbholdt ha känt sig återkommen till Orinocos urskogar i Venezuela – den plats han upplevt som den vackraste på jorden. Leopold II av Belgien lade på 1870– och 80–talet en hel stad, inklusive kyrka, under glas, och fyllde upp utrymmet med palmer och tropiska växter.
Kerstin Smeds, "Ett fönster mot himlen", I trädgården, i biblioteket, i världen (2006)

















