Slagbordet.
Idag blev det klart. Det skall ju sägas att jag endast är en glad amatör och att det här har ingenting med restaurering eller möbelvård att göra i ordets rätta bemärkelse att göra. Men jag tänkte ändå berätta lite hur jag gått till väga men först tänkte jag berätta varför. Efter det stod klart att jag och Stina blivit med torp så började tankarna om inredning och viss renovering sprudla igång. Så vi for på både auktion, antikmässa och en del loppisar då vi nu letade efter möbler som vi vill se i vårt framtida hem.
I vår lägenhet här i stan så har vi ett klassiskt Perstorpsbord i köket med dubbla klaffar och i vardagsrummet har vi haft ett lite större teakbord. Även det med dubbla klaffar. I Horröd finns det ingen matplats i köket men ett dedikerat matrum intill. Här tänkte vi att vi bara måste ha en kökssoffa och sen tänkte vi slagbord! Dock visade det sig att man får betala en himla massa pengar för ett slagbord. Detta om man vill ha ett i storlek större, om man vill ha ett gammalt (1800-tal), i bruksskick osv. Prislapparna på dessa bord kom lite som en chock för oss. Vi tittade runt på blocket, på auktioner på nätet och körde och tittade och försökte pruta. Men så blev det ett tillslut ett lagom tappat bord som vi hittade i Lund hos en väldigt trevlig dam. Dessutom fick vi ett pottskåp på köpet. Dock hade hon m.fl. våldfört sig på detta bord.
Flera moden har gått och kommit i vad man skall göra med gamla svenska allmogemöbler. Luta av dem, måla dem vita, lasera osv. Detta var laserat i vitt och leverrött. Detta bord var dessutom dåligt maskinslipat med en rondellslip så där var fullt av små "knorrar" efter slipen som sedan lasyren lagt sig i. Det var förfärligt! Min tanke var att göra bordet lite mer neutralt och trevligt att titta på. Så att varken jag eller någon annan skulle känna att dom behövde fördärva bordet ännu mer om något år.
Så här gick jag tillväga:
Jag började med att slipa bordsskivan, med sandpapper (Grovlek: 80) och kloss, förhand i ådringens riktning. Det gick åt mycket papper för att få bort lasyren vill jag säga. Jag gick även på försiktigt med stålborste. Sedan skurade jag samma yta med kallt vatten och några droppar linoljesopa. Efter det torkade jag av det med en fiberduk för att få bort det sista slipdammet. Efter det torkat ett par timmar så gick jag på det igen med sandpapper och skurade det en gång till. Sedan gick jag över till grovlek: 180 och gjorde samma procedur. Efter det skruvade jag upp alla fula, rostiga skruvar som inte hörde hemma i bordet. Så jag skruvade i nya, rostfria. Försänkte dom och spacklade över dom med Rubinol som jag också gick över hela bordet med där det behövdes. Jag limmade även bordet med trälim där det spruckit. slog i spik för att rädda bordsskivan, försänkte dom och spacklade över osv. Sedan slipade jag ner spacklet och målade över allt spackel med akvarellfärg. Ett pilligt men mycket trevligt jobb. Till sist slipade jag bordsskivan med ett annat slippapper, även det med grovlek 180. Men dock mycket finare.
Nu var det dags för ytbehandling. Kokt linolja med någon droppe zinkvit linolja. Detta för att kokt torkar snabbare än rå och vitt för att få en aning mindre rödgul färg i slutändan. Jag la på olja två gånger, torkade av överflödet och slipade sedan försiktigt med det fina P180 pappret och sedan med vanligt kopieringspapper. Nu är det lent som sammet och tål att både användas och titta på!
Underredet slipade jag endast med grovlek 80 för att få bort en del lack och rugga upp ytan. Ytbehandlingen här blev Roslagsmahogny. För att behålla underredets mörka färg. Sen att hela lägenheten luktar som ett Wasaskepp är ju bara en bonus! Utdragslådan som tidigare var vit-laserad fick samma oljeblandning som bordsskivan. Möjligtvis får den bli mörkare sen då jag tycker det ser lite tokigt ut att den sticker ut så mycket. Annars är jag nöjd och hoppas att vi skall kunna njuta av denna gamla möbel en livstid eller så.
/ Martin