Inutiet
Det är inte dansen, det är inte färgen eller jobbet som krävs. Det är något annat. Det är att det kommer inifrån. Det är kopian av självet. Det är det äkta, det är DET som är kärleken.
Vi kan ju snurra på en boll och jonglera eld med fötterna men vad vi än gör, hur mycket vi än “försöker” så finns det bara en sak som är rätt. Det är det som är inuti oss. Vi kommer aldrig få den kärleken tillbaka vi vill ha utan att skicka ut den och den bor inom oss. I det sanna. När vi skickar ut den studsar den tillbaka.
Det är nog därför vi inte kan imponera på nån? Eller jo det kan man ju... men imponering är inte kärlek? Är man med någon man måste imponera på så kommer man inte orka underhålla. Plus att när ridån går ner, vad är kvar? Det är ju verkligen DÅ som man får veta om de vill ha det som är inuti.