#transparensrapport

[difri]

Kan streaming likställas vid fildelning?

Fokus i upphovsrättsdebatten har länge legat på fildelning men i takt med att hårdare lagstiftning har införst har istället streaming blivit vanligare i Sverige.  I en intressant och insiktsfull artikel skriver Tobias Brandel om streamingens laglighet. Den upphovsrättsliga lagstiftningen klassar i nuläget inte streaming som en illegal handling även om det finns osäkerhet i tolkningen. Vidare är det svårt att identifiera de som distribuerar de upphovsrättsskyddade materialet. Servrarna som lagrar filerna (som sedan streamas ned tillfälligt till persondatorer) är ofta belägna i andra länder och ägarna vill hålla sig anonyma. Så vem ska då ansvara för att förhindra dessa intrång? Detta är en fråga som vi, likt Brandel, vill väcka större diskussion kring.  

En rapport om intressenters uppfattning om illegal fildelning från Europeiska kommissionen visar att rättighetsinnehavare vill att webbleverantörer ska genomföra åtgärder mot dem intrång som begås via deras nätverk. Webbleverantörerna vill dock i sin tur inte alls blanda sig i konflikten. Man är även oense om lösningen till problemen. Brandels krönika omtalar de allt mer förekommande lagliga alternativen till både fildelning och streaming. Rapporten visar att medan marknaden uppmuntras av upphovsrättsinnehavarna tror webbleverantörerna inte att den är tillräckligt effektiv. Så vem ska lösa problemet? Är det rättighetsinnehavarna, webleverantörerna eller ligger kanske svaret hos kunderna själva? Även om streaming är lagligt, så vill Brandel understryka att det inte på något sätt är moraliskt giltigt. Det verkar alltså som att det är till kundernas samvete vi måste lita om det ska ske någon större förändring av marknaden.  

I veckan väcktes åter debatten om myndigheters befogenheter att ta del av informationen som samlas och går via webleverantörers nät. En ny lag håller på att skrivas i USA som innebär att dessa företag måste böta om man inte går med på juridiska fullmakter som ger myndigheter rätt att avlyssna deras användares konversationer. Denna lag skulle tvinga företagen att “enable law enforcement officials to intercept online communications as they occur, according to current and former U.S. officials familiar with the effort.”

Diskussionen tar sitt ursprung i förutsättningarna att förhindra terrorhot och annan brottslighet med nya tekniska metoder. Självfallet finns det två sidor av myntet och förslaget väntas väcka motstånd. Låt oss exempelvis ta en snabb titt på vad läsarna av Washington Post artikel i ämnet tyckte:

                          Obamas administration har heller inte skrivit under förslaget även om detta är ett av deras mest prioriterade lagstiftningsområden under året, enligt en tjänsteman. Förra veckan skrev vi om Ny Tekniks avslöjande om FRA och den nya övervakningssystemet. Det är på många sätt oroande att denna nya trend av övervakning och intrång har satts igång utan debatt eller stöd ifrån medborgarna. Läsarna av WP:s artikel visar ett tydligt ställningstagande mot, frågan är vad de svenska väljarna har för åsikt?

Som ett svar till många webbföretags ansträngningar att redovisa för hur ofta de lämnar ut användarinformation till myndigheter, kom i veckan Electronic Frontier Foundation (EFF) med en egen rapport som undersöker webbföretagens integritets policy. Den är tänkt att ge dessa företag ytterligare incentament att själva publicera informationen.

Man utgår ifrån sex kriterier i sin bedömning av företagen: 1. Kräver fullmakt för utlämnande av information om kommunikation, 2. Berättar för användarna om begäran av information, 3. Publicerar transparensrapporter, 4. Publicerar juridiska riktlinjer, 5. Kämpar för användarnas digitala rättigheter i domstolar, 6. Kämpar för användarnas digitala rättigheter i Kongressen. Om du vill se de fulla resultaten rekommenderar vi ett besök här. Vi kan dock avslöja att medan Twitter var det enda företaget som uppfyllde alla kraven, ligger Apple och Yahoo bland de sämst presterande.

[difri]

Öppna data möjliggör medborgarinflytande och Microsoft publicerar transparensrapport

Efter ett uppehåll här kommer vi åter börja uppdatera Fores Difri-blogg mer kontinuerligt. Här tänker vi dela med oss av nyheter som rör programmets huvudområden: upphovsrätt, integritet och internet governance och de aktuella projekt vi för tillfället jobbar med.

Microsoft meddelade nyligen att man ska börja publicera en transparensrapport varje halvår på de förfrågningar om information man får ifrån juridiska instanser. De ställer sig alltså till gruppen av webbleverantörer som följer efter Google i att redogöra för hur ofta man blir kontaktad av myndigheter världen över som kräver att få användarinformation utlämnad. Dessa rapporter är viktiga i syfte att redogöra för denna typ av informationssökning. 

I USA har det dock under veckan uppdagats att myndigheter ibland söker igenom information från emailkonton utan juridisk fullmakt. The American Civil Liberties Union (ACLU) släppte i förra veckan dokument från Internal Revenue Service, den amerikanska motsvarigheten till Skatteverket, där de hävdar att de inte alltid behöver en fullmakt för att ta ut information. Electronic Comminucations Privacy Act (ECPA) som fastslår att statstjänstemän kan kräva ut information utan fullmakt från en domare av email som har blivit öppnade eller är äldre än 180 dagar. Intressegrupper ifrågasätter dock om detta går i linje med Fourth Amendment i den amerikanska författningen som ska ge ett högre integritetsskydd. Nu kommer förslag från båda kamrarna om en ändring i ECPA.

The Guardian skrev i veckan om hur öppna data möjliggör inflytande i Afrika. Fungerande infrastruktur och därigenom utbytet av data nämns som en av de viktigaste verktygen i denna process. Här är även svenska intressen med och bidrar. Svenska Millicom har på senaste tid utökat sin verksamhet i Afrika inom både telefoni och bredband. I januari meddelade även KTH att man kommer att vara med i ett projekt som bygger fibrer i Somalia, ett land som längre har skakats av inrikespolitiska oroligheter.