
❣ Chile in a Photography ❣

roma★
sheepfilms
Interview Vampire Daily

Discoholic 🪩

tannertan36
No title available
KIROKAZE

Kiana Khansmith
Cookie Run:Kingdom Official!
🪼
Xuebing Du

#extradirty
Game of Thrones Daily
One Nice Bug Per Day
Cosimo Galluzzi
Doug Jones
No title available

if i look back, i am lost

gracie abrams

seen from Jordan
seen from Austria
seen from United States
seen from United States

seen from Australia
seen from India

seen from France

seen from Latvia
seen from United States
seen from United States
seen from Türkiye
seen from Russia
seen from Singapore

seen from T1
seen from United States
seen from Brazil

seen from Türkiye
seen from Morocco
seen from United Kingdom
seen from United States
@withoutyouimdrowning-blog
Och vi bor i samma stad om nätterna
Jag står i köket och kokar spaghetti. Du är inte hemma än. Du är i skolan och jobbar med en uppgift som måste vara klar tills imorrn. Jag har varit i mataffären och handlat lök och tomater. Vi äter spaghetti nästan varje dag. Det är torsdag och senhöst och vi bor inte med varandra men vi delar säng varje natt. Jag går jämt omkring med en påse extrakläder. Bär runt på hårspray och locktångar, knuffas runt i tunnelbanan på morgnarna och får blickar för att man ska inte ha mer än en väska när det är rusningtrafik tycker folk. Du smsar mig att du kommer hem nu och jag sköljer sallad och rör ner tomater i en kastrull. Fyller på med olivolja och salt, vispar om när det börjar ryka, ställer åt sidan och häller av vattnet från spaghettin. Fastän det är oktober har jag fönstren öppna. Bara när jag vet att du kommer sova här för du plockar bort vintersömniga spindlar som om det vore ingenting.
Jag hör låset i ytterdörren och du ropar hallå och då stänger jag av plattorna och möter dig i hallen. Man får inte krama dig den första halvminuten för du är alltid så varm. Du säger det också, varje dag på samma sätt och sedan drar du tröjärmen över pannan. Det är för att du cyklar genom hela stan, blixtsnabbt, förbi rödljus och trottoarer. Jag har sagt nittiotvå gånger att du måste cykla långsammare och mer försiktigt men du skakar av dig det, som om du var toppcyklist och zickzackar självklart över gatorna. Men jag vet att det stora ärret på ditt knä kommer från när du cyklade in i ett av bronslejonen på drottninggatan en sommar innan vi kände varandra.
När du har sparkat av dig skorna och knäppt upp jackan får jag krama dig. Jag gräver in ansiktet i dina mjuka tröjor och du håller om mig runt ryggen, andas varm luft över min panna. Jag har lagat middag säger jag och du går till köket och tittar efter och jag drar upp din skjorta ur byxorna och drar mina fingrar över din rygg när du lutar dig över spaghettin. Du ställer fram glas och tallrikar och så äter vi spaghetti med sallad och tomater framför en dålig dokusåpa och genom fönstret klättrar det in spindlar vi inte kommer att märka förrän dagen därpå. När tallrikarna är tomma flyttar jag mig till ditt knä. Varje kväll efter urdruckna mjölkglas och smutsiga bestick vilar jag hakan på din axel och tittar ut över gården och trädet som gömmer årets kastanjer mellan grenarna. Du är varm igen, av spaghettin. Du klagar men jag bryr mig inte och kanske inte du heller för du kramar hårt tillbaka och jag pressar mina kinder mot dina.
- Vi lägger oss lite i sängen, säger du och vi lämnar tallrikarna på bordet och kastrullerna i diskhon. Jag lägger mig med knäna över dina och spelar ett spel på telefonen. Du tittar på katter på youtube och vill visa mig. - Titta på den här vad gullig. Och jag svarar att jag måste klara banan först och du attackkysser mig och säger att jag är fin när jag är koncentrerad och jag tittar på den gulliga katten på youtube och du vinklar dina ögonbryn sådär som du bara gör när du tycker något är extra fint. Sedan tar du av mig min tröja och dina axlar luktar så gott och spaghettitallrikarna är odiskade och dokusåpan på tv är snart slut och dina händer är så mjuka mot mig. Du smakar salt av cykelfärder genom Stockholms gator, andas tungt.
Och det är allt vad jag saknar med dig nu när du inte är här hos mig. Att dricka mellanmjölk och koka spaghetti, titta på tvprogram vi glömmer bort att vi har sett, att ligga bredvid och spela mobilspel och att vara så nära dig utan kläder. Varje måndag, tisdag, onsdag med dig. Alla dagar som inte skiljer sig särskilt från varandra. Att säga hej och god morgon och att inte göra det. Att istället gå runt på gatorna i ett land jag inte är född i, att dansa på dansgolv bredvid människor som jag aldrig kommer se igen. Som inte gick i min skola eller växte upp i mitt kvarter. Att gå hem, skicka suddiga sms till dig där jag bara minns enstaka ord dagen efter. Att gå och lägga sig i en tom säng och vakna i en ännu tommare. Att inte ha en måndag, tisdag eller onsdag, när jag sätter mig i ditt knä efter en tallrik spaghetti och du är varm från cykelturen men vi bryr oss inte.
Vi är tvåan
Han: Kommer du ihåg i början när alla sa att vi skulle passa så bra ihop?
Jag: Aa.
Han: Det var bra att vi lyssnade på det där, för nu är vi ju tillsammans också. Men vet du? Vi passar inte ihop längre. Vi hör ihop. Vi är inget du och jag som är fina tillsammans, utan vi är ett vi, en enda enhet. Liksom inte som 1 + 1 = 2, utan mer som 2 direkt. Vi är den där 2:an.
Han finns överallt nu
Han finns i min säng, för att det är där vi har legat tätt inslingrade i varandra tillsammans precis varje natt sen julafton. Han finns i hela min spotifylista, för att vi har lyssnat igenom varenda låt där ihop. Han finns i min telefon, i alla sms och i alla bilder. Han finns i alla mina kläder, för att hans händer har varit under och i dem allihopa tiotusentals gånger. Han finns i hela min mun, för att hans tunga har nuddat varendaste millimeter av min tunga, mina tänder och min gom. Han finns i mina tankar hela tiden, när jag blundar, när jag sover, och till och med när jag försöker tänka på annat som inte har med honom att göra. Han finns i alla pastarätter jag äter, för att det alltid är pasta vi slutar upp med att laga när vi inte vet vad vi ska äta till lunch. Han finns i lukten av kanelbullar och nybryggt te, för att vi alltid dricker det i hans kök mitt i natten. Han finns i varje fullmåne, för att vi har tittat på den så många gånger tillsammans, och för att han blev så fascinerad när jag lärde honom att den lutar olika beroende på var på jordklotet man befinner sig. Han finns på vägen förbi Bromma Blocks, för att det är där vi åker mellan hans hus i Spånga och mitt i Bromma. Han finns i varje bil som jag hör bromsa in utanför mitt hus, för att jag alltid hoppas på att bildörren ska smällas igen för att därefter höra snabba fotsteg uppför trappen till min dörr och att det sen ska ringa på dörren, och att det är han som står där. Han finns i Pringles Sour Cream & Onion, och i gräslöksdippen och Pepsi Max som vi alltid har till.
Och det viktigaste av allt. Han finns i mitt hjärta, för att han har fått tillåtelse att vara där. För all tid jag har kvar.
Coca Cola och sex i bilen
"Jag är sugen på Coca Cola."
Hans hand vilar på min mage, min hand kramar mjukt hans nacke. Tätt ihop i sängen ligger vi och tittar in i varandras ögon. Klockan är två på natten och det är en helt vanlig tisdag och jag är sugen på Cola.
"Kom så åker vi då."
Han får det alltid att låta så enkelt. Jag kramar om honom och kysser honom på kinden. För att han är så fin. Och för att han bara gör det som faller honom in, det som han har lust med. Utan att tänka på att klockan är två och att han ska jobba dagen efter.
Vi har sex i bilen på väg till Seven Eleven. För att vi vill. För att vi är unga. Och för att det är det vi har lust med just då.
Jag vill vara ung med honom hela livet.
Without you
You´ve become so important to me, and I just realised something. I can´t live without you. I just can't.