Så görs en innovationstävling framgångsrik
Vilka upphandlingsregler måste man följa? Hur når man egentligen ut till sin målgrupp? Och hur mycket tid måste man egentligen lägga på planeringsarbetet för att det ska bli bra? Det är några av de många frågor som under våren har kommit upp, då jag under ett par månader har följt tre projekt som fått stöd från Vinnova för att planera innovationstävlingar.
Denna text skrev jag som ett gästblogginlägg till Vinnovas blogg om Öppen innovation / Open data, men jag passar även på att lägga texten också här.
Innovationstävlingar går ut på att använda tävlingsformen för att identifiera behov och ta de bästa lösningsförslagen vidare till implementering och/eller kommersialisering. Läs mer här och här. Vill du själv söka ekonomiskt stöd – missa inte den aktuella utlysningen Innovationstävlingar 2014.
Det främsta syftet med projektföljandet var att underlätta för Vinnova och projektdeltagarna själva att dra lärdomar av varandra. Och för att ta det viktigaste först – här är några lärdomar från det arbetet:
Innovationstävlingar är ett billigt sätt att åstadkomma potentiellt sett stora resultat när man vill eller behöver ta hjälp utifrån. Historiskt finns många bra exempel på detta.
Tävlingsformen kan attrahera helt nya typer av företag och andra konstellationer än vad en ordinarie upphandling eller offertförfarande gör.
Att marknadsföra tävlingarna på rätt sätt är en rejäl utmaning – men det finns exempel på projekt som har träffat ”mitt i prick” och fått väldigt stort genomslag.
Bättre att satsa på spets snarare än bredd när det gäller att hitta potentiella tävlingsdeltagare
Krångla inte till det, varken i tävlingsupplägg eller genomförande. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det.
Ta gärna hjälp utifrån för att få perspektiv på saker som annars lätt kan missas, t.ex. att individuellt kontakta potentiella tävlingsdeltagare.
Låt deltagarna pitcha sina idéer med hjälp av korta filmer. Se t.ex. Kickstarter som en förebild.
Skapa ett nätverk för alla bidragslämnare som går till final eller motsvarande. Tävlingsalumner är en viktig grupp att vårda kontakterna med, inte minst för framtida bruk.
Ta tillvara på de bidrag som också inte vinner – där kan finnas guldkorn som går att förverkliga i någon annan form.
Det tar tid. Nästan alla som jag har pratat med har insett att tiden som det tar att planera och genomföra tävlingar ofta underskattas.
Projekten som jag under våren har följt har i sig haft ganska olika inriktning:
Ett handlar om ett företag som vill minska den totala miljöpåverkan vid nybyggnationer
Ett är en medlemsorganisation som vill uppmuntra till minskad energianvändning i fastigheter
Ett går ut på förbättra vattenkvaliteten i ett asiatiskt land, och är ett samarbete mellan en akademisk institution och ett kommersiellt globalt företag
Alla lärdomar och insikter har lagts upp på en intern lösenordsskyddad webbplats som bara Vinnova och projektmedlemmarna själva har tillgång till. Detta upplägg har gjort att projektledare för alla projekt har kunnat känna sig trygga med att dela med sig av såväl framgångar som motgångar. Utgångspunkten har varit att ingen ska behöva nämnas publikt om man inte själv tar initiativ till det – därav min lilla avidentifiering av projekten här ovanför.
Tävlingar – bara för entreprenörer?
En hypotes är att innovationstävlingar tilltalar en viss typ av företag och utlysningar en annan typ. En representant på Vinnova har t.ex. berättat att hen uppfattat att unga entreprenörsföretag är sådana som särskilt gillar tävlingar. Bland de personer som just jag har träffat hittar jag dock faktiskt inget belägg för detta. Små entreprenörsbolag har visserligen generellt sett lättare att anpassa sig efter nya spelregler, men intresset och entusiasmen för innovationstävlingar har inte varit mindre bland storbolagsrepresentanterna. Mycket kan visserligen tänkas vara personberoende, men jag har inte grävt djupare i det.
Jag har också stött på personer som är mindre entusiastiska över tävlingar som upphandlingsform. En person var en tidigare arkitekt, och menade att arkitektbranschen är ”söndertävlad” vilket har lett till att det är väldigt svårt för små arkitektkontor att vinna större kontrakt. Personen i fråga var dock fortfarande positiv till att använda tävlingar för att få in idéer.
Fördelar med innovationstävlingar
En av de stora fördelarna (för arrangören) med innovationstävlingar är att kostnader främst uppstår i samband med att tävlingen är framgångsrik. Om tävlingen ”misslyckas”, t.ex. genom att inga tillräckligt slagkraftiga förslag kommer in, då är kostnaderna samtidigt begränsade.
En lista över svenska innovationstävlingar finns längst ner i detta inlägg. Internationellt sett finns ett hyfsat stort utbud av innovationstävlingar. En av de mest populära var Darpas pusselpris som lockade hela 9000 deltagande lag. Mest högtflygande är nog koncepten från X Prize Foundation som bl.a. ligger bakom en oljesaneringstävling, en rymdfärdstävling, och en hälsodiagnosticeringstävling,
Tre andra projekt som kan vara värt att titta närmare på är Netflix Prize (som förbättrar algoritmer), samt Nestas ”The Big Green Challenge” och det nu aktuella Longitude prize 2014. Även webbplatser som Kickstarter, Indiegogo och liknande bör i sammanhanget nämnas.
Inspirationsdag för ökat utbyte
Under våren arrangerades även en inspirationsdag i Vinnovas regi. Tanken med dagen var att låta tidigare och nuvarande innovationstävlingsarrangörer utbyta erfarenheter och få inspiration från varandra och från några inbjudna talare.
Några insikter från denna dag var att många projekt kämpar en hel del med sin marknadsföring, och att nå ut till rätt personer. Alla projekt på plats är nationella, men flera av dem har internationell potential som dock (inte ännu) utnyttjas. Några tävlingar är breda – andra smala, men en majoritet använder i alla fall en flerstegsmodell i urvalsprocessen.
På den personliga topplistan
Vad har då varit de allra mest intressanta lärdomarna under projektföljandet? Personligen brinner jag för innovation, och har själv tidigare varit tävlingsprojektledare (nämligen för Teknik-SM 2003 och Teknik-SM 2004) så sannolikt tillhör jag den skara som ser entusiastiskt på tävlingar som tillvägagångssätt för att uppnå önskade syften.
Jag håller med Erik Borälv om att potentiella tävlingsarrangörer bör börja i liten skala och våga testa olika saker, för att på så vis få en grundläggande insikt i och erfarenhet av arrangörskap.
Jag tycker även att arbetet med marknadsföringen är intressant. Visst är det bäst att satsa på spets och nå ”rätt” personer, men genom att samtidigt göra en bred satsning så ökar sannolikheten för att också få den önskade spetsen.
Vad som sker efter tävlingen ska heller inte glömmas bort: Mycket resurser läggs ofta på att planera och genomföra tävlingar, men minst lika viktigt är att följa upp efteråt – där kan många lågt hängande frukter plockas i form av innovationseffekter, marknadsföringspåverkan och – inte minst – förberedelser för kommande tävlingar.
En artikel från början av året handlar om innovationstävlingar – mot en svensk modell, och är skriven av Olle Dierks på Munktell Science Park och Jenny Järvelä från Innovatum:Innovationstävlingar – Mot en svensk modell (PDF).
Videofilmade lärdomsintervjuer
Under projektets gång har jag gjort ett 20-tal enkla videointervjuer, och några av dem vill jag passa på att lista här:
Charles Wessner från National Academy of Sciences
Fredrik Sand från Stockholms Handelskammare
Olle Dierks från Munktell Science Park
Ett urval av svenska innovationstävlingar
Till sist vill jag lämna en lista över några av de innovationstävlingar som redan arrangeras i Sverige. Se det som ett urval – inte en komplett förteckning:
Smart Living Challenge
http://2014.smartlivingchallenge.com/
Smart Living Challenge is an open, international innovation competition designed to generate business opportunities and ideas that foster a sustainable lifestyle in urban environment.
Green Innovation Contest
http://greeninnovationcontest.se/
Teknikupplevelsecentrat Innovatum projektleder, med stöd av Energimyndigheten, Tilllväxtverket samt Västra Götalandsregionen.
Bygginnovationens innovationstävling
http://www.bygginnovationen.se/sa/node.asp?node=1389
Tävling med för att skapa miljöteknikinnovation inom samhällsbyggnadsområdet
Post- och telestyrelsen: Nåbar för alla?
http://www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Anvandbarhet-och-tillganglighet-/Innovation-i-host/Utlysningar/Nabar-for-alla/
Tävling kring IT-lösningar som kan ge personer med funktionsnedsättning ökad tillgång till information på nätet
Open Stockholm Award 2014
http://www.openstockholmaward.se/
Skapa nya idéer och lösningar rörande utveckling av service och mobila applikationer, baserad på stadens öppna data.
Samsa – återvinningscentralsinnovationstävling
http://www.samsa-innovation.se/
Idéer söks som kan utvecklas och komplettera eller ersätta dagens återvinningscentraler. (Missa särskilt inte den informativa filmen!)
LiO: Köra bil säkert efter hjärnskada
http://www.lio.se/innovationstavling/
Landstinget i Östergötland letar efter en bra metod för att utvärdera människors förmåga att köra bil säkert efter att de drabbats av någon typ av hjärnskada.
Inission innovation award
http://www.inission.com/
Egentligen ingen innovationstävling, men ändå intressant: ”Genom tävlingen vill vi hjälpa nya entreprenörer och idéer att växa och frodas genom att bjuda på industrialisering och tillverkning under ett år. Har du en briljant idé men inte kapitalet eller resurserna att komma igång? Vi hjälper dig från kravspecifikation till prototyp, färdig produkt och serieleverans.”
LYS – klimateffektiv teknik
http://www.mdh.se/aktuellt/lys
Innovationstävling inom klimateffektiv teknik. Arrangeras av Mälardalens högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun och Sustainable Business Mälardalen. Stöds ekonomiskt av Vinnova.
Swedavia Airport Innovation Challenge 2014
http://swedaviaairportchallenge.com/
Syfte: hitta en lösning som kan minska markbuller i bostadsområdet Bromma Kyrka
Warm water innovation challenge
http://www.paperprovince.com/tavling/
Syftet är att få fram idéer kring vad man kan göra med det varma spillvattnet från skogsindustrins produktionsanläggningar. Stöds ekonomiskt av Vinnova.
Postkodlotteriet: Green Challenge
http://www.greenchallenge.info/
Inte någon innovationstävling i ordets rätta bemärkelse, men ändå intressant.
Sörmex
http://sörmex.se/
Idétävling med syfte att främja innovationer i Sörmland. Kordineras av Munktell Science Park.
Crowding.se
https://crowding.se/challenges?show=finished
Svensk lista över mer eller mindre innovationsinriktade tävlingar
tangentwithtanner
andulkaphoto
prguitarman
germansingergirl
gummygunk
origamiaround
janainaart
jbbartram-illu
turnnoffyourmind
jacobvanloon
2087