anna lous literature

[annalousliterature-blog]

Kanariefågeln gungade på sin pinne i matsalsfönstret och doktor Kenshawe ledde samtalet. Hon talade om politik, om författare. Hon nämnde Frank Scott och Dorothy Livesay. Hon sade att Rose måste läsa dem. Rose måste läsa än det ena, än det andra. Rose bestämde sig surmulet för att inte göra det. Hon höll på att läsa Thomas Mann. Hon höll på att läsa Tolstoj.   Innan Rose kom till doktor Henshawe hade hon aldrig hört talas om arbetarklassen. Hon tog termen med sig hem.   "Typiskt att det här är sista området i stan som får avlopp", sade Flo.   "Självklart", sade Rose lugnt. "Det här är arbetarklassens stadsdel."   "Arbetarklassens?" sade Flo."Inte om dom som bor här i trakten har nåt att säga till om."

from the Short story Collection “Tiggarflickan” (orig. The Beggar Maid) by Alice Munro

[annalousliterature-blog]

[annalousliterature-blog]

2017: a year in books

Januari:

Mrs Dalloway - Virginia Woolf

Liv till varje pris - Kristina Sandberg  

Genusperspektiv på pedagogik - Inga Wernersson 

Tiggarflickan - Alice Munro 

Februari:

De polyglotta älskarna - Lina Wolff  

Djupa, kärlek, ingen. Dikter 1992-2005 - Ann Jäderlund 

I väg, på plats - Pia Juul  

Mars:

Utplåna fraserna - Ingeborg Bachmann  

Älskade - Toni Morrison 

Hundra år av ensamhet - Gabriel García Márquez  

Case Closed 16 - Gosho Aoyama  

Case Closed 17 - Gosho Aoyama  

April:

Maken: en förhållanderoman - Gun-Britt Sundström  

Vasa: a swedish warship - Fred Hocker 

Att fånga tillfället. Hur ett fiaskobaserat enföremålsmuseum blev världsberömt - Klas Helmerson  

Framtidens feminismer: Intersektionella interventioner i den feministiska debatten - red.Paulina de los Reyes 

Mary - Aris Fioretos  

Maj:

I love dick - Chris Kraus  

Det här är hjärtat - Bodil Malmsten 

Juni: Jag älskade honom - Anna Gavalda  

Drottningen vänder blad - Alan Bennett 

Zeitaspekte. Anthologie - Rita Kuhn 

Regn - Josefine Klougart  

De blå silkesstrumporna - Elin Wägner  

Ojura - Stina Stoor  

Juli: Anvisning att på 60 minuter bliva konstkännare - August Strindberg 

Att titta ut genom fönstret - Orhan Pamuk  

Bliss - Katherine Mansfield 

Augusti: Jag brinner: roman - Torbjörn Säfve  

Språk och kön - Ann-Catrine Edlund 

Början - Gun-Britt Sundström 

Tiden - Maria Küchen  

Madame de Breyves melankoliska sommar - Marcel Proust 

September: My Name is Aram - William Saroyan 

Ett köns bekännelse - Riikka Pulkkinen 

Oktober:

Träume - Günter Eich  

Andorra - Max Frisch 

Sociolingvistik - Eva Sundgren 

Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper - Torlaug Lökensgard Hoel

November:

Jag skulle så gärna vilja förföra dig - men jag orkar inte - Margareta Strömstedt

Sång till en fjäril - Maria Küchen 

Das Muschelessen. Text und Kommentar - Birgit Vanderbeke 

Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig - Bodil Malmsten 

December:

Fråga Alice - Beatrice Sparks

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket - Gunnar Ardelius

Den tyska grammatiken  - Ulrike Klingemann

Carmilla - J. Sheridan Le Fanu

The Murders in the Rue Morgue - Edgar Allan Poe

The Lion, the Witch and the Wardrobe (The Chronicles of Narnia #2) - C.S. Lewis

Snedronningen - Hans Christian Andersen

Persepolis #1 - Marjane Satrapi

The Arrival - Shaun Tan

Cirkeln (Engelsfors #1) - Mats Strandberg

Hjärtans fröjd - Per Nilsson

Näktergalen och rosen & Lady Alroy - Oscar Wilde

Kärleksprövningen - Mary Shelley

Efter balen - Lev Tolstoj  

[annalousliterature-blog]

Min fru sa då: Det är nog så, Max, att du aldrig sett någon kvinna göra något alls. Vad menar du? sa jag. Du har aldrig sett någon. Du har bara sett dig själv, och kvinnorna du haft har bara varit de speglar som du kunnat se dig själv genom.

from “De polyglotta älskarna” by Lina Wolff

[annalousliterature-blog]

- Min mor var en sådan kvinna som aldrig hört talas om vare sig depressioner, galenskap eller utmattning, fastslog han stolt. Och allt av den enkla anledningen att hon aldrig skulle ha tid att vara varken det ena eller det andra. Det var saker som hon avfärdade med en fnysning och ett föraktfullt ögonkast. Borgerligt trams sa hon om det, sådant som grossister, bohemer och vissa sorters män kan tillåta sig. - Folk som min mor, sa min far, måste tänka praktiskt. I kronor och ören och timmar och minuter. De kan inte sitta och ha ont i själen.

from “De polyglotta älskarna” by Lina Wolff

[annalousliterature-blog]

Varje kväll och natt sträckte hon sig efter honom och ropade hans namn, skrek hans namn, grät hans namn. Men hon vågade inte gå till honom. Hon hade sagt och gjort så mycket hemskt. De hade gjort varandra så illa.

from “Bortom ljus och mörker” by Lotta Thell

[annalousliterature-blog]

Han var borta nu, men ändå var han överallt. I luften och golven och väggarna och taken, i hennes blodkärl och andetag.

from Lotta Thells “Bortom ljus och mörker” 

[annalousliterature-blog]

det blir så trångt och instängt var snäll och flytta hela världen så kanske mitt inre får plats

Sara Olofsson

[annalousliterature-blog]

är jag blott ett hål i evigheten, som fylls igen efter mig?

Jonas Moström

[annalousliterature-blog]

Sorg är för evigt. Den försvinner inte, den blir en del av dig, steg för steg, andetag för andetag.

from “Himlen börjar här” (orig. The Sky is Everywhere) by Jandy Nelson

[annalousliterature-blog]

man hinner inte stanna upp och upptäcka att varje dag är livet, som passerar förbi

Anja Lenner

[annalousliterature-blog]

Redogör för alla gånger du tyckt synd om dig själv. Stanna kvar i den känslan tills du ruttnar. Redogör för smärtreflexen. Sitt vid ett kafébord och se ut som om du väntar på någon. Svara på följande frågor: Var i kroppen sitter olycklig kärlek? Hur många röster krävs det innan det bildas ett sorl?

from “När du blundar tittar jag” by Gunnar Ardelius

[annalousliterature-blog]

§ Den som tillfogar annan person kroppsskada jag längtar efter dina händer sjukdom eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller annat sådant tillstånd jag är galen i dig dömes för misshandel till fängelse i högst två år eller jag hatar dig om brottet är ringa, till böter.

from “När du blundar tittar jag” by Gunnar Ardelius

[annalousliterature-blog]

[annalousliterature-blog]

Titti ligger på lasarettet. Maj tittar inte upp från sin vita virkning, suckar och säger att Titti har ju varit helt slut så länge - hon är medvetslös Maj, Georg hittade henne på köksgolvet i villan - nu stannar handen, virknålen - är det så illa? Han nickar. Vi måste fara dit genast - Maj reser sig, skyndar ut mot tamburen, tar kappan, kängorna - han får på sig sin överrock - var är handskarna, nej han behöver inga handskar - det är hemskt kallt ute - fast vi tar ju bilen, ta med virkningen om vi måste vänta. Men de hinner inte. Georg sitter intill henne - det hjälplösa ansiktet när han ser upp på dem, sköterskan, doktorn... Tittis händer på magen - ögonen slutna - får han aldrig se de där ögonen mer? - Georg - Georg säger att hon var ju till doktorn  flera gånger, jag avrådde henne aldrig från att söka, men de hittade ju inget, hon var så ledsen för Henrik... det bara tog slut - de kopplade bort allt direkt - hon hade inte ont, jag vet inte om de gav morfin, ingen ångest, jag tror inte hon hade ångest, Tomas, vad tror du? Maj sätter sig intill Georg, Tomas på Tittis andra sida. Borde han röra hennes händer? Smeka hennes kind? Hur ska vi klara oss utan dig?   Jag vill inte, säger Georg. Jag vill inte vara utan henne.

from “Sörja för de sina” (Böckerna om Maj) by Kristina Sandberg

[annalousliterature-blog]

Hon var dubbelt så intelligent som han och ändå såg hon allt genom hans ögon - en av äktenskapets tragedier. Hon hade sitt eget goda omdöme och ändå citerade hon alltid Richard - som om man inte till punkt och pricka visste vad Richard tyckte, om man hade läst Morning Post vid frukosten!

from “Mrs Dalloway” by Virginia Woolf  

[annalousliterature-blog]

Det var en ryslig bekännelse att göra (han satte på sig hatten igen), men nu, vid femtiotre års ålder, hade man knappast mer något behov av människor. Livet självt, varje sekund av det, varje droppe av det, det här ögonblicket, nu, i solen, i Regent's Park, var nog. För mycket faktiskt. En hel livstid var för kort för att man skulle hinna njuta allt till fullo, nu när man hade förvärvat förmågan att utvinna varenda gnutta av njutning; varenda nyans av innehåll: bådadera var så mycket starkare är förr, så mycket mindre personliga. Det var otänkbart att han någonsin mer skulle lida som Clarissa hade fått honom att lida.

from “Mrs Dalloway” by Virginia Woolf