♡

I en vardaglig kamp om att inte ta mitt liv.

[evas-linnea]

Med skakande händer och rinnande salta ränder försöker jag ännu en gång koncentrera mig på att andas Känns som att luften tar slut efter varje andetag Känner jag efter brister jag. Med ett öppet hjärta är det svårt att hålla emot Svårt att inte se fint i allt som kommer runtomkring och värmer upp Med en blottad själ är det svårt att sluta vara mottaglig Sluta känna Aldrig mer, säger jag åter igen. Aldrig mer ska mitt hjärta få slå tätt intill en annans andetag, i hopp om en trygg närhet. Aldrig mer ska min kropp få beröras utav någon annans händer. 

[evas-linnea]

[evas-linnea]

[evas-linnea]

[evas-linnea]

If you are honest with me, you'll never loose me.

[evas-linnea]

[evas-linnea]

Letar bekräftelse, alltid där jag en gång redan släppt en hel berättelse. Vad hände med att vända blad? Läser mina kapitel om och om igen. Vet inte hur man släpper tag.  Men det är mig jag saknar.  Det måste vara så. 

Lättnaden i min själ Glädjen på mina läppar Leendet i mitt hjärta

Den omfamnade tryggheten som tog fram det bästa i mig.  Det är den jag saknar.  Inte honom, inte henne.  Utan mig. 

[evas-linnea]

[evas-linnea]

https://www.youtube.com/watch?v=m6TXPNybrmk&list=PLWlTX25IDqIy_HeO8BsOyt0wAhE9No3Nt&index=11

[evas-linnea]

https://www.youtube.com/watch?v=J_ub7Etch2U&index=4&list=PLWlTX25IDqIy_HeO8BsOyt0wAhE9No3Nt

Sam S.

[evas-linnea]

Med skakande händer och rinnande salta ränder försöker jag ännu en gång koncentrera mig på att andas Känns som att luften tar slut efter varje andetag Känner jag efter brister jag. Med ett öppet hjärta är det svårt att hålla emot Svårt att inte se fint i allt som kommer runtomkring och värmer upp Med en blottad själ är det svårt att sluta vara mottaglig Sluta känna Aldrig mer, säger jag åter igen. Aldrig mer ska mitt hjärta få slå tätt intill en annans andetag, i hopp om en trygg närhet. Aldrig mer ska min kropp få beröras utav någon annans händer.

[evas-linnea]

https://www.youtube.com/watch?v=iJAgHy3es8w

wow.

[evas-linnea]

Rädslan som ligger och väntar bakom alla ord.  Bakom all tystnad.  Att vara naken kan vara så många olika ting.  Räknas rädslan som självorsakad om man själv är den som tagit av sig sina kläder?  Om man själv är den som har klätt sig i sina känslor? Ensam på mitt golv.  Tända ljus och ett glas rödvin.  Jag hade valt att somna till takten av hans andetag över allt annat.  Kravlöst.  Jag hade kunnat lova det. En kravlös närhet. Om han inte var så rädd.  Rädd för mina ord, rädd för min tystnad.  Rädd för min mänsklighet. 

[evas-linnea]

Han.

Tusen svarta vingar korsar vinden  Med ett endaste andetag tätt emot mitt skinn, inborrat i min nacke väcktes ett lugn. Två vingar flyger lätt, solljuset kysser vårt skinn Leende emot leende Finns ingen bättre kyss sa du och drog mitt hår bakom mitt öra. 

[evas-linnea]

Lusten i hans andetag,  I hans händer tryckta emot min kropp.

I mina fingertoppar emot hans skinn ligger en helt annan längtan 

Hans läppar rör aldrig vid mina,  Men hela tiden rör mina vid hans

Från att ha legat utan kläder i timmar insåg jag plötsligt hur naken jag var.

Han ler.

Gråten satt fast i min hals. 

Med osäkra steg gick jag i regnet därifrån. För vare meter åt ångesten upp mig allt mer. 

Hans namn dök upp på min skärm och tårar började strömma ner för mina kinder.  Hans kropp var fylld med stress. Stress över känslor. “Jag var fin, jag var till och med någon som han velat att hans flickvän - om han haft någon - var som” 

Men jag är ju som jag är?  Oförstådd går jag fortfarande med osäkra steg.  Oförstådd i varför ärlighet är en svårighet för människor jag tycks ty mig till.  Oförstådd i varför jag ses som en person som skulle gå sönder, alltså bokstavligen talat gå sönder om människan framför mig inte kan ge hela sitt liv åt mig.  Helvete. 

Jag vill inte att någon ger hela sitt liv åt mig. Jag vill inte att jag är hela någons liv heller. Jag vill leva. Jag vill vara fri. Vill älska och älskas.  Men ingen tycks förstå mig.  Ingen tycks se värde i mig.  Jag gav mig till honom.  Jag gav mig till honom. 

Men han gav aldrig sig själv till mig. 

[evas-linnea]

Jag Tackar räddslan ikväll

för det att jag har någon, mer än en - bredvid min sida som jag är livrädd att förlora.

[evas-linnea]

Dom finaste änglarna tas först.

En sån där tomhet då hjärtat värker vid varje slag.

Jag saknar dig, vi saknar dig.

Vår fina, fina Mats.