we're not kids anymore.
Three Goblin Art
Origami Around
Xuebing Du
pixel skylines
Today's Document
Sweet Seals For You, Always
Game of Thrones Daily
No title available
DEAR READER
I'd rather be in outer space đž
⣠Chile in a Photography âŁ
PUT YOUR BEARD IN MY MOUTH
taylor price
Janaina Medeiros
tumblr dot com
Monterey Bay Aquarium
art blog(derogatory)
will byers stan first human second
JBB: An Artblog!
seen from Croatia
seen from TĂŒrkiye
seen from Belgium
seen from Malaysia
seen from Japan
seen from Russia
seen from TĂŒrkiye
seen from United States
seen from TĂŒrkiye
seen from TĂŒrkiye
seen from TĂŒrkiye
seen from Malaysia
seen from China
seen from Iraq
seen from Austria
seen from Venezuela
seen from Venezuela
seen from Spain
seen from United States
seen from United States
@fk86-blog
Filmen Àr ett exempel pÄ hur 3D-print kan anvÀndas för att lÀra ut astronomi för blivande astronauter. Studenter lÀr till exempel om Mars med 3D-print. Se gÀrna filmen som du finner hÀr ovan (inbÀddad frÄn Youtube).
NÀtverkande Àr skolans nyckel
Internet innebÀr att miljarder mÀnniskor nu Àr ihopkopplade med varandra. Och fler kommer komma till i takt med att till exempel Facebook anvÀnder sig av ballonger för att ge Internet till exempelvis lÀnder som Sri Lanka. NÀr vi som skola kopplar upp oss mot det informationsnÀtverk som Internet har gett oss sÄ innebÀr det att vi blir grannar med uppkopplade skolor i Tokyo, Shanghai, Sao Paulo, Brasilia, New York, Washington och sÄ vidare.
En uppkopplad skola gÄr frÄn att vara en fysisk plats i det lokala samhÀllet till att vara en aktör eller en nod om man sÄ vill pÄ den globala arenan. Detta fÄr effekter pÄ hur vi organiserar skolan. Skolan som den ser ut nu Àr uppdelad i separata enheter med separata huvudmÀn. Men nÀr vi blir uppkopplade mot Internet sÄ medför det att vi blir helt beroende av att kunna nÀtverka med andra aktörer inom skolomrÄdet pÄ den globala scenen. Vad som hÀnder i skolor runt om i vÀrlden frÄn Tokyo till New York har en betydande effekt pÄ vad vi behöver arbeta med för att utveckla den egna verksamheten i Sverige.
VÄr kompetens ligger inte lÀngre i att föra ut det vi vet inne i verksamheten till vÀrlden, utan att föra in det som hÀnder i vÀrlden till vÄr verksamhet i tillrÀckligt stor omfattning och tillrÀckligt snabbt för att vi ska kunna agera nÀr det vÀl Àr dags dÀrute. För att kunna göra detta Àr vÄr förmÄga att nÀtverka med andra och omvÀrldsbevaka helt avgörande för framtidens skolverksamhet. De skolor som Àr duktiga pÄ att koppla sig samman med andra skolor, att nÀtverka och att omvÀrldsbevaka kommer bli mycket framgÄngsrika i framtiden.
Om man anvÀnder digitala lÀrresurser och lÀromedel rÀtt kan de bidra till att skapa detta skifte. Genom att det material vi anvÀnder i skolan övergÄr alltmer till digital form kan vi allt snabbare uppdatera innehÄllet och möjligheten för vad Dan Gillmor kallar "The former audience" att vara delaktiga i att föra in material i skolan ökar kraftigt, till exempel genom kommentarsfÀlt och funktioner dÀr lÀrare kan lÀgga till eget material.
Vi diskuterar likvÀrdighet utifrÄn ett nationellt perspektiv idag. Jag tror vi kommer behöva diskutera likvÀrdighet utifrÄn ett globalt perspektiv. För mig handlar likvÀrdighet idag om att en elev i Sverige och en elev pÄ Sri Lanka ska kunna ta del av samma högkvalitativa utbildning. Det gÄr om man anvÀnder Internet till sin fulla potential.
Krisen inom MP
Valberedningen föreslÄr enligt uppgifter till SVT att bÄda sprÄkrören i Miljöpartiet ska bytas ut. Detta beroende pÄ dÄliga förtroendesiffror. Samtidigt förnekar man frÄn Miljöpartiet att det ska finnas en sÄdan linje frÄn valberedningen. MP:s kongress Àr nÀsta vecka (börjar pÄ fredag). Innan dess lÀr vi fÄ veta mer kring hur det hela ligger till.
Allsvenskt toppmöte slutade i ny skandal
Ănnu en gĂ„ng har ett allsvenskt möte fĂ„tt avbrytas. Ănnu en gĂ„ng har spelare och funktioner satts i direkt fara nĂ€r de Ă€gnat sig Ă„t den sport de Ă€lskar och vill hĂ„lla pĂ„ med. Att sedan en Frölunda spelare rusar in pĂ„ planen efter att matchen avbrutits gör inte saken bĂ€ttre. Vi mĂ„ste fĂ„ ett slut pĂ„ det hĂ€r pĂ„ vĂ„ra fotbollsarenor. För fotbollens skull om inte annat.
IT-strategin för skolan
Ăr lite sen pĂ„ den hĂ€r bollen. Men hĂ€r kommer en artikel som handlar om den strategi för digitalisering av skolan som Skolverket har tagit fram. Jag har för att kunna bedöma den hĂ€r strategin tagit fram siffror för vad som kommer hĂ€nda i den digitala vĂ€rlden under tiden (2017-2022) som IT-strategin gĂ€ller under. Siffrorna utgĂ„r frĂ„n att dagens takt hĂ„ller i sig de kommande fem Ă„ren, vilket den sannolikt inte kommer göra dĂ„ prognoser tyder pĂ„ en Ă€nnu snabbare utveckling framöver hĂ€r. Bland annat flera prognoser som kommit frĂ„n Cisco. Men hĂ€r Ă€r siffrorna i alla fall (KĂ€lla Statistic Brain).
131400000000 lÀnkar kommer delas pÄ Facebook under perioden 2017-2022. 262800000000 vÀnförfrÄgningar kommer skickas pÄ Facebook under perioden 2017-2022. 394200000000 meddelanden kommer skickas i Facebook messenger. 1434888000000 tweets kommer skrivas pÄ Twitter under perioden 2017-2022. 784400000 timmar video kommer laddas upp pÄ Youtube. 297000000000 filmer kommer visas pÄ Youtube under perioden 2017-2022 pÄ Youtube. Motsvarande 73 000 Är kommer live strömmad video kommer konsumeras bara pÄ Periscope under perioden 2017-2022. 6388750000 timmar kommer live strömmas pÄ Periscope under perioden 2017-2022.
105850000000 bilder kommer laddas upp pÄ Instagram. 219 000 000 blogg poster kommer publiceras pÄ Tumblr. 7884000000 bilder kommer laddas upp pÄ Flickr under perioden 2017-2022. Vad siffrorna visar pÄ Àr en mycket kraftig utveckling av digitalt innehÄll de kommande fem Ären. Jag tror vi behöver en mer kraftfull och handlingskraftig strategi, Àven om det finns delar i den som skrivningar om Learning analytics som Àr vÀldigt bra, för att möta den digitala vÀrld vi ser framför oss och som siffrorna ovan visar. HÀr kommer nÄgra förslag till vad jag menar behöver göras:
Att det kommunala huvudmannaskapet fÄr vara kvar, men att huvudmÀnnen ska fÄ ett nytt uppdrag i Skollagen enligt följande förslag: "Den eller de huvudmÀn som bedriver skola i Sverige ska aktivt verka för bÀsta tÀnkbara förutsÀttningar för lÀrare och elever att verka i ett samhÀlle som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar, snabb teknologisk utveckling, stora informationsflöden och globalisering".
Att den öppenhet och transparens som prÀglar dagens digitala samhÀlle ocksÄ fÄr genomsyra skolan. Alla huvudmÀn bör omfattas av meddelarskyddet och offentlighetsprincipen sÄsom de Àr inskrivna i TF och YGL.
Att det med modern teknik införs anonyma bedömningar för all rÀttning av inlÀmningsuppgifter.
Att en utredning fĂ„r titta pĂ„ huruvida det finns möjligheter att skapa ett bedömningssystem med Open Badges och att nivĂ„er ersĂ€tter Ă„rskurser. PĂ„ det sĂ€ttet skulle man mer eller mindre kunna individ anpassa takten för varje enskild elev. Â
Att ett digitalt lÀslyft tillsÀtts som ska öka kunskaperna om hur unga som Àr i den digitala miljön lÀser i samband med att de anvÀnder appar, spel, sociala medier, film, datorprogram och sÄ vidare. Innan 21 Ärs Älder visar forskning frÄn USA att en ung person kommer ha spelat 10 000 timmar. Det Àr 1 000 timmar mer Àn hela grundskolan och gymnasieskolan omfattar tillsammans. Modellen bör som jag ser det vara densamma som inom lÀslyftet och matematiklyftet.
Att det införs distansundervisning och fjÀrrundervisning som alternativ i alla Àmnen i grundskolans senare del och gymnasieskolan.
Att det erbjuds frivilliga kurser pÄ distans för elever pÄ grundskolans senare del och gymnasieskolan under sommaren. Kurser man fÄr söka. För att det inte ska bli för komplicerat med antagning till högskolan Àr min idé att man fÄr intyg pÄ att man lÀst dessa kurser, dvs. de kommer inte pÄverka meritvÀrdet.
Att det tas fram en nationell databas med fria digitala lÀrresurser för de olika Àmnena och kurserna i grundskolan och pÄ gymnasiet.
Att det tas fram ett innovationsbidrag med sÀrskilt fokus pÄ att ta fram digitala lösningar för nyanlÀndas lÀrande. Ett bidrag man ska kunna söka frÄn staten (bör utredas sÄ att det blir korrekt och sÄ att man kan undvika fusk).
Att det tas fram en nationell satsning för digital innovation inom vÀrdegrunden. Till exempel skulle det kunna handla om appar dÀr mobbning och krÀnkningar anonymt kan anmÀlas.
Att en utredning fÄr titta pÄ hur elever med funktionsnedsÀttning ska kunna dra nytta av mobil teknologi i skolan. Exempel inom omrÄdet finns hÀr: http://www.nytimes.com/2014/10/19/fashion/how-apples-siri-became-one-autistic-boys-bff.html?_r=0.
Att det tas fram ett IKT-lyft som riktar sig direkt till lÀrare som undervisar i Svenska för invandrare (SFI) för att underlÀtta för dem att digitalisera sin verksamhet.
Att det tas fram en SFI-MOOC dÀr vi snabbt kan skala upp utbildningen inom Svenska för invandrare (SFI) för att fÄ fler att komma in i det svenska samhÀllet snabbare och dÀrmed ocksÄ etablera sig i civila organisationer (idrottsrörelsen osv.) och pÄ den svenska arbetsmarknaden.
RIT-avdrag för lÀrare. LÀrare som jobbar med och utvecklar IT i relation till lÀrande och utbildning ska kunna fÄ pengar tillbaka pÄ skatten för detsamma. Det kan till exempel handla om att man fÄr avdrag för kurslitteratur pÄ kurser man lÀser inom IT och lÀrande pÄ fritiden.
Att det tas fram ett nationellt event med fokus pÄ 3D-print teknik inom utbildningssektorn. Meningen med eventet Àr att ge lÀrare tillgÄng till en arena för nÀtverkande om 3D-print teknologi och dess anvÀndning i utbildningssammanhang.
Att elevens val och skolans val slÄs ihop och blir digitala valet. Filmkunskap ska vara obligatoriskt för skolorna att erbjuda. Ett förslag till kursplan för Äk 7-9 i Filmkunskap finns utvecklat av mig. Förslaget finner du genom att klicka hÀr.
Mehmet Kaplan fÄr gÄ
Mehmet Kaplan har under fyra dagar varit i blĂ„svĂ€der. Det har bland annat framkommit uppgifter om att han har jĂ€mfört Israels agerande mot Palestina med nazisternas förintelse av judar under andra vĂ€rldskriget. Ett uttalande som Ă€r fel i sak. Idag fick statsminister Stefan Löfven uppenbarligen nog.Â
PĂ„ en presstrĂ€ff pĂ„ Rosenbad stod det klart att Mehmet Kaplan avgĂ„r som minister. Officiellt avgick han frivilligt. Inofficiellt hade han sannolikt bara valet att avgĂ„ eller fĂ„ kicken. Det blev till sist en ohĂ„llbar situation. Inte minst för Kaplan sjĂ€lv som inte kunde sköta sitt ministeruppdrag.Â
Automatisering och robotisering
Vi Àr i ett tidigt stadium Ànnu nÀr det kommer till automatisering och robotar. Men det har redan nu börjat komma intressanta robotar som skriver notiser till exempel. Detta rapporterar SVT om. Samtidigt som vi ser en ökad robotisering kommer det ocksÄ finnas exempel pÄ vÀgen hÀr som inte lyckas. I Kina har till exempel 2 restauranger stÀngt dÄ robotarna inte klarade av jobbet som skulle göras.
Robotisering och automatisering Àr den ena av tvÄ stora trender i vÀrlden. Den andra stora trenden handlar om att vi utbildar allt fler i vÀrlden. Det hÀr Àr tvÄ trender som innebÀr att vi med fler som utbildas fÄr fler mÀnniskor med högre utbildningsnivÄ samtidigt som robotisering och automatisering kommer innebÀra att vi behöver fÀrre med högre utbildningsnivÄ. Exakt varthÀn det hÀr kommer landa Àr svÄrt att sÀga. Samtidigt tror jag att detta mycket vÀl kan vara den sista industriella revolutionen som en del menar. Problemet Àr dÄ att vi inte vet vad det nya omrÄdet Àr Ànnu och vilka förmÄgor det nya omrÄdet i sin tur krÀver av oss. Detta stÀller oss inför stora möjligheter att pÄverka. Men ocksÄ inför stora utmaningar.
Darpa experimentet
I ett experiment som DARPA gjorde testade man just hur de nya medierna bidrar till förÀndrade villkor för samarbete och problemlösning. Man placerade ut 10 vÀderballonger runt om i USA som var synliga frÄn till exempel vÀgar. Men det var bara DARPA som hade kartan över var dem var placerade. DARPA gav 30 dagar för att lösa uppgiften och de skulle betala ut en ansenlig summa pengar i dollar till den som lyckades identifiera alla 10 vÀderballongerna inom 30 dagar.
Ett team pÄ MIT sade att vi vet hur vi löser det hÀr. Vi betalar de som tipsar oss om var ballonger Àr, men vi betalar ocksÄ de som tipsar om en som kan tipsa om var en vÀderballong Àr. Detta var ett incitament att fÄ tag pÄ de tio vÀderballongerna, sÄ folk skrev pÄ sociala medier om det hÀr. MIT - teamet vann och var det enda laget som fick in alla 10 vÀderballongerna rÀtt (de fick in foto pÄ alla vÀderballongerna koordinerat i en Facebook grupp). Men dÀr finns en tredje viktig sak hÀr och det var tiden. MIT-teamet hade med sin strategi lyckats lösa uppgiften pÄ 9 timmar. DARPA hade överskattat tiden det skulle ta att lösa den hÀr uppgiften med en faktor av 80 gÄnger. Problem som tidigare var omöjliga att lösa har inte bara blivit enklare, de har i det nÀrmaste blivit simpla att lösa.
Panama dokumenten
Under gÄrdagen kom det fram att de sÄ kallade Panama dokumenten hade lÀckt ut till massmedia. I Sverige Àr det Uppdrag Granskning som stÄr för avslöjanden som Àr kopplade till Panama dokumenten. I Panama dokumenten figurerar bland annat storbanken Nordea. De ska enligt dokumenten ha hjÀlpt deras allra rikaste kunder att komma undan skatt.
Nordea förnekar dock att de skulle ha hjĂ€lpt kunder med att komma undan skatt. Man hĂ€nvisar till en policy banken tog 2009. SVT har dock helt andra uppgifter: âBland dokumenten finns bland annat en e-postvĂ€xling mellan Nordeas och Mossack Fonsecas respektive Luxemburgkontor, frĂ„n sĂ„ sent som sommaren 2015, dĂ€r Nordea ber Mossack Fonseca om hjĂ€lp att sĂ€tta upp en ny Ă€garstruktur Ă„t en kund genom brevlĂ„deföretag.â.
PĂ„ Island har den islĂ€ndske statsministern hamnat i ett ordentligt blĂ„svĂ€der sedan det visat sig att han ocksĂ„ Ă€r indragen i de hĂ€r Panama dokumenten. Saken blev inte bĂ€ttre av att mĂ„nga upplever det som att han far med osanning i en intervju i SVT:s Uppdrag Granskning som kommer sĂ€ndas pĂ„ onsdag. Ăven den islĂ€ndske finansministern och inrikesministern Ă€r inblandade i den affĂ€r som nu rullas upp i och med de lĂ€ckta Panama dokumenten. Eftersom detta rör sig om över 11 miljoner dokument som nu har lĂ€ckt ut sĂ„ kan vi förvĂ€nta oss att det kommer mer de kommande veckorna hĂ€r.
Professionellt duktig pÄ sociala medier?
Sitter och funderar över en frÄga. En frÄga som kan formuleras sÄhÀr: Vad innebÀr det att vara professionellt duktig pÄ sociala medier? Det hÀr Àr en frÄga utan enkelt svar. Jag tror att nÀtverkande Àr en viktig faktor för att man ska kunna bli professionellt duktig i de sociala medierna, men ocksÄ att vara den som skapar och leder nÀtverk.
Vilka Àr dina tankar kring frÄgan om vad det innebÀr att vara professionellt duktig inom sociala medier?
LĂ€nktips: Medicin och etik
http://3dprint.com/126415/veterinary-3d-printing-ethics/
En intressant artikel som kopplar samman 3D-print teknik, medicin och etik. Artikeln fick mig att börja reflektera över hur vi etiskt ska förhÄlla oss till anvÀndningen av 3D-print i framtiden.
Demokrati i Internet Ă„ldern
LÄt oss börja med att ta en tripp över Atlanten till USA och förflytta oss tillbaka i tiden till 1999. Under 1999 var ett av planen som flög inrikes i USA tvingade att landa i ett snöigt Detroit. Planets passagerare kunde inte komma ur planet pÄ mÄnga timmar, med allt vad det innebar. Advokater började ta kontakt med passagerarna och det hela togs upp i en amerikansk domstol, men togs snabbt dÀrifrÄn av flygbolaget och ingenting förÀndrades för flygpassagerna. Under 2007 hade man en liknande incident som den 1999. DÄ fick man igenom en lag i USA:s mest flygtÀta delstat New York pÄ Ätta mÄnader. SÄ vad var skillnaden mellan 1999 och 2007?
Kate Hanni som var med pÄ planet 2007 gick hem och bestÀmde sig för att börja söka pÄ Google efter nyhetsartiklar om utvecklingen kring det plan hon var med pÄ. Hon kommenterade artiklarna i kommentarsfÀlten och lÀmnade sitt telefonnummer och sin e-postadress i kommenteraren till de olika artiklarna och uppmanade folk som var med pÄ planet att kontakta henne. Hon satte upp en webbsida pÄ nÀtet dÀr hon uppmanade folk att kontakta sin kongress ledamot och hon hade Àven en lÀnk till en namninsamling pÄ nÀtet för att fÄ igenom ett förslag till nya rÀttigheter för flygpassagerare. 10 000-tals runt om i hela USA skrev under namninsamlingen. Kongressen röstade ner ett lagförslag baserat pÄ denna rÀttighetsstadga för flygpassagerare, men i delstaten New York gick lagen igenom.
Det som Kate Hanni gjorde hÀr var att anvÀnda media som var tÀnkt för att sprida information till att koordinera stöd för det som sedan skulle bli en lag i delstaten New York. Bara genom att anvÀnda enkla tekniska verktyg som kommentarsfÀlt pÄ nyhetsartiklar kan man koordinera mÀnniskor att agera som grupp och i det hÀr fallet ocksÄ fÄ igenom en lag i en delstat i USA om förstÀrkta rÀttigheter för flygpassagerare. Detta Àr ur demokratisk synvinkel intressant att fundera vidare kring. Pia Mancini tog tillsammans med nÄgra vÀnner fram en applikation som heter Democracy OS. Democracy OS ger möjligheten för medborgare att kunna fÄ lÀttillgÀnglig information om vilka lagförslag som kommer ut, att debattera dem bÄde med varandra och med politiker och att rösta om hur de vill att deras folkvalda ska rösta i omröstningen om den aktuella lagen. Under 2015 anvÀndes den hÀr plattformen Democracy OS av sjuksköterskor i Buenos Aires för att fÄ igenom ett lagförslag i kongressen och lagen blev Àven antagen i kongressen.
PÄ Island bildade Grimsson ett parti med namnet The Best Party. Partiet hade inte nÄgot direkt valmanifest eller politisk inriktning. SÄ de hoppade pÄ ett projekt pÄ webben som heter Better Reykjavik platform. Genom den hÀr plattformen sÄ kunde man samverka fram partiets politiska plattform mellan politiker i partiet och medborgarna i Reykjavik. Den hÀr formen av direktdemokrati tog partiet hela vÀgen till att vinna valet i Reykjavik och nu har man genom den hÀr plattformen implementerat över 600 projekt som kommer genom samarbete pÄ plattformen mellan folkvalda och politiker. Idag tar man topp 10-15 av de förslag som kommer in varje mÄnad och implementerar dem i Reykjavik.
För att Äterkomma till Sverige sÄ hade vi en omröstning om EU:s datalagringsdirektiv 2010. I samband med den omröstningen hade vi ett annat intressant exempel pÄ hur demokrati kan förÀndras med tekniken som plattform. VÀnsterpartiet gick ut med ett öppet Google dokument dÀr de ville ha hjÀlp med att skriva en motion om datalagringsdirektivet. Genom ett öppet Google dokument dÀr politiker frÄn VÀnsterpartiet tillsammans med medborgare som gick in dÀr och bidrog tog man fram en motion om datalagringsdirektivet.
Kyrkan tappar medlemmar
Svenska kyrkan tappar enligt Ekot medlemmar. Detta kommer enligt Ekot leda till att man kommer behöva göra sig av med personal och eventuellt ocksÄ sÀlja fastigheter. Vissa kyrkor kan behöva lÀggas ner.
TerrordÄd i Pakistan
Det har i samband med firandet av pĂ„sken varit ett blodigt terrordĂ„d i en park i Pakistan. Ăver 60 mĂ€nniskor rapporteras ha mist livet. LĂ€s mer om detta i Expressen.
Heatmap för Moodle
Heatmap Àr ett intressant block för Moodle. Heatmap innebÀr att man som lÀrare kan se precis var man har aktivitet och inte aktivitet i den kurs man bedriver undervisning i. Detta innebÀr att man som lÀrare snabbt kan avgöra om man behöver intervenera i vissa aktiviteter, till exempel för att fÄ igÄng en diskussion bland eleverna eller om man rent av har problem med en modul som inte fallit vÀl ut bland eleverna. Ett spÀnnande exempel pÄ hur man kan anvÀnda Learning analytics för att förstÄ vad som hÀnder i en kurs.
Aktuella samhÀllsfrÄgor i Moodle databas
I Ă€mnesplanen för SamhĂ€llskunskap Ă„k 7-9 framkommer det att aktuella samhĂ€llsfrĂ„gor, konflikter och hotbilder ska vara en del av utbildningen. Jag tror det Ă€r viktigt att man bygger en infrastruktur för detta arbete. En infrastruktur som Ă€r stabil över tid. I Moodle finns en modul som man kan anvĂ€nda för att sĂ€tta upp databaser. Min tanke kring aktuella samhĂ€llsfrĂ„gor var att man kunde sĂ€tta upp en eller flera databaser dĂ€r man samlar pĂ„ sig nyheter med diskussionsfrĂ„gor till som lĂ€raren formulerar. Man skulle ocksĂ„ kunna skapa sina egna löpsedlar till nyheterna, men Ă€ven generera Breaking News till de aktuella nyheterna. Den som jag frĂ€mst anvĂ€nder för löpsedlar kan du finna genom att klicka hĂ€r. Jag anvĂ€nder utöver det en generator pĂ„ nĂ€tet för att skapa Breaking news av nyheter. Generatorn finner du genom att klicka hĂ€r.Â
Reflektionsgrupper i Moodle
För Moodle finns det en modul som heter Reflection. Denna modul innebÀr att man som lÀrare enkelt kan arbeta med reflektionsgrupper. Arbetet i denna modul inleds med att lÀraren sÀtter upp modulen och anger hur mÄnga elever som ska vara i respektive grupp (grupper kan skapas manuellt av lÀraren eller genom att eleverna fÄr vÀlja vilken grupp de vill vara i). Eleverna fÄr sedan en text som de ska lÀsa. Det kan till exempel handla om en faktatext eller en debattartikel, men kan lika gÀrna vara nÄgon annan typ av text. NÀr eleverna har lÀst texten ska de i enlighet med de instruktioner som de fÄtt skriva en enskild reflektion kring den text de har lÀst. NÀr var och en av eleverna i en grupp har lÀmnat in sin reflektion sÄ kommer deras bidrag att göras om till foruminlÀgg i ett forum som Àr specifikt för respektive grupp elever. Processen att göra om elevernas reflektioner till foruminlÀgg och skapandet av ett forum för gruppen gör Moodle automatiskt. Eleverna kan nu kommentera varandras reflektioner över den text som de har fÄtt att arbeta med. NÀr en elev har gett minst en kommentar till var och en av de andra eleverna i gruppen fÄr eleven automatiskt möjligheten att i modulen bekrÀfta att denne Àr klar med uppgiften och dÀrmed Àr redo att fÄ sitt arbete betygsatt. NÀr eleven bekrÀftat att denne Àr klar med uppgiften sÄ ÄterstÄr bara för mig som lÀrare att bedöma och betygsÀtta elevens arbete. För att lÀraren ska kunna hÄlla koll pÄ vilka elever som Àr klara för bedömning/betygssÀttning sÄ genererar Moodle en lista till lÀraren över vilka elever som Àr klara för bedömning och betygssÀttning. NÀr elever fÄtt bedömningen sÄ tar Moodle automatiskt bort dessa frÄn listan. Eleven kan se bedömning och betygssÀttning inne i Reflection modulen och i Moodles betygsbok.