Humanism & Kunskap @humanism-kunskap - Tumblr Blog

Förintelsens minnesdag

TEXT BÖRJE PERATT Glöm aldrig Auschwitz! (2015) Återpublicerad uppdaterad Den 27 januari är det 72 år sedan förintelselägret Auschwitz befriades av sovjetarmén (27 jan 1945). Någon kilometer därifrån satt invånare och kunde se både vad som pågick i lägret och Andra Ukrainska Arméfördelningens inmarsch. Fler än 200 ukrainska och ryska soldater dog under denna befrielse av Auschwitz. 2015…

View On WordPress

Trump kör över "de glömda" invånarna, alla kvinnor i världen, Nordamerikas indianer och Mellanösterns palestinier

Trump kör över “de glömda” invånarna, alla kvinnor i världen, Nordamerikas indianer och Mellanösterns palestinier

Trump bygger missilramper, sänker skatt för rika, kör över indianerna, tar ifrån kvinnan rätten till hennes kropp, berikar sig på oljeutvinning och stärker vapenindustrierna. TEXT: BÖRJE PERATT ÅTERPUBLICERAD FRÅN DEBATT: LÄNK BILD: Wikicommons Trump påstår att han har givit makten tillbaka till folket när det i själva verket är så att han har stärkt makten för de rika och konservativa…

View On WordPress

Inte en enda stjärna på Trumps installation

Alla tillfrågade stjärnor avböjde medverkan på Trumps installation. Det mest kända inslaget var danstruppen The Rockettes där tretton kvinnor ur truppen dock hoppade av och satte sig i protest mot Trump. TEXT BÖRJE PERATT FRÅN DEBATT: Få kulturverksamma vill befatta sig med Trump LÄNK Trumps förnedring av en reporter med funktionshinder, Washington Post-reportern Serge Kovalski, fick bägaren att…

View On WordPress

Siewert Öholms kamp mot cancer på väg rinna ut

Siewert Öholm Åbo konferensresa 2013 Foto Börje Peratt Facebookvänner fick i årsskiftet besked om Siewert Öholms kamp mot cancer. Och igår: ”Hej vänner! Jag håller på att avsluta mitt fb-konto, och jag ser att mitt liv håller på att rinna ut. Jag är inte rädd, jag vet vad jag tror på, jag är trygg. Jag tror heller inte att Gud, när vi möts, behöver kommunicera genom Facebook. Tack vänner och…

View On WordPress

Trumps presskonferens havererade

YOUTUBELÄNK Trumps presskonferens och framträdande kallas en katastrof: försvaret av nepotism dominerade, klarade inte av att hantera reportrar, vägrade svara på frågor och flydde. TEXT: Börje Peratt Hämtat från Utblick artikel The Guardian har rubriken Trumps havererade presskonferens inleder ett kaotiskt ordförandeskap skriver Richard Wolffe LÄNK : Donald Trump är inte vad han verkar. Denna…

View On WordPress

Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad

2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” över den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären “Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare premiär på biografen Zita i Stockholm. Kersti Wistrand har sett den. TEXT: KERSTI WISTRAND BILDER: Folkets Bio Första gången jag hörde talas om den norske helbrägdagöraren och…

View On WordPress

”Jag är Skandinavia” – teater om samekvinnor

Det nya året brukar inledas med festligheter och glitter i form av nyårsrevyer och -farser. Kersti Wistrand var själv på en lite annorlunda föreställning den 3 januari i vikingamuseet i Gamla Uppsala, där Teater Oland hade premiär på en föreställning med samiskt-uppländskt innehåll. TEXT: KERSTI WISTRAND Vikingamuseet i Gamla Uppsala. Vi sitter på träbänkar placerade i avsatser likt en grekisk…

View On WordPress

Dans som öppning in i andra världar och en resa bortom våra egna tankar

Kalagni (Solo av och med Virpi Pahkinen)Fotograf: Simon Söderberg Reflektioner om ”Digambara” med Virpi Pahkinen, från föreställningen på Hjalmar Bergman-teatern den 30 november 2016 TEXT: Raphael Mabo Scenen är helt mörklagd. Så plötsligt tonar en cirkel fram i mitten av scenen. En dansare tar cirkeln i besittning och dansar i cirkeln med marknära rörelser, utforskar sin kropp, cirkeln och dess…

View On WordPress

Pandemi

Pandemi, nytt på vetapedia LÄNK En pandemi (av grekiska pandemia, “hela folket”), är en infektionssjukdom som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor. Under modern tid via influensavirus. Drabbar sjukdomen lokalt eller bara ett enskilt land talar man istället om en epidemi. (referens Socialstyrelsen) HISTORIK Influensa, pest, kolera eller tyfus har orsakat pandemier,…

View On WordPress

WHO

Världshälsoorganisationen WHO nytt på Vetapedia. LÄNK WHO, Världshälsoorganisationen är ett FN-organ med 193 medlemmar som grundades 1948 och har högkvarter i Genève.  WHO koordinerar internationell medicinsk hjälp till drabbade av sjukdomar som sars, malaria och aids. WHO bekämpar också andra sjukdomar genom att exempelvis distribuera vaccin. Man driver också kampanjer för att minska…

View On WordPress

Tänd ett hoppets ljus inför det nya året

Vi lever i en tid av global osäkerhet och förändring. Den farligaste och mörkaste tanken är rädslan, en kraft som skapar en självgående spiral av oro och förtvivlan, som förblindar. Den helige Franciscus sade: ”Vi kan inte strida mot natten, men vi kan tända ett ljus.” Att leva i nuet och transcendera (överskrida gränsen för, omvandla) fruktan, innebär en förändring i vårt inre där vi växer som…

View On WordPress

Tankar kring FN inför det nya året 2017

Den romerske guden Janus. Foto: Fuber Obfusco (Wikicommons) Januari har fått sitt namn av den romerske guden Janus, som öppnar och stänger himlaljusets portar. Hans ena ansikte blickar mot det förflutna och det andra mot framtiden. TEXT: KERSTI WISTRAND Sällan har FN som representant för upprätthållare av världsfreden stått inför ett så ödesmättat vägskäl som nu i januari 2017. Ska vi…

View On WordPress

Sierskan från Lappland

Sierskan och mediet Anna-Lena Vikström (från Facebook) Prekognition [före kunskap] är en plötslig ingivelse om en framtida händelse som vissa personer anser sig ha tillgång till under mer eller mindre kontrollerade former. Ett alldagligt uttryck är att “sia”. Den mest kända sierskan i Sverige var Saida Andersson. Anna-Lena Vikström är också clairvoyant, uppvuxen i Hacksjö i Vilhelmina kommun,…

View On WordPress

Tankar i luciatider 2016

Lucia (latin för ’den lysande’, ’ljusbärerskan’), från Syrakusa, Sicilien (283-304) dog martyrdöden vid 21 års ålder. Redan som barn avlade Lucia ett löfte om att helt leva för Gud och förbli “jungfru”. St Lucia (Francesco del Cossa 1430-1477) Hon talade inte om det för någon, inte ens för sin mor. Hon helgonförklarades straxt efter sin död och vördas inom Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan,…

View On WordPress

Fjällsamerna, de åtta årstidernas folk, lever idag ett modernt liv i Finnmarken, Enontekiö, Karesuando och Jokkmokk. För länge sedan skapade deras årliga långa vandringar fram och åter från skogslandet till högfjällen denna speciella indelning av året. Kersti Wistrand återberättar här om deras årstider från Ernst Mankers bok.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Foto Wikicommons

Höstsommar – augusti

Det är lågt i tak. Ett gråvitt töcken hänger över landet ett stycke upp i luften och suddar ut alla fjäll och höjder. Snart skall höststormarna börja vina i den mångmila fjällkedjan. Det är dags att bryta upp och ge sig ned mot skogslandet igen efter sommarens vistelse uppe mot fjällen. Renarna har gott hull efter sommarens beten. Hårfällen är utvuxen, jämn och tjock. Nu skulle rajden ned till det gödande höstbetet. En örn ses sväva över lämmelmarken och fjällugglan hoar. Härkarna i rajden bär ståtliga kronor. På kvällarna slår sitan läger vid vackra fjällsjöar med blänkande vatten och laxöringar, fångade med nät i sjöar och älvar, halstras.

Följande morgon packas allt ihop och man drar vidare. Vädret kan växla med piskande stormbyar och regn och snöglopp rakt i ansiktet, men vidare, vidare… På kvällen sätts kåtaställningarna och duken upp igen och röken syns stiga upp under räppen. Kaffepannan på och renkött.

Runtrumma

Stormen bedarrar och ett lager pudersnö täcker marken på morgonen. För länge sedan var höstsommar den tid nåjden framträdde under seans för att få vägledning från naturens makter. Han kunde också på spåtrumman läsa gudarnas svar. I dalgångarna kunde offer ske vid en seite.

En seite, helig sten, där offer ägde rum. Från Nordnorge. Foto: Labongo, wikipedia.

Hösten – september – oktober

Fjällbjörken möter på sydslänterna och breder sig över dalgångarna. Betet har fått gro ostört under sommaren och sopparna blir renarnas kalasbröd. Här ska de stanna ett par månader. Nattfrosten kommer och träd och växtlighet exploderar i en symfoni av glödande höstfärger. Hösten är skördetid och slaktetid. Vajorna mjölkas. Renost tillverkas. Renmjölken blandas med juobmoörtens syrliga blad och hälls på kaggar för att bli surmjölk för vintern. Brunst och parningstid. Sarvar slaktas innan brunsten, som sätter smak i var enda fiber. Renkropparna flås, öppnas och styckas och allt tas till vara. Senorna buntas samman, spjälkas och spinns till tråd.

Samer tillvaratar skjutna renar. Johan Tirén.

De bästa benen blir slöjdvirke. Flera stora starka sarvar läggs ned av två män; den ena håller fast, den andre klämmer fast djurets testiklar mellan fingrarna, böjer sig ned och biter av testiklarna. Nu har tjuren blivit en oxe. Hektiskt arbetsliv i renhagen. Sarkarna betäcker vajorna. Ibland utövas våldsamma strider med inflätade hornkronor för att få en vaja. Det mörknar mot oktober. Snön och frosten har kommit för att stanna.

Höstvintern – november

Tilltagande kyla, stjärnprakt, flammande norrskenshimmel och morgnars frostiga ljusramp i söder. Återigen vandringar. Riktigt svart är natten endast i snöstorm som kväver himmelsljuset. Folk och djur, sitan och hjorden, håller sig i stillhet. Skidor och ackjor glider fram över snövidden under nattens himmelsljus.

Det finns renbete under snön. Renhjorden sprider sig, gräver sig ned till det goda betet genom den lösa snön.

Kåtaställningarna reses och snart står kåtorna färdiga igen. Vedhuggning, eld, matlagning, ungarnas tillsyn, sömnad, lappning, lagning är kvinnfolkens göra. Männen är ute med hjordarna, jagar ibland varg och kommer hem med vargskinn.

Fram i november har sitan kommit ned i det riktiga vinterlandet, närmare bondelandet.

Här är det lämpligt för den första vinterslakten. Uppköpare kommer från olika håll och ett penningtillskott välkomnas. Nomadskolan är i gång. Andersmässa, den stora helgen i kyrkbyn: bröllop, lysning, dop och begravning. Helgdagskläder och pulkor. Fest och presenter till barnen.

Vintern – december-mars

I den stora barrskogen finns lugnet och den djupa stillheten. Bort över tallheden, där de höga raka tallstammarna står som oräkneliga pelare under ett snötak sprider sig renarna. Under ett jämnt snötäcke ligger renlaven och väntar. Tjugo, trettio, kanske fyrtio minusgrader. Inget vilddjur är värre än järven, som river och dödar utan att den behöver allt kött, men renskötarna vakar.

Vid en kallkälla i skogen har sitan rest sina kåtor. Hela dygnet stiger rök upp från kåtornas stympade koner. Samling och berättelser vid skenet av elden på härden. Träslöjd och tennslöjd. Vävning av färggranna band och tyger. Klädsömnad och tillverkning av skinnskor.

#gallery-0-6 { margin: auto; } #gallery-0-6 .gallery-item { float: left; margin-top: 10px; text-align: center; width: 33%; } #gallery-0-6 img { border: 2px solid #cfcfcf; } #gallery-0-6 .gallery-caption { margin-left: 0; } /* see gallery_shortcode() in wp-includes/media.php */

Vårvinter – mars-april

Snön ligger metertjock över tallheden, men renarna som nu fällt hornen över vintern, gräver sig ned till marken och lavbetet. Bara gumparna syns över grävgroparna.

Vårvinden börja susa i trädkronorna och renarna vänder mularna mot väster. Det är dags att ge sig iväg till nya betesmarker. Samepojkarna försöker räkna härkarna i kedjan: härkar och akjor efter varandra med man eller kvinna i ledtömmen. I lugn skritt natten lång drar rajdtåget iväg över snölandet, genom skog och dungar, över frusna myrvidder. Nattliga dagsled mot hägrande vårland, där vajorna ska kalva och vårbrodd siktas på de solvända sluttningarnas första barfläckar.

Fiske vid Snasahögarna, Johan Tyrén

Vår – maj-juni

Snön täcker nästan hela marken. Det är endast en aning vår. Här ligger vistet bland glesa fjällbjörkar på en södersluttning mot en sjö. Hit återkommer man varje höst och vår. Det är den enda fasta punkten under nomadlivets årliga kretslopp. Torvkåtor ses om, vädras ut. Nytt golv läggs in och när elden flammar i arran är hemtrevnaden där. Kläder och bohag tas in i kåtan. Kvinnorna väver och männen slöjdar. För länge sedan brukade nåjden utföra sina seanser i sin kåta.

Nu är tiden för vajorna att kalva. De får inte störas, inga vallhundar får vara i deras närhet när de dräktiga vajorna bidar sin tid. Snart vimlar det av nyfödda kalvar och björnar, som vill åt dem, skjuts ihjäl.

Naturen förändras. Smältvattnet porlar och kluckar fram under driva och iskant. Solen flödar allt mer, isarna går upp och göken gal. Mygg och broms börjar bli besvärliga och det är dags att flytta till högre höjder. Kåtorna plockas ned och buntas ihop och läggs i kåtaackjorna. Kedjan av renar, ackjor och samer drar till fjällvärlden.

Vårsommar – juni

In genom fjälldalen, inåt och uppåt drar rajdkedjan. Mil efter mil in i den stora tystnadens rike. Naturens tystnad är stor, medan alla renskällors klang smälter samman. Höga är fjällväggarna runt om kring den grönskande dalen. Men vädret kan snabbt slå om. Storm kan vina och tjuta, regn och hagel smattra, ras och snöskred dåna längs fjällbranterna. Även djuren har sina läten. Vargar hörs yla, fjällämlar pipa i sin tuva, fjällrävar skälla, fjällvråkar skria i skyn.

Nu är man framme vid ängen med videbuskar runt om. Härkarna lastas av. Det är dags för ett stopp. På med kaffepannan över elden och fram med torrköttsbogen ur koltbarm och ryggsäckar. Det karvas i köttstycken och den ena kaffekosan efter den andra dricks ur. Det laddas för en fortsatt vandring till nya lägesplatser.

Mot slutet av vårsommaren driver flug- och knottplågan renarna samman uppe på snöfältet och håller dem där, så att renskötarna kan ta ledigt och hälsa på i vistet. Eldarna brinner för att hålla flugorna borta. Nu börjar märkningen av renkalvarna.

Sommar – juli-augusti

Sommarlandet är vinterns drömland. Efter uppehållet i höst- och vårvistet och veckors vandringar har rajderna slutligen nått sommarvistet. Samerna har tagit sig 30-40 mil från vinterlandets områden och rest sina kåtor vid en liten fjällsjö. Kaffestunder, prat och besök i varandras visten.

Kalvmärkningstider. Foto: Silje Bergum Kinsten

Kalvmärkningen tar fart. Kastarna fångar in de unga kalvarna och lasson viner. Kalven läggs omkull och man eller kvinna sätter sig på den och gör ett snabbt snitt eller utskuren kil med kniven i dess öra. Sommarens hårdaste jobb, rarkningen, tar vid. Nu ska renarnas skiljas åt. Renar tillhörande olika ägare har blandat sig samman och innan flytten mot höstlandet gäller det att skilja dem åt. Kohagar byggs. En ångande massa av flera tusen djur. Massor av folk kommer dit och jobbar. Omväxlande arbete och fest. Här möts blivande par för att senare gifta sig i sockenkyrkan. http://www.oppetarkiv.se/video/1900297/en-spegel-av-samisk-kultur

Höstsommaren tar över. Året är fullbordat: Det är lågt i tak. Ett gråvitt töcken hänger över landet ett stycke upp i luften och suddar ut alla fjäll och höjder….

Kersti Wistrand

De åtta årstidernas folk Fjällsamerna, de åtta årstidernas folk, lever idag ett modernt liv i Finnmarken, Enontekiö, Karesuando och Jokkmokk. För länge sedan skapade deras årliga långa vandringar fram och åter från skogslandet till högfjällen denna speciella indelning av året.

10 dec, Jullunch och prisutdelning HK Diplom/Universe Globe till Åsa Simma

Åsa Simma tilldelas Universe Globe och HK Diplom 2016 Nobeldagen, den 10 dec kl 13-16, träffas medlemmar och specialinbjudna gäster på vår årliga Jullunch i Stockholm. Med detta följer utdelning av Humanism & Kunskaps Diplom “för livslång gärning i humanismens tjänst” och Universe Globe som i år går till regissör Åsa Simma som fört “samekvinnans röst ut i världen”. Det är ett begränsat antal…

View On WordPress

Amnesty International

”Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret”. Kersti Wistrand, som varit medlem i en amnestygrupp, berättar här om Amnesty Internationals praktiska arbete för de mänskliga rättigheterna bl.a. för fängslade författare och journalister. TEXT: KERSTI WISTRAND En sommardag 1961 satt den liberale engelske advokaten Peter Benenson i en tunnelbanevagn i London och läste i en tidning. Hans…

View On WordPress

Trending Blogs

Recently Viewed Blogs

Humanism & Kunskap