Min Àldsta Äterkommande fantasi
NÀr jag var femton var jag pÄ docklands för första och enda gÄngen. Det som satte mest spÄr Àr tankarna pÄ vad man kan ha en övergiven lagerlokal till. Det har i alla tider vart samma bestÄndsdelar med viss variation, men sÄ hÀr ser den ut nu.
Det Àr en mörk lagerlokal. I mitten Àr det nÄgra lampor pÄ som belyser en kvinna. Hon har ett stort blont hÄr. Det tÀcker hennes ansikte. Hon har en vit tight top, rejÀla pattar och ingen bh. Armarna Àr bakbundna och repet Àr lindat en vÀnda runt axlarna innan det försvinner uppÄt. Jag vet nÀstan inte hur hennes underkropp ser ut. Trosor eller helt naken. Benen separerade av en metallstÄng. Trosor Àr nog ÀndÄ rÀtt. Vita, tunna, vanliga. Hon Àr lite större Àn medium, men inte fet.
Hon skakar. Ăr livrĂ€dd.
En man vi inte kan se mer Àn konturerna av har en högtrycksspruta i hÀnderna. Det kan vara jag, eller nÄn okÀnd, i natt tittar jag pÄ medan vÄr okÀnda man fullstÀndigt blÀstrar henne. Huden blir uppsvÀlld, hÀr och dÀr blöder den igenom. Brösten syns bra genom linnet. BröstvÄrtorna ovilligt stenhÄrda. Vi hör att hon grÄter, men efter som hon Àr blöt sÄ syns det inte. NÀr vi slÀcker förstÄr hon hur kallt det kommer bli under natten och paniken slÄr till Àn hÄrdare.
Hon skakar, huttrar och skriker tills inget Àr kvar och medvetslösheten tar henne.









