Under 2000-talet har i genomsnitt drygt 92 000 personer dött varje Ă„r. Det Ă€r en tydlig minskning jĂ€mfört med de föregĂ„ende 15 Ă„ren. Det beror frĂ€mst pĂ„ att det föddes jĂ€mförelsevis fĂ„ barn i Sverige frĂ„n mitten av 1920-talet till slutet av 1930-talet. Under 2020 var antalet personer som avled det högsta under 2000-talet. DĂ„ avled drygt 98 000 personer.â
6000 fler dödsfall Ă€n genomsnitt duger inte riktigt till begreppet pandemiÂ
Reviewing the association between aluminum adjuvants in the vaccines and autism spectrum disorder
The manuscript reviews the association between aluminum adjuvants (AlAd) in vaccines and autism spectrum disorder (ASD). Aluminum (Al) is ne
Aluminum (Al) is neurotoxic. Infants who have received AlAd in vaccines show a higher rate of ASD. The behavior of mice changes with Al injection. Patients suffering from ASD have higher concentrations of Al in their brains.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33930617/
Aluminium in brain tissue in autism
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29413113/
Experimental research, however, clearly shows that aluminum adjuvants have a potential to induce serious immunological disorders in humans. In particular, aluminum in adjuvant form carries a risk for autoimmunity, long-term brain inflammation and associated neurological complications and may thus have profound and widespread adverse health consequences.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21568886/
Aluminum is an experimentally demonstrated neurotoxin and the most commonly used vaccine adjuvant. Despite almost 90 years of widespread use
PubMed Àr den största medicinska databasen och innehÄller referenser till tidskriftsartiklar inom medicin, omvÄrdnad och odontologi frÄn 1940-talet och framÄt. InnehÄller Àven biomedicin, delar av livsvetenskaperna, beteendevetenskap, kemi och bioteknik.
https://kib.ki.se/databaser/pubmed
Autism spectrum disorder (ASD)
Aluminum (Al) is neurotoxic. Infants who have received AlAd in vaccines show a higher rate of ASD. The behavior of mice changes with Al injection. Patients suffering from ASD have higher concentrations of Al in their brains.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33930617/
Experimental research, however, clearly shows that aluminum adjuvants have a potential to induce serious immunological disorders in humans. In particular, aluminum in adjuvant form carries a risk for autoimmunity, long-term brain inflammation and associated neurological complications and may thus have profound and widespread adverse health consequences.Â
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21568886/
PubMed Àr den största medicinska databasen och innehÄller referenser till tidskriftsartiklar inom medicin
https://kib.ki.se/databaser/pubmed
Det Àr bekrÀftat att biverkningar existerar
âIngen fĂ„r diskrimineras för att inte ha vaccinerat sig pĂ„ grund av möjliga hĂ€lsorisker, eller för att personen helt enkelt inte vill bli vaccineradâ. (KĂ€lla: Council of Europe: Resolution 2361 (2021).)
Det Àr bara att hoppas att regeringen nu besinnar sitt ansvar att tydligt och klart upplysa alla om att följa EuroparÄdets pÄbud: Ingen fÄr
âkvicksilver ett starkt gift, sĂ„vĂ€l för mĂ€nniskor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador pĂ„ centrala nervsystemet och njurarnaâ
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kvicksilver
âOnödigt och farligt för foster och barn, menar kvicksilverforskaren Maths Berlin.â
âDen kritiska effekten av metylkvicksilver Ă€r pĂ„verkan pĂ„ fostrets utveckling, framför allt Ă€r det centrala nervsystemet kĂ€nsligt för metylkvicksilver under utvecklingen. DĂ€rför bör sĂ€rskilt foster och smĂ„ barn skyddasâ
âMĂ€nniskan tillförs metylkvicksilver framför allt via fisk varför stor försiktighet anmodas vid konsumtion av speciellt vissa fiskarter. HĂ€lsopĂ„verkan av metylkvicksilver sker framför allt inom centrala nervsystemet och pĂ„verkar Ă€ven vid relativt sett smĂ„ doser.
âŠ
Kvicksilver Ă€r en tungmetall som oavsett omfattningen av anvĂ€ndningen stannar kvar i kretsloppet. Mot den bakgrunden finner vi det mĂ€rkligt att konserveringen av till exempel influensavacciner fortfarande tillĂ„ts innehĂ„lla kvicksilver.â
âStelkrampstoxoid, kombinationer med difteritoxoid
InnehÄllsdeklaration:
Detta vaccin innehÄller aluminium som adjuvans
âŠ
Formaldehyd anvĂ€nds under tillverkningen och spĂ„rmĂ€ngder kan förekomma i den slutliga produkten. Försiktighet ska iakttas hos personer med kĂ€nd överkĂ€nslighet mot formaldehyd.â
Och det Àr osakligt att hÀvda att vÄllande till död Àr paranoida symptom utan sjukdoms insikt
NÀr biverkningar Àr vetenskap
NÀr man dessutom inte uppfyllt saklighets krav för en medicinsk bedömning
Inga tester har genomförts
Enbart taffligt tyckande, Äsikter & hypoteser bedrivs
Det Àr ovetenskapligt för diagnostik
Man bör betona att man kan inte gÄ runt psykos motoriskt i ett rum
Det Àr inte underlag för diagnostik
Att hÀnvisa till tidigare felaktiga uppgifter i journalen, vilka begÀrts rÀttelse i, Àr ocksÄ osakligt
Diagnoser
2009
§ Utredningsmetodik, kÀllkritik och tankefel i ett fall av missbruk av psykologiska test och diagnostermer: Grovt missbruk av psykologi av psykolog. Rapport.
§ Utredningsmetodik, tankefel och kĂ€llkritik i ett fall med ett litet barn i triangeln sjukvĂ„rd - socialtjĂ€nst â privata utredare: Grovt missbruk av psykologi av psykologer. Rapport.
§ Utredningsmetodik, tankefel och kÀllkritik i ett psykologutlÄtande i ett umgÀngesmÄl. Grovt missbruk av psykologi av psykolog. Rapport.
2010
§ Kritisk granskning av en barnpsykologisk bedömning med projektiva test: Missbruk av psykologi av psykolog. Rapport.
http://www.vetenskapligutredningsmetodik.nu/
Iakttagelser & spekulationer Àr hypoteser & psykologiska projektioner och ej kvalitativ diagnostik
Det Àr Àven ovetenskapligt nÀr hjÀrnröntgen ser normal ut pÄ patienter med anti psykotiska medel
Det Àr Àven ovetenskapligt med anti psykotiska medel förens orsak till ett tillstÄnd Àr identifierat
En infektion kan ge psykotiska förnimmelser
Det Àr inget anti psykotiska medel botar
DÄ mÄste man bota infektionen
HjÀrninflammation kan orsakas av aluminium adjuvans, se pubmed
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21568886/
PubMed Àr den största medicinska databasen och innehÄller referenser till tidskriftsartiklar inom medicin
https://kib.ki.se/databaser/pubmed
Man har Àven hittat pÄ uppgifter och fabricerat uppgifter som skÀl för tvÄngs intagning
Detta Àr grovt förtal
Olagligt
Det hÄller inte i en rÀttegÄng eller ett juridiskt sammanhang
Osakligt
Man Àr skyldig enligt att upprÀtthÄlla saklighet & opartiskhet enligt svensk lag i utredningar
SÄ har ej Àgt rum
Principer man Ă€ven förglömt inom andra yrkeskĂ„rer đš vars fatala avarter Ă€r oförenliga med alla principer nedan:
SaklighetskravâšSaklighetskraven gĂ€ller dels grundlĂ€ggande krav pĂ„ logisk struktur och pĂ„âšlogisk precision, men Ă€ven krav pĂ„ kĂ€llkritisk prövning av enskilda uppgifter, av hela dokument eller av arbetssĂ€tt (âmetoderâ). I praktiken kan det förstĂ„s bedömas som kĂ€llkritiska invĂ€ndningar om logiska krav inte Ă€r uppfyllda. PĂ„ fĂ€ltet Ă€r det vanligt förekommande att bĂ„de logiska krav och krav pĂ„ kĂ€llkritisk prövning inte iakttas. Ăven krav pĂ„ etik vid utredningsarbete Ă€r ett mycket ignorerat omrĂ„de.âšI. Logiska krav
* logisk struktur innebĂ€r att det föreligger ett konstaterat kunskapsbehov, vilketâšformuleras i form av en eller flera frĂ„gestĂ€llningar (eller eventuellt hypoteser),âšsom styr utredningsarbetets moment och skall besvaras eller i hypotesernas fall prövas pĂ„ korrekt sĂ€tt. ArbetssĂ€tten (âmetodernaâ) skall anpassas till frĂ„gestĂ€llningarna. Uppgifter som produceras skall kĂ€llkritiskt prövas och kvarvarande uppgifter anvĂ€nds för att besvara frĂ„gestĂ€llningar och föra bedömningsresonemang och eventuellt föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder, beslut etc. Utan logiskt styrande frĂ„gestĂ€llningar blir en utredning lĂ€tt ett logiskt förvirrat klippkollage av uppgifter och det blir inte klart för vare sig utredaren eller anvĂ€ndaren av den s.k. utredningen vad utredandet handlar om. Utredningar byggs ocksĂ„ ofta upp som övertalningsdokument enligt propagandans grundprinciper med vaghet, undanhĂ„llande, evidensfabrikation (t.ex. triviala, överdrivna, pĂ„hittade uppgifter eller ofta uppgifter med bortklippt sammanhang runt), massivt skeva urval och upprepningar.
* bevisbördan (eller lite mildare: evidensbördan) ligger hos utredaren och det gÀller Àven nÀr utredaren för in uppgifter frÄn referenter eller andra kÀllor. Ett krav pÄ öppen redovisning av underlag och arbetssÀtt föreligger. Den som anvÀnder en utredning skall kunna kontrollera och bedöma de evidens som anförs. SÀrskilt viktig blir redovisning av underlag vid centrala och negativa pÄstÄenden om person.
* förutsĂ€ttningslöshet, dvs. osĂ€kra eller omtvistade antaganden kan inte göras och matas in som förutsĂ€ttning i ett utredningsarbete. Logiken skall inte vara cirkulĂ€r pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att utredaren startar med ett utgĂ„ngsantagande (eller övertygelse) och med diverse tankefel (typ ensidigt bekrĂ€ftelsesökande, undvikande av motevidens, undvikande av alternativa hypoteser, skevt urval, ofullstĂ€ndig information om nĂ„got viktigt, godtycklig tolkning och evidensfabrikation), Ă„tervĂ€nder till utgĂ„ngsantagandet. CirkulĂ€r âlogikâ Ă€r ett mycket vanligt fenomen och det tycks vara svĂ„rt att fĂ„ utredare att förstĂ„ nĂ€r de arbetar med cirkulĂ€r logik. Utredare har ofta en övertygelse eller tro som de efterstrĂ€var att bekrĂ€fta.
* tydlighetskrav innebĂ€r t.ex. tydligt uppdrag, tydliga frĂ„gestĂ€llningar, tydligâšredovisning av utredningens upplĂ€ggning och arbetssĂ€tt, tydlig redovisning av sök- och urvalsprinciper för uppgifter, tydlighet inför berörda vuxna och barn rörande utredningsarbetet och eventuella sanningskrav etc. Oklarhet och vaghet kring detta kan inte godtas â det skall synliggöras för berörda och anvĂ€ndare av utredningen.
* allsidighetskrav i förhÄllande till frÄgestÀllningar (ev. hypoteser), vilket innebÀr att ofullstÀndighet eller skeva urval inte Àr sakligt godtagbart
* relevanskrav i förhÄllande till frÄgestÀllningar gÀller för uppgifter. Uppgifter som inte Àr relevanta skall inte tas med. Olika teorier eller bedömningar kan dock förekomma kring om en uppgift Àr relevant eller inte, sÄ det kan vara befogat med viss bredd. Men det Àr generellt mycket olÀmpligt att ta in information som inte har med anvÀnda frÄgestÀllningar/hypoteser att göra i utredningen.
* preciseringskrav rörande uppgifter, dvs. vaga uppgifter Àr inte anvÀndbara dÄ man inte vet vad de betyder och de stÄr inte sÀllan som sprÄkliga uttryck avseende triviala fenomen. Precisering Àr ett mycket viktigt, men underutnyttjat, verktyg för utredare och kan avse sÄdant som situationer, beteenden och förlopp (vad, vem/vilka, var, nÀr, hur, hur ofta, hur lÀnge).
* korrekthetskrav eller krav pÄ rimligt sÀkerstÀllande, dÄ full sÀkerhet om korrekthet kan vara svÄr att nÄ. Följande fyra arbetssÀtt kan leda till att uppgifter/information antingen bortsorteras eller bedöms som rimligt sÀkerstÀlld
* observationer och tolkningar bör hĂ„llas Ă„tskilda eller tydliggöras, dĂ„ de för det mesta har olika informationsmĂ€ssig sĂ€kerhet. Tolkningar Ă€r generellt sett mer osĂ€kra. Det Ă€r vanligt med logiskt kaotiska texter, dĂ€r t.ex. vagt beskrivna eller antydda observationer, godtyckliga tolkningar, generaliseringar, spekulationer, vĂ€rderingar etc. blandas urskillningslöst. Material bör âvarudeklarerasâ och vid tolkning skall alternativa tolkningar övervĂ€gas i förhĂ„llande till befintliga, rimligt sĂ€kerstĂ€llda uppgifter.
â17. JĂ€vsproblemetâšFrĂ„gan om jĂ€v vad gĂ€ller myndigheters utredande och beslutsfattande regleras i Förvaltningslagen. Men likartade jĂ€vsituationer kan förekomma i andra sammanhang och kan motverka kĂ€llkritisk granskning. Det ter sig rĂ€tt uppenbart att t.ex. domare, poliser, socialarbetare, psykologer m.fl. yrkesgrupper föga levererar kritik gĂ€llande den egna yrkesgruppens tĂ€nkande och agerande. GĂ€llande forskning bör ju denna föregĂ„ med gott exempel vad gĂ€ller kritisk prövning, men i praktiken Ă€r det ofta inte sĂ„ och val av forskningsproblem kan vara mycket opportuna och karriĂ€rmotiverade snarare Ă€n kunskapsmotiverade.
18. DesinformationsproblemetâšDen information som anvĂ€nds för att kritiskt granska och utgöra grund för misstankar om fel hos uppgifter, dokument eller arbetssĂ€tt kan innehĂ„lla fel. I ett sĂ„dant saklĂ€ge Ă€r misstankarna om fel inte sakligt grundade. Det Ă€r viktigt att den information som anvĂ€nds för att förkasta uppgifter Ă€r kritiskt prövad, sĂ„ förkastande inte sker pĂ„ felaktiga grunder. Det förekommer avsiktlig desinformation, men mycken desinformation uppkommer pĂ„ andra sĂ€tt genom t.ex. varseblivningsfel, minnesfel eller tankefel.
19. Bristande redovisningâšVid bristande redovisning kan det saknas uppgifter om t.ex. nĂ€r utredande samtal Ă€gt rum, vilka frĂ„gestĂ€llningar som det söktes svar pĂ„, hur observationer gjorts, hur ett frĂ„geformulĂ€r sĂ„g ut, hur ett stickprov av tillfrĂ„gade valts ut, vem som samlade in formulĂ€ren osv. Utredaren har hĂ€r bevisbördan och om den inte fullgörs sĂ„ föreligger misstanke om felaktigheter eller oklarheter om hur materialet kan tolkas. Uppgifterna skall i det saklĂ€get förkastas. NĂ„gon allmĂ€n försĂ€kran om att arbetssĂ€ttet varit oantastligt etc. duger inte.
20. Irrelevanta omstĂ€ndigheterâšKĂ€llkritiska bedömare bör inte lĂ„ta sig pĂ„verkas av irrelevanta omstĂ€ndigheter, t,ex. av icke relevanta argument, av personangrepp, av mutor, av charmoffensiver, retorisk vĂ€ltalighet, tĂ„rar eller utseende och klĂ€dsel. Förlitan pĂ„ naiva, inbillade samband Ă€r inte lĂ€mpligt. Exempelvis kan grĂ„t vara Ă€kta men den Ă€r Ă€ven ett icke ovanligt sĂ€tt att övertala. Vad som kan bedömas som relevant eller icke relevant kan dock variera för olika saklĂ€gen och med olika teorier.
21. SaklighetskravâšEnligt Regeringsformen 1 kap 9§ gĂ€ller i vĂ„rt land att utredare och beslutsfattare inom offentlig förvaltning har att âiaktta saklighet och opartiskhetâ. DĂ€rav följer inte att detta Ă€r vad som faktiskt sker och lagen preciserar inte nĂ€rmare vad som bör bedömas som sakligt eller osakligt. Vad nĂ„gra bedömare finner vara osaklighet vid utredning, bedömning och beslut kan andra anse vara i sin ordning. Det torde dock stĂ„ klart attâškritiska granskningar kan leda till upptĂ€ckt och avförande av osakligheter. HĂ€r spelarâšprinciperna för kĂ€llkritiskt arbete stor roll. Grundlagsparagrafen om saklighet gĂ€llerâšinte för t.ex. privatpersoner, journalister eller för debatterande politiker, men det kan Ă€ndĂ„ ofta vara klokt av dessa att söka iaktta saklighet.
22. FörtrycksproblemetâšKĂ€llkritik Ă€r inget som automatiskt stĂ„r i det godas tjĂ€nst, oavsett hur det goda definieras. Exempelvis kan kĂ€llkritiskt arbete eller pĂ„stĂ„tt sĂ„dant anvĂ€ndas av de rika för att förtrycka de fattiga. KĂ€llkritiskt arbete eller pĂ„stĂ„tt sĂ„dant kan tĂ€nkas anvĂ€ndas för att förfölja och skada enskilda och organisationer. Ett överkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt till pĂ„stĂ„enden frĂ„n hjĂ€lpsökande kan leda till att de inte fĂ„r hjĂ€lp och skadas eller dör.
23. Fenomenologisk reduktionâšFenomenologi som forskningsriktning inom t.ex. psykologin arbetar med mĂ€nniskors upplevelser. Med termen fenomenologisk reduktion menas att söka nollstĂ€lla sig vad gĂ€ller förutfattade meningar och teorier, vilka kan mycket pĂ„verka hur t.ex. en utredare eller undersökare uppfattar och tĂ€nker. DessvĂ€rre kan pĂ„ kulturell nivĂ„ kringflytande teorier hĂ„llas för sanna och utifrĂ„n sin status inte utsĂ€ttas för kĂ€llkritisk prövning.âšBedömare kan Ă€ven ha utvecklat helt hemmagjorda teorier som stör ett kĂ€llkritiskt arbete. Det kan vara viktigt att bedömare ser till att göra sig kritiskt medvetna om det mentala âbagageâ de har med sig in ett kĂ€llkritiskt arbete.
24. Intuitionens problemâšDet rĂ„der ingen tvekan om att vi mĂ€nniskor kan dra nytta av snabba, intuitiva bedömningar, men felprocenten vid sĂ„dana kan förmodligen variera mycket.âšUr kĂ€llkritisk synpunkt kan inte en intuitiv bedömning tillskrivas sanningsvĂ€rde,âšMen intuitiva bedömningar kan formuleras som hypoteser, vilka Ă„tminstone ibland kan prövas empiriskt pĂ„ annat sĂ€tt. En sĂ„dan hypotesprövning skulle kunna tĂ€nkas framstĂ„ som hĂ„llbar vid kritisk prövning. Det förtjĂ€nar att pĂ„pekas att om t.ex. en terapeut fĂ„r en intuition bekrĂ€ftad av en berörd klient sĂ„ innebĂ€r inte detta nödvĂ€ndigtvis att intuitionen var riktig. BekrĂ€ftandet kan vara en följd av terapeutens pĂ„verkan (suggestion, förvĂ€ntanseffekt etc.). Men det kan Ă€ven finnas fall dĂ€r en intuition kan objektivt bekrĂ€ftas.
25. Sanningens problemâšSanning Ă€r ett problematiskt begrepp. Det Ă€r mycket vi inte vet nĂ„got om eller bara vet lite grann om och vĂ€rlden förĂ€ndras hela tiden, men olika fort inom olika omrĂ„den. Det hĂ€vdas dĂ„ och dĂ„ att nĂ„got Ă€r ett faktum eller att flera fakta föreligger. DĂ€rmed menas sĂ„dant som Ă€r obestridligt. ĂndĂ„ kan sĂ„dant som ansetts obestridligt ibland bli motbevisat. Generaliseringar Ă€r ofta illa ute. Om det hĂ€vdas att alla mĂ€nniskor harâštio fingrar (om de har armar och hĂ€nder i behĂ„ll), sĂ„ kan ju det verka vara obestridligt.âšSkillnaden mellan âallaâ och ânĂ€stan allaâ Ă€r dock avgörande hĂ€r. Generaliseringen hĂ„ller inte dĂ„ det t.ex. förekommer personer med sex fingrar per hand. Motexempel Ă€r ofta effektiva vad gĂ€ller att störta pĂ„stĂ„dda sanningar.
KĂ€llkritiskt arbete kan hjĂ€lpa till att röja bort skrĂ€pinformation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ge ettâšbĂ€ttre sĂ€kerstĂ€llt, rensat underlag för att hĂ€vda pĂ„stĂ„enden, som möjligen kan hĂ€vdas vara provisoriska sanningar. Dock kan kĂ€llkritiskt arbete Ă€ven rĂ„ka röja bort ett och annat korrekt pĂ„stĂ„ende och Ă€ven misslyckas med att upptĂ€cka en suspekta uppgifter som borde avförts. KĂ€llkritik höjer den genomsnittliga kvaliteten pĂ„ uppgifter, men Ă€r ingen oproblematisk vĂ€g till sanningar.
26. UnikitetsproblemetâšMĂ€nniskor Ă€r med nĂ„gra fĂ„ undantag genetiskt unika. MiljömĂ€ssigt och upplevelsehistoriskt Ă€r alla mĂ€nniskor unika i mĂ€nsklighetens historia och kommande historia. Det Ă€r dĂ€rför problematiskt att inom vĂ„r kognitiva ekonomi föra samman mĂ€nniskor i kategorier, varvid rĂ€tt olika mĂ€nniskor kan komma att föras till samma kategori, t.ex. av moderater, psykologer eller psykopater. Ănnu mer heterogena medlemmar har kategorier som kvinnor, mĂ€n eller barn. Det Ă€r Ă€ven problematiskt att anta att olika personer skulle reagera likartat stĂ€llda inför samma situation. Den kĂ€llkritiske bedömaren Ă€r sjĂ€lv genetiskt, psykologiskt och socialt unik med egna sĂ€tt att bedöma om en uppgift eller dokument eller arbetssĂ€tt Ă€r korrekt. Saker och ting kan te sig annorlunda för den som hĂ€vdat en uppgift, tankegĂ„ng eller arbetssĂ€tt. Det kan finnas skĂ€l till skepsis kring kulturspecifika eller egocentriska kĂ€llkritiska bedömningar, dĂ€r uppgifter kanske alltför snabbt avfĂ€rdas eller godtas dĂ€rför att de motsĂ€ger eller överensstĂ€mmer med bedömarens sĂ€tt att tĂ€nka. Bedömaren bör rĂ€kna med felbarhet i de kĂ€llkritiska bedömningarna. Ett tecken pĂ„ att en uppgift kan vara felaktig behöver inte vara ett tecken pĂ„ det i ett aktuellt fall.
27. KĂ€nslomĂ€ssigt engagemangâšOm och pĂ„ vad sĂ€tt kĂ€nslomĂ€ssigt engagemang kan inverka vid kĂ€llkritiskt arbeteâšvarierar sĂ€kert. Ett kĂ€nslomĂ€ssigt engagemang kan förvisso vara en utmĂ€rkt energigivare och drivkraft om arbetssĂ€ttet hĂ„ller för kritisk prövning, dvs. den princip som gĂ€ller inom forskning och utredningsverksamhet generellt sett. Det Ă€r dock Ă€ven sĂ„ att en kritisk prövning driven av emotioner kan urarta med logiska felaktigheter, förbiseenden av omstĂ€ndigheter, anvĂ€ndande av irrelevanta uppgifter, personangrepp,âšförföljelser osv. Det mĂ€rks ofta rĂ€tt vĂ€l nĂ€r kĂ€llkritiskt arbete spĂ„rar ur. Mycket fult i ett demokratiskt rĂ€ttssamhĂ€lle Ă€r att söka sĂ€tta munkavle pĂ„ den vars text man inte gillar. (KĂ€lla: Bo Edvardssons material vilket Ă„terfinns som lĂ€romaterial pĂ„ universitet)
Skyldiga: Psykiatrin & polisvÀsendet (de skyldiga parterna)
Sedan Àr det diskriminering att bedriva tvÄngs vÄrd för att nÄgon har en sjukdom
Vi har en patient lag & vi har en regerings form
Liksom det var diskriminering att isolera sjuka frÄn deras hem under nazismens storhetstid
Vi Ă€r enligt regeringsformen skyddade frĂ„n kroppsliga pĂ„tvingade ingrepp (tvĂ„ngs medicinering)Â
Regeringsformen 2 kap. 6 §
Samt har vi en patient lag för att skydda medborgare frĂ„n sĂ„dana kroppsliga pĂ„tvingade ingreppÂ
Vi har en patient lag & mÀnskliga rÀttigheter & en regeringsform
Om nÄgon avböjer vÄrd Àr det dennes ensak
Om den inte vill ha den vÄrd som erbjuds
Biverkningar Àr vetenskap
TvÄngs medicinering: Demokrati brott, brott mot patient lagen, FN:s mÀnskliga rÀttigheter, regeringsformen om skydd mot pÄtvingade ingrepp, samt vÄllande till skada & död
Lag (2010:1408). 6 § Var och en Àr gentemot det allmÀnna skyddad mot pÄtvingat kroppsligt ingrepp
Samt religionsfrihet âïž att avböja vĂ„rd & patient lag
Varannan blir sjuk av lÀkemedel
Hundratusentals mÀnniskor blir sjuka av vanliga lÀkemedel. Upp till varannan drabbas av lÀkemedelsrelaterad sjuklighet som skapar vÄrdkostna