Dagen Du Dog
Dagen du dog,
satt jag pÄ ett kafé och lÀste dina dikter
för tusende gÄngen,
och för första gÄngen.
Och mÀnniskorna som drack kaffe
visste inget.
/
Det fanns ingen tomhet.
Sorg Àr inte tomhet.
Mitt i konversationer
och klinkande kaffekoppar,
höll jag ett snötÀckt fÀlt i ena handen
och en öppen eld i andra.
/
Jag satt dÀr i 82 Är.
Jag kÀnde inte dig.
Men du verkade kÀnna mig.
Du bröt en barriÀr genom att vÄga
tala ett gemensamt sprÄk.
/
Du var 82 rika Är i miljontals miljarder
fattiga.
Adrienne, om ord kan överskrida alla grĂ€nserâ
som du troddeâ
sÄ bryter jag dödens barriÀr,
och skickar dessa till dig.















