Barn- & utbildningsnÀmnden: JÀmstÀlldhetsbokslut
Idag har det varit nÀmndsmöte hela dagen lÄng. Som vanligt nÀr det Àr BUN, vi börjar 8.30 och hÄller pÄ till ca 16.30. Det var ett antal Àrenden pÄ dagordningen men jag tÀnkte hÄlla mig till jÀmstÀlldshetsbokslut för 2016. Det första jÀmstÀlldhetsbokslutet nÄgonsin för BUN Àr nÀmligen klubbat av nÀmnden idag! Det kÀnns vÀldigt bra av flera anledningar, men inte minst eftersom det var efter bifall pÄ mitt yrkande i höstas om att det skulle upprÀttas. Men lÄt oss backa bandet lite. I den första budgeten som MP lade fram tillsammans med Alliansen 2014 fick samtliga nÀmnder i uppdrag att under 2015 synliggöra sitt pÄgÄende jÀmstÀlldhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering. Ett uppdrag som för oss var otroligt viktigt men som skulle visa sig vara en svÄrare nöt att knÀcka Àn vad vi trott. Det kom nÀmligen aldrig nÄgon Äterrapportering frÄn nÀmnderna pÄ uppdraget, nÄgot som Stefan Edlund uppmÀrksammande kommunstyrelsen pÄ under 2016. Till delÄrsrapporten januari-augusti gavs ett sÀrskilt uppdrag frÄn kommunfullmÀktige att komplettera sina delÄrsrapporter med en sÀrskild rapport om arbetet med jÀmstÀlldhet samt arbetet mot diskriminering, undantaget kultur- och fritidsnÀmnden som redan hade ett jÀmstÀlldhetsbokslut. Kompletteringen skulle vara klar senast december 2016. Beslutet fattades 18 oktober 2016 i fullmÀktige sÄ det var brÄda dagar för nÀmnderna att fÄ ihop rapporten, Àven om den sÄ klart borde varit med frÄn början. Den efterfrÄgade rapporten kom till oss i nÀmnden för beslut den 7 november och dÄ blev jag rejÀlt besviken. Jag vet att vÄra verksamheter dagligen jobbar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor sÄ den ynkliga rapport pÄ tre sidor som framstÀllts var verkligen inget att hÀnga i julgranen. Inte för att den var tre sidor lÄng för det gÄr att fÄ in mycket kvalitet pÄ tre sidor, utan för att rapporten gav intrycket att förvaltningen inte jobbat med den utan hafsat ihop nÄgot i all hast. Rapporten fokuserade dessutom i stort sett enbart pÄ diskrimineringsfrÄgorna och nÀstan inget pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgorna. För att fÄ fokus pÄ frÄgan om jÀmstÀlldhet yrkade jag dÄ att förvaltningen fick i uppdrag att upprÀtta jÀmstÀlldhetsbokslut i Ärsredovisning 2016 och i delÄrsrapport/tertialrapport 2017, vilket bifölls av nÀmnden. SÄ idag var det dÄ dags - Ärsredovisning och jÀmstÀlldhetsbokslut stod pÄ dagordningen. Jag blev oerhört glad nÀr vi fick handlingarna inför arbetsutskottet för ett par veckor sedan och kunde lÀsa ett jÀmstÀlldhetsbokslut pÄ 18 sidor dÀr en del fokuserade pÄ arbetsgivarperspektivet och en del pÄ verksamhetsperspektiv och dÄ frÀmst barns resultat. Vi fick ett tydligt, lÀttlÀst och överskÄdligt bokslut som hjÀlper oss att förstÄ hur det ser ut i verksamheten och var vi har utmaningar gÀllande jÀmstÀlldhetsfrÄgor. NÀmndens dokument Àr ofta pÄ en kommunövergripande nivÄ och det Àr Àven detta - vi har alltsÄ inte grottat ner oss i hur det ser ut i olika delar av kommunen utan bara tittat pÄ kommunen som helhet. Det finns definitivt utmaningar pÄ arbetsgivarsidan nÀr det kommer till könsfördelning i personalstyrkan. Majoriteten av personalen Àr kvinnor, Àven om det fÄr anses vara jÀmstÀllt nÀr det kommer till chefspositioner inom rektorer för grundskola (59,6% kvinnor) och rektorer gymnasieskola (50% kvinnor). Det blir ju dock lite skevt nÀr fördelningen inom lÀraryrket Àr 72,1% kvinnor och 27,9% mÀn. Men vad som Àr riktigt skrÀmmande Àr andelen mÀn som Àr förskollÀrare eller barnskötare i vÄr kommunala verksamhet: 2,8% respektive 4%! VÄra smÄ barn har riktigt ont om manliga förebilder i förskolan. Detta Àr nÄgot vi har sett redan tidigare och förvaltningen har fÄtt i uppdrag att arbeta fram en sÀrskild strategi för att höja andelen mÀn i förskolan, den hoppas jag kunna Äterkomma till innan sommaren. NÀr vi pratar om jÀmstÀlldhet i arbetslivet sÄ Àr det svÄrt att inte prata om löner och lönelÀge för mÀn respektive kvinnor. SÄ Àr det Àven hÀr. Trots att Varbergs kommun har en stor majoritet kvinnor i personalstyrkan sÄ har mÀnnen högre lön i samtliga yrkeskategorier. Det Àr ju inte klokt! Nog för att det Àr mindre avvikelser i mÄnga fall men i det Àr alltsÄ skillnad i samtliga kategorier. LönekartlÀggning görs varje Är och förvaltningen kommer att jobba vidare med detta, det ska bli oerhört intressant att se utfallet nÀsta Är. GÀllande verksamhet bekrÀftas den bild som redan finns: flickor fÄr bÀttre betyg Àn pojkar. Dock Àr det farligt att generalisera bÄde nÀr det gÀller kön och nÀr det gÀller Ärskullar. I tredje klass har pojkarna och flickorna ungefÀr lika mÄnga omrÄden som de Àr "bÀst" i. Detta har dock Àndrats drastiskt till sjÀtte klass dÄ flickorna Àr uppenbart bÀttre, pojkarna Àr bara bÀttre i ett enda Àmne. Det jÀmnar ut sig nÄgot till nionde klass men fortfarande kan man se en skillnad. Diskussionen idag handlade mycket om skillnaden i pojkars och flickors resultat i skolan. Hela nÀmnden Àr engagerad i frÄgan och den stÀndiga frÄgan Àr sÄ klart: hur kommer vi Ät problemet? Idag har vi inget svar pÄ den frÄgan. Mycket tror jag beror pÄ vilken attityd vi har mot pojkar respektive flickor, bÄde i skolan och i hemmet. Har vi samma förvÀntningar och fokuserar pÄ person istÀllet för kön sÄ tror jag vi kommer se skillnad. Jag Àr faktiskt ganska övertygad om det. Dock Àr det dÄ viktigt att pÄpeka att vi alla mÄste lÀra oss att mentalt ta ett steg bakÄt och fundera över hur vi sjÀlva agerar mot flickor eller pojkar. För vi behandlar dem olika, medvetet eller omedvetet. Det omedvetna mÄste medvetandegöras och sedan arbetas med. Först dÄ kan vi börja se resultat som de borde vara - lika mÄnga pojkar som flickor Àr studiemotiverade och skillnaderna i resultaten minskar.














