Kunskapskraven – i behov av konkretisering?
I dagarna har forskaren Gunnar Hyltegren presenterat sin doktorsavhandling "Vaghet och vanmakt - 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan". Problematiken som framförs är att kunskapskraven i flera ämnen är vaga. Detta leder till breda tolkningar hos landets lärare och det i sin tur till ej likvärdiga betyg. Gunnar Hyltegren menar således att kunskapskraven i sin nuvarande form har tydliga brister, däribland objektivitet. I en kommentar till Lärarnas tidning uttrycker han sig som följer:
Jag har tagit kunskapskraven i svenska som exempel. De är i princip så vaga att det är helt osannolikt att de kan användas för att sätta likvärdiga betyg.
I avhandlingen läser vi hur lärare hanterar svårigheterna: Vissa skapar egna kunskapskrav närmare elevernas faktiska nivå; andra fortsätter att sätta relativa betyg enligt äldre betygssystem. Kunskapsmätningen blir skev och eleverna får anpassa sig till lärarens metodik. Hyltegren:
Det [...] finns en benägenhet att väga in andra saker vid betygssättningen än vad som ryms i kunskapskraven, som t.ex. flit, motivation och elevens personlighet.
Att uppnå likvärdiga betyg (vilket var ett mål med de tidigare betygsreformerna) visar sig vara svårt – elever, föräldrar, lärare, huvudmän och politiker har alla egna förhållningssätt till betygsättningen. Det som tydliggörs i avhandlingen är att det saknas en gemensam syn på kunskapsmätning mellan alla dessa aktörer.
Vi på EdQu tror att likvärdig kunskapsmätning är möjlig. Det kräver dock att lärare har verktyg som gör det mycket enklare att förstå elevernas kunskaper och förmågor relativt objektiva och konkreta kriterier. Vårt mål är att EdQu ska vara det bästa verktyget för detta syfte!
